Aftonbladet – 21 december 1870, sida 3

Då man stigit i land på den så kallade ön, befanns hon endast vara en smal landremsa med här och der en trädgrupp.. En ensam ko, som lugnt gick i bet, lyfte aitt bruna hufvud då hon fick se de promenerande, betraktade Silvia med sina stora, milda ögon och lät höra ett melankoliskt råmande. Madame de IEpine tog plats på en kullfallen trädstam och hoppades att Silvia skulle sätta sig der med; men dena unga flickan, var först ifrigt sysselsatt med kon och derefter med att plocka vilda blommor, derunder eskorterad af mr Lovell. Då monsieur de YEpine såg detta, tog han kärleksfullt plats bredvid sin fru. Kaptenen gick af och an, med händerna i fickorna och såg ut som den lyckligaste bland menniskor, Det behöfdes visserligen aldrig mycket, för att kaptenen skulle vara Jycklig, men just nu var han det ännu mer än vanligt. Först och främst hade han bevisat sin skarpsinnighet, genom att inse det snillrika i sin mågs förslag rörande bergoljs; och för det andra såg han sig, tack vare detta projekt och det kapital som han hade nedlagt deruti, i framtiden såsom egare af en ganska betydlig förmögenhet. Det kan inte uppstå något tvifvel, tänkte kaptenen, medan han tände sin pipa; plåt oss blott beräkna att tio personer af hundra i hela Frånkrike bränna denna nya olja; låt oss beräkna folkmängden till trettio millicner, i runda tal, så ha vi trehundratusen förbrukare, om det är någon sanning i aritmetiken,. Tagga vi sedan vinsten på hverje konsument till fem francs om året, så ha vi den vackra summan af en och en balf million francs, — åtminstone ett eller två hundratusen på min andel eller, rättare sagdt, till gagn för min älskade Josefine och hennes barn