Hjelpen åt de genom kriget lidande. Herr redaktör! Aterigen har jag mötts af den föreställ ningen, att det, med afseende på gåfvor under det nuvarande kriget åt sårade och sjuke eller åt de fallnes efterlefvande, skulle strida mot en neutral opartiskhet, att göra skilnad emellan tyskar och fransmän. Men skulle imte ändå, ätven utan all partiskhet, och för att bedöma frågan endast ur ekonomisk synpuokt, saken kunna få ett annat utseende? — Låtom oss först se saken från den tyska sidan. Den tyska jorden har i dethär kriget icke beträdts at någon fiende, annat än som fångar; ty deder franska besöken i krigets början torde icke förtjena tagas med i räkningen. De tyska hemma hafva fått förblifva i allo oberörda af fiendehand. De tyska härarne hafva i stället i det olyckliga Frankrike utpressat millioner på millioner. De tyska staterna, städerna, kommunerna kunna således i allt lugn öfverlägga om sätt och medel att! bispringa dem, som genom kriget råkat i nöd eller behof af hjelp. Icke vilja vi neka, att äfven Tyskland fått lida af kriget, icke vilja vi neka, att ett sådant åliggande, en sådan börda, som den nyss antydda, kan blifva äfven de tyska staterna och kommunerna tung; men de skola dock, enligt vår tanke, vara relativt i stånd att