Aftonbladet – 19 december 1870, sida 2

ies de Paladines aflägsnande från belälet örf-. ver Loirearmn. Detta var alt förutse, ty, försatt på sätt och vis i anklagelsetiillstånd, kunde generalen svårligen ega den auktoritet, ; som fordras föf att utöfya ett befäl ond utomordentliga vig, som det, hvilk nom anlöri7 vat, Det återstår Cmellertid a 38, OM -foke man inntb kort skall tillräkna general dArrölids såsom en stor förtjönst att. hafea räddat Loireermea undan fullständig undergång, och att till och med hafva fört densamma temligen välbehållen i säkerhet.j Det vill nemligen synas oss bär, på grundj af de underrättelser vi hafva till vårt förfogande, som om detta skulle ha skett, ty det är att märka, att vi här ännu icke känna någon annan uppgift från tyska sidan rörande omfettningen at de Loirsarmen tilifogade förluster i döda, sårade och fångar än den underrättelse i allmänhet om nederlaget, hvilken Moltke meddelat Trochu, för att imponera vå honom och Paris öfriga försvarare. En i går ackommen ballong-d2pesch medförde uppgiit om detta Molikes steg och om Trochus derat föranledda proklamation. Samtidigt offentliggjordes konung Wilhelms depesch från Versailles af den 5 dennes, erkännande de under drahbyingarne vid Marne lidna stora förlasterna samt det vigtiga faktum, att tyskarne låtit fransmännen draga sig tillbaka utan att oroa deras återtåg. Man botraktar detta här säsom ett så uttryck medgifvande af ett lidet nederläg, som man gerna kan vänta från den besegrades sida, och så vill dat också verkligen förefalia. Men man har emeilertid svårt att göra klart för sig anladningen till Parisarmens återtåg: om det skett derför att Trochu och Ducrot funnit sig öfvertygade om omöjligheten att så denna ponrkt bryta sig on väg; om derför att deras egoa förluster varit at den betydevhet, att do för tillfället icke funno sig i stånd art fortsätta striden; om derföre att deras afsigt endast varit att tillfoga fienden största möjliga törlaster, el!er om återtåget står i samband med någon strategisk plan, som man kan komms under fund med först genom de följande händelserna, Rörande alla dessa punkter sväfvar man här i ovisshet, och man fördjupar sig i gissvingar och utläggningar, utan att d nom komma till större klarhet, Men i a ndelser betrakter mon det såsom en stor fördel, att hafva lyckats tillfoga tyskarna ansenliga förluster, och intrycket åf dessa parisonderrätiel atväger i någon mån det nadsfående i tande, som händelserna vid Loire hade börjet utöfva. Man glöder sig för öfrigt den vissbet, man tror sig ega, om Loirearmåns fortfarande tillvaro, bekräftad bland annat deraf, att tyskarne icke tyckes ha varit i stånd att fromtsänga vidare efter besittniogstagandet af Orlesns. Ett rykte var i går afton gängse, on en under dageåslopp levererad drabbning vid Meung, vid jernbanad från Orleans tull Tours, och den i dag på morgonen utkomna Petit Moniteur tror sig kunna försäkra,, att en lycklig träffoing egt ram i går vid Josnes, dervid general Chanzys kär skulle ha tillbakakastat preussarne. Bland tidningens meddelanden med officiel karakter finnes dock irgenting härom. Ni känner naturligtvis för längesedan, att d Aurelles de Paladiae ej fått något efterträdare i befälet öfver Loirearmåön, hvars skilda afdelningar nu blifvit stälda under de respektive kårbefälbafvarnes ledning. Jag nämner detta faktum också, endast för att påpeka, att då väli alla händeler en samverkan meilan dessa skilda afdeiningar måste antagas komma stt åvida någon framgång af operatio. örväntas, vill det aiätså sy som om krigsministern nu öppet tagit högsta befälet öfver operstionerna i stort; ty det ken väl endast vara från honom som kärbefälhafvarne kunna mottaga de ordres och avvisningar, som skola hafva samtidiga och kombinerade rörelser till fa Hr Gambetta skulle således i Tours utföra samma mission som grefve Moltke i Versailles. Säkert blir det en mycket snar framtid förbehållet att visa resultaten af en sådan krigslednving. Den i går afton utkomns Moniteur inneböll, under rubrik: La Situotion?, en artikel af Löo Jobbert, som synes mig i vissa afseenden synnerligsn märklig. Den börjar med ett försvar för regeriogen i Tours för dess åtgärd att anbefalla Loire-armöas framryckande. Förf. modgifver att regeringen möjligen kan hafva begått ett fel deri, att hon för tidigt anbefallt detta framryckande mot Paris, men anmärker, att om hon icke gjort det, skulle man säkert äuvnv strängare brått henne för det hon qvarhållit arien orörlig i sina linier, under det Ducrot försökte bryta sig en väg mellan Marne och Seine. Sanna förhållandet är,, tillägger hr Len Jonbert, att den anbefallda rörelsen var oundviklig, och att den på ett eller anzat sätt måste fortsättas, om man vill bespara Paris den beklagansvärda nödvändighet, som skulle blifva en mycket sorgligt upplö på dessa tre månader af modig uthållj; och patriotisk kamp.. — Efter att derciter ha ifrågasatt, om man icke sparare gjort orätt uti att hålla armen i overksamhet från den 10 till den 28 Nov., samt kon:menterat de i ndelserna och anna iärkt, att stone undgått detta förnyarde af katastroferna vid Sedan ecch Metz, som del: tyska tidvingarne redan framställde såsom en frn accompli, tillfogar förf. desea märkliga ord: Paris-arm6n har endast afbrutit striden ! och hon är redan färdig att återopptaga den.1: Den tid som återstår oss, är icke så kort, att icke ännu en gynnsam utsigt kan yppa sig, och om än tyngden af de af en föregående regime begängna felen skulle besegra den sig nu uppenbarande gada viljan; om än man skulle slutligen tödgas gi!va vika, skall! det icke vara likgiltigt för Frankrikes fram-! tid, att dess regering och dess armå gjort sin pligt till det yttersta. j r ag föstade i gär uppmärksamheten på l) några ord i en oppositionstidning, hvilka synr tes mig innebära en antydan om, att-striden drifves till en förtviflad ytterlighets, Det! nu citerade yttrandet i en regeringsorgan, sypes mig märkligt derföre, att det är, tror jag, första gången som man från: detta håll börjar frambålla alternativet att gifva vikan såsom en möjlighet, på hvilken man måste bertda, sig. Det väcker en smärtsam känsla att från detta båll; der hittills en-så fast illförsigt gifvit: sig tillkänna, se detta symptom till tvifvel på den slutligs utgången upvenbara sig, men ctanv tvifvel är det välbeänkt att bereda folket på möjägheten al äfven: den mest sorgliga lösning, på det atticke, om alla de utome: liga ansträpgniogarne skulle visa sig fruktlö-a, slaget icke må träffa e o:ket invaggadt i endast ljusa förhoppningar. ; i rä oc Må Ert rt. 0 8 Den 8 Dec. kl. 24 e m. I detta ögonblick utkomma La Franee och ve Francais, meddelande geceral Chanzys oficiella rapport rörande gårdagsbataljen i traken af Meung. Den synes ha varit en aigjord ) ramgång, men generalen väntade sig stri-! lens fortsättning i dag. Vi bafva således ter framför oss några timmar af den oroliaste spänning. Emellertid visar den strid, ee om utkämpats, att vägen mellan Orleans f ch Tours ingalunda var så blottad som man fäörgta ösanblicket hade anledning tro. med