Aftonbladet – 21 november 1870, sida 3

I YYien samt jär atvcn Da for atslagv alv ucK Bppr jätta en teater efter mönstret af Bouffes parisierie ERIGET Öm slaget vid Dreux äro vi ännuisäknad af sådana underrättelser som kunna sätta oss i stånd att bedöma dess dimensioner och hvilka franska trupper det varit som deri deltagit. Uppgiften om de jemförelsevis små förluster Boim de stridande här lidit synes tala för att det endast varit eh mindre fransk styrka sn här tippträdt; antingen en afdeliiing af bolreartnön eller förträppernå af Bretagnearmön: Af bref från höggvarterat. Versailles till tyska tidningar vill det nemlien syrlag som, man med det första väntade et säfall af dena tider Keratry stående armö. Då det i ett annat telegfärm talds om, att man väntade en drabbning vid Gien, kan denns uppgift endast betyda, att Loirearmån, åtminstone med sin hufvudstyrka, äphu stod qvar vid eller omkriog Orfeang,! färdig att göra front möt den öster öch nördost ifrån kommande Fredrik Carl. Gien ligger tiemliget vid Loire Bydost öm Brieany1 rakt I Festkk öm Ånkefre, på hvilken tå ändrs armens venstra flygel ställde sin marsch. De under prins Fredrik Carl anryckande trupperna utgöras af 3:6 och 10:e armåkårerna samt en division af den 9:e. Våra telegrammer tala för öfrigt om en mängd mindre affärer. Så skall Ricciotti Garibaldi vid Cbåtillon tförmodligen Cbåtillon le Due, straxt norr öm Besanton) upprifvit en preussisk afdelning af 800 man, hvareibot dei preussiska 22:a divisionen under general Wittich förl. fredag vid. Chateaineuf haft en segerrik strid. Detta Chatesuneuf är säkerligen det ett par mil sydvest från Dreux på vägen till Le Mans belägna Chateauneuf en Thymersis, ej att förvexla med den liknämnda orten vid Loire straxt öster om Orleans. En månad på Paris vallar. Under denna öfverskrift innehåller Revoae des deux möndes för den 1 dennes en artikel af L.Simonin: om försvarsarbetena och de medel, öfver hvilka platsen förfogar. för att besvara preussarnes anfall, Vi meddela här några af de. intressantaste.ställena deri:När man granskar en planritning öfver Paris — skrifver författaren — finner man, att ståden har en nästan cirkelrund form, samt att medel: punkten är Louvre och Hötel de ville: Om man rån denna medelpunkt drager radier imot den periferi, som. bildas af befästningarne, delar man. cirkeln i flere delar eller sektorer. Detta är också den -benämning, man gifvit hvar och-en af dessa delar af cirkumvallationen, hvilka ställts under hvar sin särskilda befälbafvares kommando. Cirkamvallationen:: omfattar nio sektorer, hvilka bestå i medeltal af tio eller elfva bastioner hvardera, samt bära utom sittordningsnummer benämning efter det hufvudqvarter, den innesluter. Sektorskommendanterne, generaler eller amiraler, ha till sitt biträde ett visst antal officerare, och platsen Paris under general Trochus öfverbefäl koncentrerar i sin ordning alla sektorerna. De sex första sektorerna (från M 1 till M 6) äro belägna på Seineflodens högra strand; de tre öfriga (JM 7 till J4 9) ligga-på den venstra. Till hvarje sektor höra nationalgardisterna i alla de qvarter, af hvilka den består, och tjenstgöringen på befästningarne bestrides dels af dessa nationalgardister, hvilka utkommenderas i tur efter mönsterrullan, dels af mobilgardister, som fördelats på de särskilda sektorerna. Skogvaktare, tullbetjening, f. d. poliskonstaplar, alla. organiserade brigadvis, särskilda kårer af frivilliga skarpskyttar, artillerister vid den reguliera armån och vid flottan samt frivilliga artillerister göra äfven tjenst i befästningarne. Vi förbigå de artillerioch ingeniör-officerare, civilingeniöreroch flottans -officerare, som användas i de särskilda sektorerna under kommenderande generalens eller amiralens omedelbara befäl. : I fall fienden söker öfverrumpla oss nattetid, ha vi öfverallt fyrtorn och elektriska ljus för attröja hans marsch till och med på en kilomötres afstånd och, om han nalkas en bresch, petroleumsprutor, som på ett afstånd af 50 mötres kasta en mördande låga, som brinner ännu på dubbelt så stort afstånd och utöfvar sina förfärliga verkningär på en omkrets af flera qvadratmötres. Detta ar Paris gjort på knappt en månads tid till sitt försvar; detta ha parisarne utfört, sedan de nästan endast ha att lita på sig sjelfva. Inom hvarje sektorråder ett lif och ett friskt mod, som äro goda. förebud. Nästan öfverallt i närheten af befästningarne ha invånarne försvunnit; militären, medborgare-soldaten har efterträdt den fredlige borgaren. Der kanske i morgon -geväret och kanonen skola tala sitt språk, bar den på sina penningar lefvande sysslolösingen öfvergifvit sina trädgårdar och sin villa. Till följd af e reqvisitioner, till hvilka belägringstillståndet och krigsbruket berättiga, har en del af dessa bostäder öppnat sina portar för fäderneslandets försvarare, och mer än ett elegant hus i Passy t.ex. herbergerarnu grupper af officerare, nationalardesvakter och annat, som hör till krigstjensten. är är den optiska telegrafen inhyst, der den elektriska; på andra ställen åro ingeniörkårens och artilleriets expeditoner. Slöttet i La Muette har gifvit en fristad åt 6:te sektorns generalstab och i de furstliga salarbe i denna lysande bostad, som efter hvarandra sett riksföreståndaren, Ludvig XV och Marie Antoinette komma och gå, kampera nu republikens soldater. Civilingeniörerne ha i sin ordning i barrikadkomitns namn slagit