Aftonbladet – 20 december 1870, sida 2

arlt gifta, Ö,so enkor eller frånskilda, 0,96 trolofade och 9,99 ej gifta. Antalet i be!a riket lefvande födda oäkta barn ar, lika eom de äkta föddes, något höjt sig uner 1869, eller till 11,965, d. v. s. 2,87 på hvarje taevtal invånare eller bs på hvarje tusental qvinnor. Stockholms stad ensamt är, såsom man väl kan örstå, förhållandet ett vida Ogynnsammare, ty der öddes. för livarje tusental invånare 12,93 och för varje tusental qvinnor 23,29 oäkta barn. Dettautisar dock någon förbättring mot åren 1861—1867. örhållandet mellan äkta och oåkts barn var år 869 inom hela riket som 89,83 till 10,17, inom itockholm särskildt som 60,s4 till 39,16. Dödligheten i riket, hvilken år 1867 var 1,90 och r 1868 2,10 procent af medelfolkmängden, st r 1869 till 2,23. Denna stegring har till en de örörsakats genom smittosamma sjukdomar, bland vilka nervfebrarne fortfarande spela en betylande roll. Lyckligtvis — säger centralbyrån — öreter året 1869 dock intet exempel af en sådan senom missväxt stegrad dödlighet och hemsökelse f neryfeber, som år 1863 efter nästförutgångna rets felslagna skörd drabbade Westerbottens län, ler dödligheten då uppgick till 3.42 procent och ära en flerdedel af samtliga dödsfall uppgifvits ;ållade af nervfeber. — Med undantag för Stockholms stad träffades högsta relativa dödligheten ler 3 procent år 1869 i Blekinge. En glädjande omständighet är, att sjelfmordens antal ej under 1869 ökats i jemförelse med nästöregångna året, hvarken absolut eller relativt, vare sig att man betraktar förhållandet i hela riket samfäldt, eller å landsbygden och i städerna särskildt. Under 1869 hafva emellertid 356 perrit M en eller annan anledning sjelfve förkortat Bitt lif. — Bref från en svensk olficer, ecm undkommit tysk fångenskap -D. B. meddelar följande utdrag ur ett bref till anhöriga härstädes från den löjtnant Andersson vid Uplands regemente, som, enligt hvad bekant är, var anställd vid franska armån redan före krigets utbrott och sedermera tjenst gjorde vid marskalk Bazrines armå, hvarför han äfven blef fången vid Metz kapitulation: Bretvet är, med några få uteslntningar, som röra enskilda förhållanden, af följande 1ydelse: : Efter 26 timmars resa i en ambulansvagn; tis der oupphörlig fruktan att bli upptäckt, kom än lyckligen till Arlon, en liten stad i Belgien. kunna ej föreställa eder min belåtenhet att hafva kommit helskinnad undan efter så många faror och vedermödor. Jag hoppas, att ni fått det bref, jag hade tillfälle sända er för omkring 8 dagar sedan och i hvilket jag bad eder skrifva mig till och adressera brefven till Belgique, Bruxelles, Poste restante. Jag dröjer nu bär 14 dagar för att hvila mitt knä och vänta på. bref från Sverige. Bom jag nämnde, så. bar jag förlorat alla mina estektef; men kanske jag kan återfinna: dem efter krigets slut. Jag har deltagit i bataljerna vid Borny dest 14 Augusti, den 16 vid Rezonyville, då jag blef sårad i hufvudet af en söndersprängd granat, men som lyckligtvis endast skrubbade mig, den 18 vid Plappeville, eller, som tyskarve säga, StMarie aux Chenes. I denna senaste affär troddejag mi aldrig komma undan med lif och lemmar, ty kanoner öfveröste oss under hela drabbningen med granater. Den 31 Augusti och 1 September bivistade jag träffningen vid Servigny, som man vål kan källa. batalj, då flera tusen menniskor blefvo skjutna eller sårade. Slutligen den 7 Oktobår träffniogen vid Petites et Grandes Etapes, då regementet stormzde dessa byar och tog omkring 200 fångar. Det var ett verkligt blodbad. Soh daterna gåfvo sig icke tid att ladda, utan använde endast bajonetten. Den 16 Augusti förlorade båtaljonen, på hvilken jag tjenstgjorde, 13 officerare och 280 man i döda och sårade, således nära hälften. —— — Jag hoppas få den glädjen återse er på nyåret. Ni vet af mitt förra bref att jag bade den olyckan att vricka mitt knä den 17. Oktober, men olyckan var kanske ej så stor, emedan jag kanske råkat falla i bänderna på tyskarne, om jag befunnit mig väl. Ni kunna föreställa er svårigheterna att komma derifråny då man måste genomfara ett land fullt af främmande soldater och. att afståndet till Belgien är omkring 6 mil och grät sen bevakad. Orsakerna till våra olyckor äro År nämligast de högre officerarnes. förräderi eller okunnighet, tyskarnes öfverlägsenhet i antal, hvilket tillät dem-att alltid använda .mot oss. friska trupper, dessutom-ett öfverlägeet artiHeri, som un-; der alla bataljer öfveröste oss med projektiler och mot hvilket vi oftast ej bade annat vapen än ge väret. nose Jag tackar innerligt Gud, som så underligt bevarat mig. Tånk eder att tvenne kompanier på regementet hafva alla sin officerare dödskjutna, och det kompani, vid hvilket jag tjenstgjorde, ej förlorat någon af officerarne. Våra förluster ha varit stora och vi hafva icke kunnat ersätta dem såsom preussarne, då vi varit innestängda.s