Aftonbladet – 6 december 1870, sida 3

t nadt. Inbjudningen är af följande lydelse: : Isbjudning till aktieteckning för anläggande och trafikerande af en jernbana norr om Mätaren. En jernväg, som sätter Sveriges stora bergslager 1 så gen förbindelse som möjligt med .I Mälaren och rikets förnämsta handelstad vid Östersjön, Stockholm, är af utomordentlig vigt för bergslagerna, för melarestäderna och hafvudstaden, samt för det mallanliggande bördiga slättlandet. Sedan utsigten att få en sådan bana anlagd genom statens försorg försvunnit, genom det vid sistförflutna riksIdag fattade beslut angående norra stambaInan, äro de orter, hvilkas väl frågan närmast rörer, hänvisade att sjelfva söka få banan till stånd. Sträckmngen af denna bana är angifven förjtrafikens behof och verkstälda undersökningar. Honskulle gå från Stockholm—Upsalaljernvägen, i närheten af Thureberg, öfver Almarstäk till trakten af Sevalla kyrka, och der dela sig i två grenar, en sydvestlig öfver Westerås till Köping, och en nordvestlig till JEngelsberg, der Norbergs jernväg vid sjön Åmänningen träffar Strömsholms kanalled. Undersökningarne äro verkstälda af hr majoren C. Adelsköld, som jemväl upprättat fullständiga ritniogar och kostnadsförslag, enligt hvilka banan, med samma spårvidd som stambanornas, skulle jemte rörlig materiel komma att kosta: delen Thureberg—Sevalla, med en längd at 7,97 mil 3,407,000 rdr, delen Sevalla—Köping med erlängd ET 4,80 2,087,000 delen Sevalla—Enelsberg med en ängd af .......... 4,73 2,035,000 eller tillhopa för ... 17,50 mil 7,529,000 rdr. I detta belopp, belopp, deruti några utgifter för inköp af mark icke äro inbegripna, ingå deremot för bestridande af ej särskildt See utgifter 755,000 rdr, som till ej obetydlig del tagits med i beräkningen, för att vara att tilgå i händelse af möjligen ioträffande prisstegringar eller andra oförutsedda fall. Om man nu ytterligare tillägger ett belopp af 471,000 rdr för betäckande af lånekostnader och ränteförluster, samt för inlösen af den mark, som tilläfventyrs icke lemnas annat än mot ersättning, så bör det vara utom allt tvifvel, att kostnaderna för ifrågavarande jernvägsanläggniog icke skola öfverstiga det sålunda uppkommande beloppt 8 millioner rdr. Knappast torde någon bana i vårt land vid sin anläggning haft en så betydande trafik på förhand beredd, som den ifrågavarande skulle ega. Hon komme att helt nära hufvudstaden sammanträffa med den dit ledande statsbanan och finge på sådant sätt denna stad med hans stora rörelse till sin ena ändpuokt. Under nästan hela sin sträckning skulle hon genomlöpa en af landets bördigaste slätter. Genom grenen till Köping skulle hon, i förening med Örebro—Köpingbanan, blifva en sammanbindningslänk vester om Mälaren mellan södra och norra Sveriges jernbansnät. Vid Köping skulle hon genom Köping —Uttersbergs-banan emottaga en ganska stor rörelse från de ofvan liggande bruksdistrikten och Skinnskattebergs bergslag. Genom Köpin —Örebro-banan och dennas utgrening till Nora skulle hon hafva att emotPp en högst betydlig trafik: vid Frövi, medelst den under anläggning varande Frövi— Ludvika-banan, från Lindes, Ramsbergs och Nya Kopparbergs bergslager, samt vid Nora ej blott från Nora bergslag, utan ock, sedan den länge tilltänkta och till understöd af staten förordade korta jernvägen mellan Nora och Stadra egendom vid sjön Grecken kommit till stånd, från Grythytte, Hellefors och Filipstads bergslager. Vid Engelsberg skulle hon emottaga den särdeles stora trafik, som utan tvifvel komme att tillföras henne dels från Norbergs bergslag, genom jernvägen med samma namn, dels från Vesterbergslagen medl: Grängesbergets m. fl. rika malmfält, genom Wessman—Barkens jernväg och segelleden från Smedjebacken, hvilken sistnämnda röcelse måste blifva än ansenligare om jern-: vägen sedermera utsträckes från Engelsberg ; l l till det omkring 4 mil derifrån belägna Smedjebacken. Det visar sig således, att ifrågavarandel bana skulle genast vid sitt öppnande, i förening med då redan färdiga jernvägar och segelleder, blifva en genom bördiga trakter gående föreningslänk, ej blott, såsom redan l, är omförmäldt, mellan södra och norra Sveriges jernvägsnät, utan ock mellan nästan alla rikets bergslager, å ena sidan, samt mälarham-! nar och hufvudstaden å den andra. Den framtida rörelsen på en sådan bana måste blifva särdeles stor, synnerligast när afsättningen af svenska, jernvägsalster till länderna på andra sidan Östersjön, såsom man har skäl att hoppas, inom en ej aflägsen framtid vunnit den utveckling, hvaraf den är mäktig, och för hvilken utveckling förevarande ! bana just är ett oeftesgifligt vilkor. Men äfven under de första åren af banans till-: varo måste, såsom af det nyss anförda fram: går, rörelsen blifva betydande, och bör kunna utan öfverdrift antagas lemna åtminstone lika stor bruttoinkomst för mil, som nuvsrandel: medelinkomsten på statens jernbanor. Denna !! åter utgjorde för samtliga banorna, med un-l dantag af det enstaka stycket Arvika —norska ränsen, år 1868: 62,960 rdr 61 öre och 1869: 2,956 rdr 50 öre, eller under begge åren i det närmaste 63,000 rdr för hvarje -banmil,j och under innevarande års nio första måna-, der har inkomsten för dessa banor ökats med ; mer än tio procent utöfver hvad den utgjorde: under samma tid föregående år. Man börl, sålunda kunna påräkna en bruttoinkomst af! minst 63,000. rdr milen, och ett sådant antagande är så mycket mera berättigadt, som, rörelsen på den närmast hufvudstaden söder, om Mälaren belägna linien Stockbolm—Gnesta ; hvilken genomgår en trakt, som i afseende j å tillgångar för jernvägsrörelse är långt un-j derlägsen de orter, som skulle genomskiäras af den bana, hvarom nu är fråga, lemnat en . vida större bruttoinkomst. Då nu bruttoinkomsten. för mil beräknas till 63,000 rdr, samt utgifterna för banans trafikerande och underhåll icke böra öfver55 procent deraf, eller 34,650 rdr, så mm LÄLellaa Inkbarmet af AR AEN pdrl ti