Aftonbladet – 12 december 1870, sida 3

gardena såsom lifvade af den bästa anda De äro ifriga att få taga del i utfallen oci i arbetena för det yttre försvaret, men an. vändas för närvarande såsom garnison i Paris och såsom reserv. Indelade i regementer och underkastade militärisk öfniog och disciplio, förvärfva de verklig utbildning såsom soldater. Mobilgardena, de frivilliga och marinsoldaterna beianna fästena och skansarne och utgöra den aktiva armån. De besöka aldrig staden. När de aflösas, begifva desig till byggnader i förstäderna eller till stationerna på gördelbanan och sofva i transportvagnharne på halm med ett tillräckligt förråd af filtar och täcken. Hvad lifsmedlen be träffar, få krigarne tillräckligt för att kunna strida. Rationer af färskt kött — hästeller oxkött — utdelas två eller tre gånger i veckan 150 (omkring ett tredjedels skålpund) gram per man jemte tillräckligt förråd i bröd, grönsaker, kaffe, risgryn och vin. De stackars civile få utan tvifvel umbära mycket, nen stridsmännen få föda nog för att kunna vara friska och starka. De dagar då färskt kött icke utdelas få de en större ration salt oxkött, fläsk, fisk eller någonting dylikt. Männen vore, sade han, muntra och nöjda; men en verklig soldat af detta slag, som äfven är ett stycke fraösk patriot, kan lätt misstaga sig genom att tillskrifva alla sina lundsmän de vackra egenskaper han sjelf eger. Preussens vägran att sluta fred efter kejsarens fall i Sedan har, förklarade han, kallat tusentals fransmän i lederna, hvilka aldrig skulle ha rört sig ur fläcken för att taga del i ett krig som de betraktade såsom, en blott dynastiens affär. Det var kejsarens krig, sade han, men nu är det franska folkets krig. Konbogen at Preussen sade oss, att han endast förde krig mot kejsaren och hans armå. Båda ha försvunnit. Hvarföre för han nu krig? Det är endast franska folket som är qvar Bref som kommit med den i Norge nedfatlna ballongen, daterade den 23 och 24 November, skildra deremot ställningen i dystra rärger, Eiändet bland de fattiga var stort, och de försakelser alla måste underkasta sig ofantliga. Brödet utdelades endast rationsvis till de många hundratusen som ingenting mera exa. Kött erhålla dessa allsicke mer, endast b-öd och Vin. Kölden har kommit ill och ökat befolkningens lidanden. Dödigheten hade betydligt tilltagit. I samma riktning skrifver en engelsk prest hr J. H. Smyth till den bekante parlamentsledamoten Cave i London. Vår politiska ställning, skrifver han den 24:e, sär upgefär densamma som i början af månaden, måhända bättre, vi ha inga demonstrationer eller nattliga möten, allt är lugnt, men dysterhet och bitter beslutsamhet afspegla sig i massornas ansig.en och samtal. Hela vårt köttförråd är slut, med undsntåg af den lilla ration. af en riondedels skålpund segt kött sor utdelas till hvar person dagligen. Vårt kolförråd är upprymdt. Gasen tar slut den 30:e, hvarefer det endast återstår den som behöfs till ballongerna. Af bröd finnes fullt upp, men för huru Jåpg tid? Våra egna risförråd för je fattiga bli slot en vecka häreiter. Vi kunna hörda ut en månad still medköttextrakt. Tilloppet af understödsbehöfvande, som Vända sig till vår komitå; tilltar i en roande grad. Personer i de rthest ansedda efuadsställningar inställa sig nästan dagligen 108 Oss, men endast när deras barn i hela lagar varit utan bröd. Med ett ord, vår enselska koloni skall inom kort befinna sig i len mest pinsamma ställning. Sjukdomar af le allvarsammaste slag sprida sig med en förärande bastighet. Man finner knoappast ett us utan feber eller koppor.o