Aftonbladet – 22 november 1870, sida 2

AO MF, Sr viss mån sjelfständiga ställning det seder-1 mera intagit? L — ! 1 Den ryska noten har, som det var attl!c vänta, i Tours gjort ett ofantligt uppseende och väckt nya förhoppningar. Man ser der lj redan England, Österrike och Italien ställa lt sig vid Frankrikes sida i ett stort europeiskt c krig mot de förenade Ryssland och Tyskland. ! Thiers,, skrifver en korrespondent derifrån c till Times, är i det gladaste lynne; denna un1 ( derrättelse är tillräcklig att komma honom ji att glömma alla utståndra strapatser och missräkningar. Hvilken lycka för Frankrike, säger man här, att få en sådan trumf på l: hand, när spelet syntes nästan ohjelpligt tapl:! padt! Den lifligaste rörelse råder här i dej. diplomatiska och officiella regionerna. Lord Lyons, furst Metternich och hr Thiers konl: ferera med grefve Chaudordy. Den fara man vid krigets början så ifrigt sökte afvärja, : har fyra månader efter krigsförklaringen blifvit öfverhängande. Det ser ut som duellen skulle blifva ett europeiskt krig. Ty ehuru Englands fredskärlek är väl känd, tror dock ingen, att det skall hålla till godo med detta slag midt i ansigtet, i synnerhet som det ej behöfver vara iförlägenhet om bundsförvandter. Österrike, Italien och Turkiet, och måhända äfven Spanien, äro färdiga att sluta sig till det. Det har goda kort på hand, så goda att ra frakta, att det endast skall behöfva på fullt allvar visa tänderna för att göra slut på de djerfva anspråken i S:t Petersburg. Om Preussen spelat dubbelt spel och tänker spela det till slut, kan det få sitta ganska hårdt emellan. Frankrikes kraft är ännu ej bruten, och utsigten till hjelp utifrån skulle höja dess mod och gifva det en tillförsigt, som i sig sjelf skulle uppväga en hel arm. Thiers är fullt och fast öfvertyad, att grefve Bismarck verkligen önskar fred och att vid underbandlingarne i Versailles en vapenhvila verkligen skulle blifvit afslutad, hade det endast berott af honom. Han sades ha varit vid mycket dåligt humör när han lemnade det krigsråd, der förkastandet af de franska vilkoren beslöts. Detta är mycket lätt förklarligt om han kände det öfverraskande tillkännagifvande det ryska kabinettet förberedde, och om han ej delar den öfvertygelse en del folk här på kontinenten hyser, att ingenting någonsin skall kunna förmå England att åter draga svärdet. I diplomatiska kretsar här i Frankrike är sedan en tid den åsigten fast rotad, att det fios ett hemligt fördrag mellan Preussen och Ryssland, men det: anses alldeles omöjligt att den förra makten kunde ha drömt om, att det i närvarande ögonblick skulle bli röjdt. och man tror sig veta, att det sätt hvarpå S:t Petersburg i förtid sqvallrat ur skolan väckt grefve Bismarcks synnerliga misshag och förargelse Om den ryska brandfacklan verkligen skulle tända det allmänt europeiska krig, hvarom Timeskorrespondenten talar, skall. det dock säkerligen ej utbryta så snart som det fransktyska. Allt antyder att det skall, efter alla den gamla diplomatiska konstens reglor, föregås af ett grundligt notekrig: England har börjat, Österrike har följt det i kölvattnet, och Konstantinopel öch Florens lära värt ej heiler länge dröja. Hvad Italien beträffar, ser det till och med tvifvelaktigt ut, om det ens skall deltaga i detta oblodiga penonkrig. Enligt ett telegram till Times skall nemligen italienska regeringen absolut vägrat att gemensamt med kngland och Österrike taga något diplomatiskt steg mot Ryssland. Detta förnekas visserligen af Morning Post, men visst synes vara, att man ej kunnat förena sig om någon kollektiv not, utan tänker, tills vidare åtmiastone, uppträda hvar och en för sig Det är detta också man i Petersburg beräknat. Den ryske statskansleren, säger N. Freie Presse, visste väl hvad han gjorde och har ej beredt sig på någon hastig utveckling af den brandfråga han utslungat i verlden. Också förlorar han ingenting på om ännu någon tid förgår, ty att skrida till omedelbar aktion kan svårligen vara ryssarnes mening. I denna årstid torde marschen till Balkan vara förbunden med mycket stora svårigheter, och å andra sidan är det väl tvifvelaktigt om en rysk flotta i Svarta hafvet, hon må med aldrig så stor hemlighet vara utrustad i Kertsch, redan finnas i en sådan styrka, att hon kan bjuda dena turkiska pansarflottan i Bosporen spetsen. . Efter all sannolikhet skall således ännu en tid förgå innan man kommit till ett afgörande beslut i den ena eller andra riktningen och innan den allmänna meningen hunnit göra sig fallt förtrogen med saken. Den här citerade Wientidningens antydan, att Ryssland i hemlighet anlagt ett sjöetablissement vid Kertsch, bekräftas af en uppgift i den engelska Daily Telegraph, enligt hvilken 60 pansrade ryska kanonbåtar äro färdiga att utlöpa i Svarta hafvet. Å andra sidan berättar Standard, att militärguvernörerna i ryska Polen erhålit befallning att inkalla de permitterade soldaterna. Ryssland synes stå i begrepp att genomföra en armåreorganisation grundad på allmän värnepligt. Den officiella tidningen för den 17:e innehåller nemligen en k jserlig skrifvelse till krigs: ministern, hvari han anbefalles att utarbeta! ett lagförslag rörafide militärreserven, hvarigenom värnepligten skall med vissa inskränkvingar utsträckas till alla stånd och klasser. England bar samtidigt både i Berlin och Versailles förfrågat sig, hvilken hållning TLA. EUR vd ET TLIS--SE VE I. VIA, I