Article Image
SJOrUu OCH BEHOM NVURACH JEVval AaAnneI moras bergslag sättes i förbindelse med huf-v vudstaden. bör Hee Liksom den drunknande griper efter halmlv strået, kasta sig i England pressen såväl som ld regeringen öfver den minsta tillstymmelse till Jå en anledning att på ett någorlunda hederligt I, sätt komma ifrån ett krig med Ryssland.4g En sådan synes man anse gig ha erhållit il det svar furst Gortschakov afgifvit på lordls Granvilles not och hva.i den ryske utrikesministern, i ett till formen betydligt lenare språk än det beryktade cirkulärets, bedyrar om Rysslands kärlek till freden, allt under det hän likväl i hufvudsaken vidhåller den ställning han intagit. Detta är allt vi ännu l! känna om detta diplomatiska aktstycke, som ! i fredags ankom till London; det lilla son: derom blifvit bekant hade dock försatt Times, ls Daily News m. fl. af Londonpressens för-ls nämsta organer i en hoppfull stämning. Deli antaga, heter det i vårt telegram, att väg lt till en öfverenskommelse är banad och hoppas li på en fredlig lösning.. På samma gång erfara vi, att den engelske underhandlaren, Odo l Russell, fortfarande uppehåller sig i Versailles, och en Berlintidning vill veta, att Preussen erbjudit sin bemedling. Ett annat af våra telegram antyder, att inom det engelska kabinettet skall råda delade meningar om det sätt, -hvarpå Enogland bör uppträda i denna fråga. Tord: Granville, I, säges det, har förklarat sig vilja afgå ur kabinettet, om ej regeringen i denna fråga, i enlighet med den allmänna meningens fordran, vidhåller en politik, som går ut på fördragens upprätthållande. Det har också de senaste dagarna i underrättelser från London talats om en sådan splittring. Lordl. Granville sjelf; hertigen af Argyle, inrikesstatssekreteraren Bruce, lordkanslern Hatherley och skattkammarkanslern Lowe skolal vara för ett mera energiskt uppträdande, l. medan deremot Gladstone, Bright, krigsministern Cardwell, förste lorden af amiralitetet Childers, undervisnicgsministern Forster och presidenten för fattigvårdsbyrån Göschen äro af den åsigt att man hellre bör tåla allt än låta det komma till krig. Drottningen sjelt skall vara afgjordt emot krig, isyonerhet om det skulle bli fråga om att äfven få Preussen till fiende, och detta vet man så väl i England, att man redan talar om en abdikation såsom den första följden af krigspartiets seger inom kabinettet. Under dessa förhållanden är det helt naturligt, att de engelska tidningarne sysselsätta sig med frågan omde stridskrafter England kan I uppställa för denhändelse diplomatien ejl. skalle förmå förekomma en brytning. Enligt Daily Telegraph skulle krigsministern inom åtta dagar kunna ställa på benen 35,000 man af alla vapen fullt rustade för ett fälttåg atom landets gräns, samt med motsvarande artilleri. Den 1 September utgjordes armån af 54,757 underofficerare och soldater af lioien. Sedandess har hon ökats med 8000 rekryter. England skall inom kort tid kunna skicka till kontinenten 59.000 man infanteri, 11,500 man kavalleri, 3300 man genitrupper och 2500 man train, officerarne oberäknade. Artilleriet utgöres af 14,000 man med 180 Armstrongkanoner, oberäknadt en betydlig reserv af samma modell. Till försvaret i det inre har man att tillgå en reserv af 20,000 man och 80,000 man frivilliga. Nordtyska riksdagen öppnades förl. torsdag i Hvita salen på slottet i Berlin. I ko-l: ouogens och förbundskanslerns frånvaro förrättades akten af presidenten i förbundskansliet statsministern Delbräck, som dervid uppläste följande trontal: Ärade herrar i Nordtyska förbundets riksdag! : Hans Maj:t konungen af Preussen har behagat:i tilldela mig det uppdraget att öppna Nordtyska: förbundets riksdag i de allierade regeringarnes: namn. Det skulle hafva varit högst tillfredsställande l:! för Hans Maj:t att i dag befinna sig midt ibland ! eder för att på detta ställe tacka Gud för de re-l! sultat, hvarmed de tyska härarnes vapen blifvit ! välsignade, och för att för er uttala, hvilken an-: del riksdagens nationella hållning och endrägt vid 4 beviljandet af de till krigets förande erforder-! liga medel haft i dessa resultat. Genom de i krigs! historien utån exempel varande segrar, hvilka de ! tyska härarnes hjeltemodiga tapperhet och kloka! ledning efter Guds vilja tillkämpat sig, är det an! grepp tillbakaslaget, hvilket Frankrike i Juli före-! tog mot Tyskland. Franska folket måste hafva kommit till den öfvertygelsen, att dess nuvarande krigsmakt, efter de möt oss uppställda härarnes ; tillintetgörelse, icke är vuxen Tysklands förenade : stridskrafter. Vi kunde derföre betrakta fredens ( afslutande som säkert, om vårt olyckliga grannland egde en regering, hvars medlemmar betrak-, tade sin egen framtid som oskiljaktig från sitt lands. ; En sådan regering skulle hafva omfattat hvarje tillfälle att sätta nationen, i spetsen för hvilken ; den af egen maktfullkomlighet ställt sig, i tillfällel att välja en folkrepresentation och att genomlg denna uttala sig om landets nuvarande och kom-l4 mande ställning. Men de aktstycken, hvilka aflg förbundspresidiet komma att föreläggas er, minal( herrar, skola lemna er bevis på, att de nuvarande maktegarne i Frankrike föredraga att uppoffra en ädel nations krafter i en onyttig strid. Den ojemförliga utmattning och ödeläggelse, I som för Frankrike måste blifra följden af dennaÅå strids fortgång under nuvarande förhållanden, måste å i sanning försvaga landets kraft så tillvida att det-e samma skall behöfva längre tid att hemta sig än händelsen skulle hafva blifvit vid ett regelmessigt förlopp af kriget. De förbundna regeringarne uttala dock med bedröfvelse den öfvertygelsen, att d freden mellan båda de stora grannfolken, på hvars 2 ostörda fortvaro de ännu för mindre än ett halftiri år sedan räknade, genom de hågkomster, hvilka intrycken af detta krig skola qvarlemna i Frankrike, blott så mycket vissare skall råka i fara från det ögonblick, då Frankrike genom sin egen krafts förnyande eller genom förbund med andra makter le ra känna sig nog starkt att åter upptaga stris len. ö De vilkor, hvarpå de förbundna regeringarne s skola vara beredda till fred, hafva offentligt blif-)ä rg i måste st 4 rade nl! storleken af de offer, hvilka detta utar MM h ledning, men med hela fransk .... tvarje an. ej ANSE? nationens bifall! d företagna krig pålagt Våt fdernesland: de måste å r TR 1

28 november 1870, sida 2

Thumbnail