Aftonbladet – 24 december 1870, sida 3

hurodan utgången af kriget skulle bli, i fa I Frankrike äfven efter Pariss fall fortsatt — CH Me Ke IP PT OT TT eb det. Om man besinnar dess herravälde p sjön i förhållande till Tyskland, dess ofant liga hjelpmedel och dess beundransvärd enighet och ihärdighet, kan ingen militärisl granskare, som är verkligt bekant med des historia, med tillförsigt uttala ett omdöme M. h. Dessa saker kunna ej vara okände i det tyska lägret. Mäånne de icke äfver skola föranleda eftertanke? Är det sannolikt, att Paris skall blifv: bombarderadt? Denna fråga framställes af Berlngske Ti. dendes bekante militärförfattare och besvaJ:as af honom sålunda: Frågan om Paris bombardement, som på grund af andra vigtiga händelser på krigsskådeplatsen för någon tid trädt i bakgrunden, står nu så till sägandes åter på dagordI ningen. Vi vilja här icke dröja vid den humana sidan af saken, som nu visserligen framI träder betydligt starkare än förr, då det är Iså godt som sfgjordt att Paris fall alls icke skall verka förlamande på fransmännens nu så energiskt förda motstånd och man således kan säga att stadens ödeläggelse skulle vara ett onödigt barbari. Vi skola fastmera idet följande hålla oss på den militära ståndpunkten och undersöka, om Paris under nuvarande omständigheter på det hela taget kan bombarderas af tyskarne med någon utsigt till ett afgörande resultat. Man har framhållit som en af de svagaste punkterna vid Paris befästning, att en del af fästena ligga så nära enceinten eller den nre beiästningen, att det skulle vara möjligt att med det nuvarsnde långskjutande artilleriet skjuta midt in i Paris från höga, dominerande punkter, hvilka icke ligga långt från fästena, eller med andra ord att man kunde beskjuta Paris med att skjuta förbi fortena. Detta har ain fullkomliga riktighet och vi ha till och med på sin tid fästat uppnärksamheten derpå. Men för att kunna utföra ett sådant beskjutande måste batterierna kunna verka ostördt, d. v. s. det måste icke stå i fransmännens makt att genom en beskjutning från fortena bringa dem till tystnad, Man har på tysk sida visserligen en tid bortåt smickrat sig med den tron att det franska artilleriet icke förmådde något sådant, att artilleristerna sköto dåligt och att de franska kanonernas träffsäkerhet var så ringa, att man vid ett beskjutande af Paris kund : lemna dem utan afseende. Men det visade sig snart, att det franska artilleriet, trots dess bortslösande af ammunition blef förträffligt serveradt och att dess skottvidd var minst lika stor som det preussiskas. Man ken på ett bombardement af staden innan måste derföre icke endast uppgifva tanman gjort åtminstone några af fortena oskadliga, utan man måste också draga den egentliga cerneringslinien, som fullständigt låg i forternas eld, lävgre tillbaka, så att endast förposterna behöllo de gamla mycket exponerade platserna. Det var i början af Oktober Gambetta med outsäglig glädje förkunnade, att den jernring som omslöt Paris vidgat sig. Man förebrådde honom då från många håll detta utbrott af öfversvinnelig glädje, som man ansåg för en stor öfverdrift; men fransmännen hade verkligen skäl till att vara icke så litet belåtna. Visserligen hade ingen förändring inträdt i afseende på utsigterna för hufvudstadens slutliga öde, om det icke kom någon bjelp utifrån; men den ögonskenliga faran var aflägenad; fruktan för ett omedelbart förestående bombardement var häfven, och om man förmådde åstadsxomma denna hjelp utifrån, så kunde man änvu hoppas att rädda staden. Man ser att resonnementet icke var oriktigt, och hade hjelpen varit kraftigare, så hade också mycket nu kunnat vara annorlunda vid Paris. Nu talas det åter på tysk sida om att företaga ett bombardement, och säkert är att alla dertill behöfliga medel, det grofva artilleriet och den dertill hörande ammunitionen, nu ändtligen med oerhörda svårigheter äro ditskaffade. Det är derföre möjligt, att vi om några dagar skola få underrättelse om en storartad artilleristrid mellan de parisiska fortena och de tyska batterierna, men då de sistnämnda på grund af det franska artilleriets utmärkta verkan ha måst arläggas på temligen siort afstånd från fortena, är ett någorlunda betydande resultat från det tyska artilleriets sida knappast rimligt, och man skall då för att komma till målet vara nödsakad att företaga en formlig belägring af fortena, hvilket skall taga mycken tid och kosta stora offer, för att icke tala om, att vär fortena en gång äro tagna, skola tyskarne vara utsatta för elden från enczinten, hvilken likaledes skall vara armerad med kanoner af den gröfsta kaliber. Man måste då åter börja ett formligt angrepp. hvarvid det aktiva försvaret på grund af fransmännens stora numeriska öfverlägsenhet skall få en utomordentligt stor betydelse, isynnerhet derföre, att derigenom också hela nationalgardet, som icke lämpar sig för strid på öppna fältet, här mycket väl skall kunna begagnas. Man ser således, att ett bombardement af Paris är förenadt med utomordentligt stora svårigheter, och vi för vår del måste, om vi i detta ögonblick skola säga vår mepvinog, hvilken ju visserligen endast har en mycket ofullkomlig kännedom om förhållandena att reoemsEEREEEEEEEEEEEEOOEEREAEAEE I att enektakel der borta: — låt dem göra!