j Jul-Litteratur. 1 Svea, Poetiskt Albam. Med 22 illustrationer (Stockholm, Girons förlag, 1870. Denna eleganta volym (618 sid. 12:0), för: trätfligt tryckt på utmärkt papper, försedc I med ett icke ringa antal artistiska illustra. tioner och inbunden i smakfullt praktband lutgör utan tvifvel ett åvenement inom dett: lärs jallitteratar. Det är också ett nöja at Jen gårg få se en dylik poetisk blomstersamliog, som icke är en simpel bokhandelsspekoTlation, der likt och olikt är sammanraffsad på måfå, utan som är anordnad af en verk. big litteratör, af någon med litterärhistorisk linsigt. Signaturen C. E., hvarmed företale jär undertecknadt, häntyder också på en detta hänseende fullt kompeteht person. Har I bar i detta företal ock tillkännagifvit att url valets stränghet är den ledande grundsats: Than för sig uppställt. Det äremellertig klart, att under sådana för: hå!landen anspråken något stegras. Dennpämn. Ida grundsatsen kan iså måtto sägas vara tillllänpad, att intet af de stycken som meddelas är underheltigt eller betydelselöst. Deremot skulle kritiken kunna ha en och annan anmärkning att göra i afseende på urvalet af sjelfva de författare, som här äro representerade. Utgitvaren synes genom att gå tillbaka ända till Creutz och Gyllenborg och gifva sitt arbete en kronologisk uppställning ha velat eftersträfva en viss fullständighet, så att alla märkligere författare inom vitterheten sedan 100 är tillbaka skulle vara i någon mån representerade. I detta hänsecrde har han dock gjort sig skyldig till åtskilliga inkonseqvenser och röjer en kanske något väl stark predilektion för den yngsta skolan, af hans upsaliensiska samtide. Iep samling, der E. Björck är representerad genom 2 och V. E. Öman genom 3 stycken, är det icke lätt att fatta, hvarför icke Ruda, Ingelman, Tollin m. fl, från en närmast föregående tid åtminstore blifvit representerade hvardera genom pägot stycke. Der plats fonnits för talangfulla poetiska dilettanter såsom Carl XV, Oskar Fredrik, C. F. A Holmström och Sommeliue, borde väl icke bristande utrymme alldeles ha utestängt sådana poeter som G. H. Mellin (!), Ridderstad, N. F. Sander, Je G. GCerlen och J. A. Kjellman Göranssov. Då Blacche, ehuru icke lyriker, utan dramaturg och novellförfattare, är representerad i depna samling af lyrik, är det svårt att fatta hverför icke äfven Jolin, som skrifvit vackra lyriska saker, der kunnat få pägot rom. Vid sidan af Ulrika Wiström och Thekla Knös skulle utan tvivel Josephire Wettergrund (Lea) väl kunnat försvara sin plats Hr C. A. Kullberg, den utmärkte öfvereättaren, skulle i ssnning icke behöfva skämmas för att vid sin sida i denna samling se K. A. Kullberg, en af de finaste stilister och smakfullaste versifikatörer som vårt lend haft att uppvisa. När utgifvaren ansett det lämplist att i detta album upptaga finnarae Ruoneberg och Topelius, synes det näsan oförklarligt hvarför icke den tredje af det nutida Finlands stora diktare, Cygpeeur, äfven skulle vara med. Utgifvaren torde för rättfördigendet af denne ofullstärdighet åberopa det på förhard bestämda utrymmet.; men då t. ex. Valrrios är representerad gerom ej mindre än 8 stycken och äfven för åtskilliga författare ett misdre antal profstycken torde kunnat vara tillräckligt, synes hvarje utväg att fylla de påpekade luckorna icke ha varit afskaren. För böcker af denna art är den största fuliständighet i registerväg önsklig, emedan sådant underlättar deras begagnande. Vibeklaga derför bristen på ett register öfver författarne och styckena i den kronologiska ordning, hvari de i boken firnas infördr; det sk olle varit lika behöfligt, som det alfabetiska. En förteckning öfver illustratioperna ned avgifvanda af de artister, som tecknat Jem, sakoas alldeles. Dessa illustrationer äro allmänhet vsckra och poetiskt tänkta; nåsongåvg har träsnidaren dock sycbarligen misshandlat den tecknande artistens komposition, t. ex. i illustrationen till Malmströms ;Hvi suckar det så tungt uti skogen?