Aftonbladet – 13 december 1870, sida 3

Article Image
Rättegångsoch Polissaker. Rymmare. Ofverpolisdirektören i S:t Petersburg generallöjtnanten och kejsarens adjutant general Trepoff har genom telegram till härverande polismästare begärt efterspanande och häktnivg af en från Petersburg afviken bandelsbokbällare (f. d. underofficer i finsk tjenst) vid namn Adolph Joseph Kyrklund, hvilken förmodas ha begifvit sig öfver -till Sverige. — Stöld. Doktor J. M. Lemchen anmälde för några dagar sedan å detektiva polisafdelningens kontor att han under loppet af denna höst blifvit bestulen på en mängd dyrbara saker, dock utan att kunna uppgifva sig hysa misstanke mot någon bestämd person. Tjufven blef i fredags afton upptäckt och bäktad och befanns vara dr Lemchens kusk Gustaf Herdelin. När doktorn gjorde anmälan om stölden, befann sig Herdelin utanför polisvaktkontoret sittande på kuskbocken å doktorns droska — man kan lätt föreställa sig i hvilken sinnesstämning. Herdelin har derjemte från sin förre husbonde, majoren Mörner, begått betydliga stölder. Samme Herdelin var såtom våra läsare torde minnas många gånger inför poliskammaren hörd under rangakningen med mörderskan Josefina Eklund, med hvilken han stod på mycket förtrolig fot. — Bedrägeri Göteborg den 9 Dec. För någon tid sedan ingafs till bypoteksföreningen härstädes af hemmansegaren Andreas Andersson i Mellby socken en skrifvelse, hvari A. anhöll om ett lån å 650 rdr mot pant af sitt hemman Dunbäcken. Bland de inlemnade lånebandlingarnebefanns emellertid ett s. k. taxeringsbevis, utfärdsdt af häradsskrifvaren G.. Wibelius-och innefattande att bemmanet skulle vara vid verkställd bevillningstaxering uppskattadt till 1300 rdr, hvilket bevis vid närmare granskving föreföll-så till stil som innehåll mycket misstänkt, hvarför förfrågan gjordes hos hr W., om han verkligen utgifvit det ifrågavarande beviset. Det befanns då, att beviget var förfalskadt. Andersson hade emellertid trott, att lånet skulle bifallas, samt inkom fördenskull hit till staden för några dagar sedan, då han anhölls. Vid förhör med Andersson i dag uti poliskammaren erkände han, att han låtit en å Trollhättan boende arbetare skrifva beviset, formuleradt efter ett af:hr Wibelius utgifvet dylikt. — Djerfva inbröttsstölder. Under innevarande höst hafva inom hufvudstaden nattetid föröfvats flera djerfva inbrott i handelsbutiker m. fl. lokaler, utan att man omedelbart derefter kunde komma brottslingen -på spåren. Sedan numera från Långholmen förrymde Gustaf Adolf Eriksson Hjert blifvit anhållen och häktad, hafva flera omständigheter kommit i dagen, hvilka bekräfta, att han under sin sjelftagna frihetstid (han rymde den 2 sistl. September) föröfvat åtminstone en del af dessa stölder. Så har natten emellan den 14 och 15 Oktober inbrott skett i ivenne handelsbodar inom egendomen n:r 10 Handtverkaregatan på Kungsholmen, tillhöriga särskilda personer; på ena stället borttogs, utom en hop andra saker, ett par stöflar och omkring 200rår. Dessa stöflar voro märkta med tillverkarens namn och nu vill det sig så illa för Hjert, att han befunnits innehafva desamma. Hvad som än mera utgör bevisning mot Hjert, är den omständigheten, att bland hang vid gripandet anhållna tillhörigheter, utgörande bland annat ett större antal dyrkar och trenne 8 k. centrumborrar, en af dessa senare funnits allt för väl passa in uti de börrhäl hvilka förekomma å dörren till en af butikerna. I den andra butiken bar han beredt sig inträde genom låsets frånbrytande; : Några dagar förut skedde nattetid inbrott hos en pantlånare vid Hötorget, och äfven här förekomma spår af Hjerts verktyg. Här kom han. dock icke åt någonting, till följd af antingen för mycket motstånd af en inre dörr eller också öfverraskning. Hjert, som är en af de djerfvaste skälmar, som här på flera år förekommit, vill icke kännas vid j; något som kan binda honom. Stöflarna säger han sig hafva köpt och han vet ingenting om inbrottet hvarken på ena eller andra stället. Hjert har: under de mer än tvenne månader han lyckats hålla sig ute i frihet antagligen föröfvat många flera brott, men han är en slug och försigtig skälm, som nog vet att sopa igen spåren efter sig. Polisransakningen med honom härstädes torde dock icke så snart vara afslutad, helst så småningom allt mera bevisning emot honom kommer i dagen.

13 december 1870, sida 3

Thumbnail