SILL YVIA., Af JULITA KAVANAGEHE, Öflversättning af THORA HAMMARSKÖLD. Här ha vi en ypperlig plats, mademoiselle Nardi! ropade han heit förtjust, en herrlig plats, ett nytt Thermopy!xe, om så skulle göras behof. Der borta äro perserna uppstälida och Xerxes sitter på sin tron på höjden der pi ser en ginsbuske; här nere ha vi spartanerna med deras tappre Leonidas, hvilka allesammans skola supera hos Pluto i qväll. Aldrig ha stoltare män lefvat — aldrig, der de med trotsigt mod skakade sitt långa hår. Hvad Xorxes angår, var väl han den värsta af usla, lömska, föraktiiga despoter. En lågsionad, hämdlysten, teg bok. Får jag fråga om hvilken ni yttrar er få välvilligt? inföll här rr Meredith, som ru förenade sig med de öfriga. Om Xerxes, svarade kaptenen utan att låta bringa sig ifrån fattniogen; om den lågsinnade usling som lät fastspika sin döda fiende på korset, och som jag skulle ha god lost att kasta ut ur historien,, tillade han med ytterlig hältighet och slog på marken med sin käpp. Stackars Xerxes!, sade mr Meredith leende, jag vill minnas det var han som sade att en gud Isädehonom framåt och att det persiska väldet ekulle ha blott himien till sin gräns. Och hoaom vill ni kasta ut ur hiND et ville jag, återtog styftadern energiskt; ! en sådan lågsinnad, föraktiig... ) 80 A, B, nr 233—275, 2T1—219.