alts härifrån till detta land, och senast denna öst hafva två sådana dit afgått. Men allt vad vi hittills dit aflåtit är lizxväl blott en betydlighet och kan blott betraktas som en ledning till mera omfattande afsättning. Vår import från Ryssland har deremot stiit med den förvånande hastighet, att väret deraf, som enligt kommerskollegii berätelser år 1865 utgjorde 2,700,000 rdr, år 1867 tigit till 15,100,000 och år 1868 till 16,159,000 dr. En del af sistnämnde årets import härörde väl af årets missväxt, men äfven i år, å vi haft allmänt god skörd, har högst beydligt mjöl hitförts. Vi hafva inga skäl att eklaga denna import, vid betraktande deraf, tt vi deremot exportera hafre, som, oaktadt ida lägre produktionskostnad, likväl betalas ika högt som det rågmjöl vi hemta från Ryssland. Dessutom hemta vi från Ryssand stora qvantiteter af lin, hampa, tågirke, oljor, frö, tagel m. m., som under alla örhållanden stiga till enorma belopp samt rid utvecklade affärsförhållanden än mer komma att ökas, om vi beakta vår egen ördel. Så till exempel borde våra klädesabrikanter med längt större vinst kunna aga sin ull direkte från Ryssland, än att som nu köpa den på de tyska ullmarknalerna, dit den till stor del kommer från Ryssland med tillägg af kostnader för jerevägsfrakt, sortering, magasinering och hanlelsvinst i Tyskland samt frakt ytterligare lerifrån till Norrköping. Deremot har exporten för år 1867 blott haft ett värde af 605,000 rdr, hvilket år 1868 ytterligare nedgätt till 481,000 rår, ett missförhållande i handelsbalansen, som manar till snar rättelse, på samma gång det, en gång beaktadt, måste bidraga till exportens ökande, helst som äfven lästetalet af importen ställer sig flera gånger högre än af exporten. Man skall remligen snart lära sig inse, hvilket tillfälle till billiga returfrakter skall uppstå af här berörda förhållanden; och vår industri, redan gynnad genom gravnskapet, har derati, likasom i den, till följd af ofvan nämnde anordviog af vintertrafiken, numera året om öppna samfärdseln, ett väsendtligt försteg i täflan med utlandets. Hafvudsaken är likväl, på sätt vi redan . antydt, att Ryssland, till följd af ökad odling, kommit i större behof af vårt, i jemförelse med utlandets, bättre jern, hvaraf också exporten under innevarande år betydligt ökats. Exporten af stångoch manufakturjern, som under föregående år endast utgjort 9 a 11,000 centner årligen, har innevarande år redan uppgått till 104000 centner och fortgår oafbrutet. Exporten af jernvägsma-! teriel, maskiner och åkerbruksredskap, som föregående år varit dels ringa, dels ingen, uppgår för detta år redan i värde till 100,000 rdr. När våra jernproducenter, i likhet med Surahammar och Öfverrum, lyckats göra sina tillverkningar kända, skall denna export stiga till icke anade belopp; men för att möjliggöra utförandet af de, vanligen mycket stora, ryska beställningarne, erfordras att vi skola kunna åstadkomma tillverkning i omfattande skala. Detta kan endast låta sig göra genom ändamålsenligt anlagda jernvägar från de större gruffälten, för åstadkommande af billig transport till exporthamn samt vidare genom jernväg till uthamn för att göra exporten oafbruten. Det är således alltid till jernvägsfrågan man återkommer, då man talar om Stockholms förkofran. Den snabba tillväxten i Göteborgs och Gefle handel efter öppnandet af jernvägar till dessa städer måste öfvertyga oss om, att Stockholms rörelse i samma förhållande skulle så mycket hastigare tillväxa genom en ändamålsenligt anlagd jernväg, som hufvudstadens rörelse är större och mera omfattande än nämnda städers var innan de fingo jernvägar. Man har hittills ofta framhållit Göteborgs förmånliga läge såsom egande ett afgjordt företräde framför Stockholms. Det handtag, som det, från gränserna af Asien till Baltishport utdragna, jernvägsnätet, i föreniog med den beslutna vintertrafiken erbjuder Stockholms köpmän, industriidkare och jernexportörer att på denna väg intränga i den verld, som här öppnar sig för handeln på östern, kan, med afseende på denna handel, göra Stockholms läge lika förmånligt, som Göteborgs är det för handeln på vestera. Men vilkoret derför är ändamålsenliga jernvägsförbindelser. Under den nu i femton år konseqvent fortsatta kampen mot Stockholms existens såsom handelsstad har man velat uteslutande hänvisa staden till den 5 å 6 månader af året stängda vattenkommunikationen. Men ohållbarheten af detta svepskäl torde nu visa sig, då förbindelsen med Ryssland kommer att fortgå året om. Om Stockholms jernbanor ännu en gång kunde undertryckas, blefve följden då, att dess jernvåg länsades under de första vintermånaderna, utan möjlighet att ånyo fyllas från angränsande bergslager, och att sålunda, till stor skada för hela landet, en jemn tillförsel omöjliggjordes af jernfabrikater från Sverige till Ryssland, som då, för säkerhet skull, nödgades att på förhand förse sig från andra håll, der man visade mera omtanka. De hittills till Stockholm anlagda jernvä-l gar hafva underlättat persontrafiken, men icke i någon väsentlig mån befordrat rörelsen. Beviset derpå är att, enligt trafikstyrelsens berättelse för år 1868, af jerneffekter ej anländt till Stockholms norra station mer l: än 599 centner och till södra stationen blott 34,735 centner under loppet af-ett helt år. Huru vigtig i detta afseende en ändamålsenlig förbindelse emellan Stockholm och Norbergs bergslag vore, visar sig deraf att endast inom Norbergs, Karbennings, Vester Våhla och Vestanforss socknar af Norbergs bergslag, som ligga närmast Norbergs jern-. väg, tillverkas årligen 360,000 centner tackjern; 36,000 -centner stångjern, 8000 centner gjutjern och 22,000 centner manufakturjern, eller tillsammans 426,000 centner. Dessutom brytas i samma trakt öfver en million centner jernmalm, hvarpå tillgångarne äro outtömliga och hvaraf jernproduktionen kunde nästan i oändlighet ökas. Vi få nemligen ej förbise, att för den alltmera tilltagande bessemertillverkningen våra malmer erbjuda sådana fördelar, i jemförelse med utlandets, att denna tillverkning lofvar oss en ofantlig vinst, blott vi, genom ändamålsenliga jernvägar, bereda tillfälle dertill. Men, oafsedt