Aftonbladet – 25 november 1870, sida 3

q I bref till Times, enligt hvilka hon stod i massa J mellan Artenay och Orleans, sysselsatt ätt förskansa sig mot de vid Touray och Etam.Ipes stående tyska kårerna. De tyska tid-Iniogarna med gårdagens post vidhålla döck alltjemnt den tron, att antingen hela denna jjarme, eller åtminstöhe en EPA del deraf, .Jopererar på linien mellan Le Mans och Dreux .Joch att det är hon som pu af storhertigen rjaf Mecklepburg efter hvartannat blifvit slagen vid Dreux, Chateauneuf och BretoncelIles och tränges tillbaka på Le Mans. Möjligt att så är; lika sannolikt vill det dock förefalla, att den franska styrka som storhertigen och general Wittich drifva framför sig från Dreux är Keratrys af mobilrt från Bretagne och de tillgränsaude epartementerna bildade armå, soi från sitt befästade läger i Conlie i närheten af Le J Mans marscherat på Dreox och besatt denna ort. Det jåter då också tänka sig, att Loire-Jarmen eller en del derat af. Ganbetta beJordrats till L Mans för att undsätta den dretirerande vestra armen och bitiäda vid försvaret af denna hotade punkt, Till belysning af den ännu onekligen mycket dimmiga frågan meddela vi hvad den militära signaturen N: i Berlingske Tidende, som dock skrifver m.20 de senaste häudelseriia på dentä del af krigsteavern voro honom bekanta, yltrat der: -. : : Medan ännu för några gajar seden allas blickar voro: vända mot södra Fraifkrike I den förntsättning, att det der icom kort skulle komma till ön efsörande strid; har nu plötsligen likasom geno.. ett trollslag tyngdpunkten för krigsoperationerna förlagts till trakten vester om Paris. Den förmodan, att gensral Aurelles företagit enflankmarech från Orltät8 öfver Ohattres mot Dreux för att derefter antilgeti Fända sig inot cerneringstrupperna vid Paris eller ti svidare täcka de af Bourbaki och Kratry bildade kårerna handen, blifver mer och mer sannolik. Först och främst tyda alla af preussarne — som icke lätt låta leda sig på villospår — under de sista dagarnö vidtagoa åtgärder på riktigheten deraf, och för det andra hör man iogenting mera om de franska truäpperias närvaro vid Orleans, der de också redan nu genom de preussiska tcuppernas framträvgande öster ifrån skulle vara i en alldeles obållbar ställning, j 5 Man vet nu, att den 3:e preussiska kåren redan den 15-nått till Etampes 7 mil söder öm Päris, att en del af general Mantcuttels trupper på samthå tid stod vid Beauvais 8 mil nort om Paris och att likaledes den 15 på mörgonen den vester om den franska butVudStaden stående gardeslandtvärnsdivisionen afsändes i riktningEn st Dreux. Om vi dertill räkna storhertigens af Mecklenburg trupper, hvilka också a!gätt vesterot, och antaga, hvad som ju är rimligt, att alla de anförda stridskrafterna oa? koncentrerade till en gemensam punkt t. ex. Dreux eller mi. så framgår deraf ätt på delna pånkt, eller rät-1 tare sägdt; i Jioien mellan de båda nättinda!. städerna ormkrivg det 20 Nov. voro samlade minst 120,000 man tyska trupper: Det är tydligt, att en sådån köneentrering af stridskratter icke företagits för det att der visat sig en. afdelning mobilgardister eller frivilliga skarpskyttar, till och med under Keratrys eller Bourbakis anförande, utan att preussarne väntat att i dessa trakter finna en mycket betydlig fransk styrka. Vi anvtaga nu, att den förening mellan Loirearmåna och trupperna -trån. unordvestra ! Frankrike, som man sålunda åsyltat från fransk sida, icke lyckats, och att det just är drabbningerne den 17 och 19 vid Dreux och Evreux samt den 18 vid Chateauneuf som hindrat den, i det tyskarne vid de två förstnämnda trängt Keratrys eller Bourbakis kår tillbaka, under det dräbbningarne vid Chateaoneuf hämmat Loirearmens. vidare framträngande. Hvad vi här anfört har ännu helt visst endast karakteren af en förmodan, men vi hafva dock ick e velat underlåta att fästa våra läsares uppmärksamhet derpå, emedan man. annars lätt kunde blifva öfverraskad genom afgö rande händelser vester om Paris, då man som bäst väntade dem söder om Frankrikes hufvudstad. Ställnicgen I Paris. Underrättelserna från Paris äro i dag talrikare än på länge. De gå till den 12 Noveriber och komma till största delen från Paristidniogar, som man i preussiska lägret vetat förskaffa sig, Ficge man sätta tro ill deras meddelanden, skulle stämningen inom den belägrade staden under tiden från den 1 Nov. till den 12 undergått en mycket stor omkastning. Man vore trött vid försvaret, heter det der, då ingen undsättning athördes, fordrade ett stillestånd och inkalandet af en konstituerande församling, med ett ord alla de saker som man enligt de örra direkta underrättelserna energiskt visat illbaka. Omöjlig vore en sådan omkastning visserligen icke, men hon står i strid med la de uppgifter om stämningen i Paris som på den senaste tiden och senast i dag på teegrafväg kommit oss tillhanda. Hvad som ärskildt är egnadt att väcka misstro till lessa skildriogar är den märkliga omstänlighet att de tidningar, hvarur de äro hemade, tillhöra en och samma kategori Det ir först och främst två nummer af Figaro, let f. d. kejserliga polisbladet par pråference; le öfriga äro Gawlois, Paris Journal. och Soir, llesammans i mer eller mindre grad kärda åsom handtlangare åt den föregående reginen eller för sin brist på all hållniog. Verailles-korrespondenten till Indpendance, som terger utdrag. ur dessa tidniogar, medlelar äfven ett stycke af en artikel i Journal les Debats, hvari regerivgen uppmanas att, m ioga utsigter till undsättning törefinnas,l ppoa underhandlingar. Den bevisar dock ngenting i afseende på den nuvarande stäm-P ingen, emedan den som bekant orleanisti-a ka tidningen städse uttalat sig för ett stillej 4 DÅ oc fr JR korad Kn Kr Ko FR vger Fn) ( Dyr NOR JR BN Fl FA År BR Sk he ör DÅ AL RA NR ör LE tånd och inkallande af en constituante. I fråga om Paris proviantering äro upp-l1 ifterna lika stridiga. u I I ett bref från en engelsman, hvilken be-t inner sig i Paris såsom medlem af komitenh ill nödställde landsmäns hjelp, skildras deln attiga parisarnes ställning med de dystraste ii ärger. Bland dem härja sjukdomar, isyn-,b erhet kopporna. Priset på lifsmedel är ijg tändigt stigande, Den dag, då bref et. skrefs! I RAT a KA EE SAR Ja a 3