Aftonbladet – 13 december 1870, sida 3

uppgat alven vid Unampigny blrlacn. UGHETAl Fransecky och general Obernitz, som kommenderar wärtembergarne, voro beredda på att förnya fiendtiigheterna den 3 Dec. Men med undantag af några demonstrationer, som företogos af fransmännen mot den sachsiska (12:te) kåren, aflopp dagen lugnt. Deremot såg det på aftonen utsom om fransmännen vid Nogent koncentrerade större stridskrafter, tilläfventyrs tre kårer, hvilket tycktes häntyda på afsigten att tränga fram längre åt norr, ungefär i riktningen af Noissy le Grand. Anda till detta ögonblick har man dock icke hört om något nytt an Antalet af franska rv går för båda bateljtagarne, den 30 Nov. och ten 2 Dec, till mer zon 800. Från tysk sida föreligger nu äfven en skildriog af striden vid Beaune la Rolande. En korrespondent från prins Fredrik Carls högqvarter skrifver nemligen till Staalsanzeiger : 7 Den 28 Növember kl. 9 angreps Beaune af en till antaiet tredubbelt öfverlägsen fiendtlig styrka. Den bestod af linietruppee, och att döma efter de fångar som fölto i våta hånder, tsckes map i anseende till företagets vigt red flit hasunvändt. kärntrupper. Fracfy det mot Beanne skedde med stor snabbhet; Sjeliva anfallet ver y häftigt och gjordes från tre sidor, i frocten, ken, der fienden tog byn Batilly, och i i från La Pierrepervte. Fiendens afsigt gick Att angripa 10 kåren i bögra flygeln och i för att tvinga den att utveckla hela sin upps ving från Beaune till Longoar. Stridena brärr kt var staden Beaune, som var besatt af brigaton Vv. Wedell, bestående af 16:e och 57:20 infanteriregementena. Försvaret af positionen varen verklig hjeltebragd å våra truj , synnerhet 16:de regementets. Vid sta pgar voro barrikader uppförda. Hvarje hus, hvarje kriogmurad gård hade förvandlatstill en fåstning. Oräkneliga gånger och med nästan oemotståndlig styrka försokte fienden sina anfall och förde ständigt nya kolonner mot de improviserade bålverken. Våra trupper läto dem vårma sig på några hundra stegs afstånd. Derefter afsköto 1e sin salfva, och fransmännen lågo der man vid man i samma ordning som de framryckt. Derunder öfverhöljde de fiendtliga batterierna staden med ett hagel afgranater, så alt den på flere ställen började brinna; men våra trupper åöllo ut och veko icke ett steg tillbaka. Osktadt de nya bataljoner han ständigt förde i striden och oatxtadt sina allt våldsammare anfall kunde fienden icke vinna någon terräng. Striden räckte från omkring kl. 10-f. m. till omkring kl. 4 e. m., då 5:te divisionen med fyra bataljoner från Boyne iogrep i drabbningens gång, hotade fiendens venstra flygel och isynnerhet vid stormandet af les Förets de la Lau tillfogade honom kännbara förluster. Under det brigaden v. Wedell utförde striden om hnfvudställningen, voro de öfriga delarne af 10:de kåren: engagerade med fiendtliga afdelningar på hela linien af uppptällr ningen på de mellan Beaune och Longorni belägna höjderna. Jågerne af tionde kåren hade vid byn Corbeilles tillkämpat sig betydliga fördelar mot fienden, då de på kommenderande generalens order detacberades till understödjande af brigaden v. Wedell. Våra förluster gå till omkring 600 man i döde och sårade. Fransmännen hade 1100 döde, mestadels omkring Beeune och i den af 5:e divisionen tagna skogen, 5000 sårade och 1600 fångar. Resultatet af denna dags heta strid var, att vi lyckades bibebålla vår förpostlinie och att fienden måste draga sig tillbaka till Bois commun och Bellegarde och anse sin afsigt tillintetgjord. På eftermiddagen hade generalfältmarskalken prins Fredrik Carl visat! sig på. stridsplatsen. Loirearmåns första anfall ha sålunda segerrikt blifvit tillbakaslagna och lagern derför tillkommer tionde kåren. Sparsamrea underättelser börja nu ingå om operationerna dagarne före Orleavs utrymmande. Gazelte de Fronce berättar, att prins Fredrik Carl den 3 dennes vid Pithiviers anföll 15:de kären under general Pailieres och den 20:de under general Creuzat. Fransmännens venstra flygel kastades tillbaka mot Chilleurs. Preussarue bemäktigade sig derpå Orleansskogen. Den 18:de franska kåren verkstälde sitt återtåg öfver Sully, der den gick öfver Loire, General Crouzat gick öfver floden vid rgeau. General Pallieres verkställde sitt återtåg til Orleans, der hån likaledes passerade Loire. Andra kårer togo andra riktningar. Någon allmän drabbning föreföll icke. Preussarne gjorde enstaka anfall. De öynnsamma. underrättelserna från. Paris förläna ny kraft åt motståndet och önskningarne att godtgöra motgången vid Orleans. I en depesch från Gambetta tiil prefekturen yttras: Vederlägg utan tvekan de oroande ryktena om Loire-armen, hvilka utspridas af illasinnade för att framkalla modlöshet och demoralisation. Med strå gsavning kan ni påstå, att armea vu befioner sig i utmärkta positioner, att hennes materiel är orörd eller förstärkt, samt att hon bereder sig att upptaga striden mot eröfraren. Mä alla vara fasta och starka! Må vi alla göra en gemensam ansträngning, och Frankrike skall räddas!, Bref från Paris af den 4 skildra den beslutsamma anda som lifvar den utanför Paris opererande franska armån. De unga trupperna visa en beundransvärd fasthet, och regementena ha täflat i exempel af hjeltemod. Regeriogen har skickat en adress till Trocha, hvari hon såväl till honom som till Daerot och armån uttalar sitt lifiiga erkännande för deras förhållande under de båda dagarne, En af Trochus adjutanter stupade vid Villiers. Af ett kompani på 143 man återvände endast 5. Kanonaden vid Paris den 30 Nov. och 2 Dec, lär ha varit så fruktansvärd, att den, enligt Neue freie Presses uppgift, hörts i den 20 (tyska) mil från stridsplatsen belägna staden Troyes. Till Saarbräcken ankom den 28 Nov. en ny, af Krupp i Essen konstruerad kanon för beskjutande af de från Paris uppsända ballongerna. Dess skottvidd skall vara ofantlig. Egendowligheter för den på en lavett hvilande kanonen, hvilken kan riktas ät alla håll, äro ett visir, som möjliggör en ganska noggrann träff, och projektilerna, som explodera vid minsta beröring. Till Lyon anlända ouppbörligt afdelningar af unga elsassare i så stort antal, att denna rörelse, som man i början icke tillagt någon betydenhet, blifvit en utvandring i massa. Man bildar numera särskilda bataljoner af dessa kraftfulla män, som man till en början förenade med nationalgardets marschlegioner. Dessa nya kårer skola föra namn af bataili Tuss haga tflAA AK FAM