Aftonbladet – 24 december 1870, sida 3

herade honom ovilkorligt, men rätt säker var han icke ännu på hennes bevågenhet. Hon hada på förmiddagen varit fjär utan någon anledning; utan större skäl hade hon på aftonen varit vänlig; var det icke troligt att bon följande dag åter skulle vara onådig? Med stöd af den gamle gyllne regeln att man skall berga sitt hö medan solen skiner,, företog sig derför rar Lovell att vinna hvad ynnest ban kunde af sin utkorade så länge solen lyste. Förgäfves rynkade lady John ögonbrynen och såg retad ut; alla andra tycktes vilja gyona ett förtroligt samtal mellan Bilvia Nardi och den rike mannen. Miss Meredith gick lugnt ifrån dem, tog Ada under armen och behöll henne qvar hos sig vid ett öppet fönster. Mrs Green, som observerade lady Johns mulna min, bjöd på allt vis till att locka henne tillbaka, men det ville icke lyckas. Min goda miss Merodith, sade hon på sitt mest bevekande sätt, jag är så rädd att ni ådrager er ett nytt anfall af bronchitis. Er ömtåliga hals — Akta er egen hals, Green, iuföll miss Meredith snäft, och gå efter min schal i stället.p Mrs Green lydde, kom tillbaka med schalen ioom förvåvande kort tid, szopto den med öm omsorg öfver miss Merediths axlär och sökte ånyo locka henne tillbaka till den aflägsaa soffa, der Silvia och mr Lovell sutto. Ni skulle ha det så mycket bättre der mumlade hon, och attonluften är verkligen så kylig redanx Jag säger er att jag vill inte gå till deniv, svarade miss Meredith med betydlig skärpa i rösten, i det hon kastade en hvass blick bort till den rodnande Silvia och till hennes synbart förtjaste beundrare, De göra sig