Aftonbladet – 22 november 1870, sida 2

han brukade skjuta lejon i Afrika och at han har en lejonhud? Madame de YEpine lyfte låogsamt och mild förvåving sitt bleka ansigte vid dett: oväntade tilltal. Hon fick derpå litet färj och sade, sycbart upprörd: Jag önskar att han ej ville det — ja; önskar det så inverligt!o Det är nog farligt; jag vet det, inföl Silvia med lygande ögon. Han ville int medgifva att så är, men jag vet det. Ack, det är ej Baptiste som jg fruktar återtog madame de YEpine nästan mot sir vilja, och det vet han. Men Silvia, som ej kunde lösrycka sig frå det ämne, som upptog hennes tankar, fort for: , Har han verkligen dödat lejon? Ardett: möjligt ? Ja, och dervid en gång nära på förlora sitt lif, svarade madame de YEpine rysande. Silvias mörka ögon uttryckte det starka. ste intresse. O, berätta, utbrast hon, berätta alltsammans för mig!, Jag kan det inte,, svarade madsme de Epine rysande; jag törmår ve kligen ej tala om dessa saker. Silvia kände sig helt nedslagen öfver sin svikna förhoppning och förblef en stund tyst; derpå sade hon tankfullt: Huru modig mr Meredith måste varal! Madame de PEpino skulle just lyfta koppen till munnen, men höll upp för att se på henne. Silvia lutade sig tillbaka på stolen, höll sina sammanknäppta hander i sitt knä och blicken fästad på mattan. Alla män böra vara modiga, sade Josefine mildt. Jax, svarade Silvia stilla, men jag tror