Aftonbladet – 19 november 1870, sida 3

Dreux slagit tillbaka utefter 2 I hela deras linie. General von Treskow hade I med 17:e divisionen tagit och besatt Dreux. rl Den franska armån förföljdes i riktningen gl mot Le Mans. t Dessa äro de enda underrättelserna vi det d lögonblick vi skrifva detta ännu ega om denna Ylstrid. Dreux, der slaget stått, är en stad I belägen 6 å 7 svenska mil nästan rakt i vester från Paris och Versailles. Den förelmodan ligger då närmast till hands att den I franska styrka som från denna sida sökt elnärma sig Pans, i flanken på den tyska 8 cerneringshären, varit den som i Bretagne -Jsammandragits och organiserats af Keratry, 2 Hon befinner sig dock troligen ännu i ett alltför litet färdigt skick att hon skulle våtl gat en sådan kupp. Sannolikare förefaller bI det oss då, att det är Loire-armen under ? I general Aurelles de Paladine som efter stris I derna den 9:e, i stället för att besätta Orleans, der hon i alla fall hotades af ) den österifrån anryckande 2:a armån, öfver Chateaudun och Chartres marscherat på Dreux, för att från denna sida anfalla de ;Ityska positionerna utanför Paris. Genom ! I I detta-antagande förklaras äfven hvarför geIneral Aurelles ej föriöljde de återtågande bairarne och dessa ej heller, sedan de i Toury erhållit förstärkningar, åter ryckt fram mot Orleans. Under dagen ingående telegrafunI derrättelser skola väl upplysa haru härmed . I förhåller sig. Te Mans, på hvilken stadj I fransmännen skola ställt sitt återtåg, är en. di strategiskt hänseende vigtig punkt, sydvest Ifrån Dreux på vägen till Angers vid Loire.! Af prins Fredrik Carls arm stod 10:e kåIren (hanvoveranarne) under general Voigt Rheetz förliden onsdag vid Tonverre, några mil öster om Auxerre och Yonne. J 4 j E j Om striden utanför Orleans ega vi, eget nog, ännu ej från tysk sida några närmare l, berättelser. En Versailles-korrespondent tilll: Kölnische Zeitung meddelar dock några detal-! ljer. Vi återgifva dem här nedan. ) Den nybildade nära 80,000 man starka ; Loirearnen, af hvilken Frankrike hoppades, bufvudstadens undsättning, var i antågande. ls I Redan länge hade general v. der Tann frånlc Orleans signalerat dess närhet. Hans egen lt overksamhet lät deraf förklara sig. Den för-! sigtige generalen, som med sina 17—18,000 : man bajrare icke utan vidare omständigheter ville sätta sin på ett så lysande sätt förvärfvade krigareära på spel; hade derföre icke med större massor följt fienden på venstra Loirestranden. Plötsligen fick han den underrättelsen, att fienden som i början samlat sig i sydost om bonom, utfört en flankmarsch, dragit sig åt vester och vid Beaugency fyra mil nedanom Orleans gått öfver Loire. Detta var den fiendtliga hufvudstyrkan. General v. der Tann sände genast underrättelse derom ; till tredje armens högqvarter med dettillägg, att terrängen omkring Orleans, den af vin-li berg omgifna staden, syntes föga gynnsam. (c Han drog derföre i nordvestlig riktning mot ! fransmännen den 8 November och intog sin i ställning vid Ormes, men framryckte den 9l; vidare ända till Coulmiers, sedan han i Or-l1 leans qvarlemnat en liten besättning till skydd ;j för vidpass 800 sårade eller sjuke bairare. Ij Coulmiers stötte han på den från Bougency ! i riktningen åt Paris marscherande fienden, om i hvilkeos öfvermakt han icke ett ögonblick ; (! I f C I s U 1 E f l S 8 kunde hysa något tvitvelsmål. Mellan delt båda armeerna uppstod nu en flera timmars artilleristrid som på franska sidan fördes icke utan styrka, så att man blef öfvertygad om att Loirearmen var försedd med förträffligt och talrikt artilleri. Detta vard. 9 November. General von der Tann, som visste, att frånli Chartres den 22:a divisionen under general Willich och från Chevreux den 17:e divisionen med tre kavalleridivisioner under storhertigen af Mecklenburg skyndade till hans hjelp, ansåg derför icke behöfligt att upptaga den egentliga striden med så öfverlägsna fiendtliga krafter. På aftonen den 9 drog han sig derföre, efter att ha återkallat den i Orleans qvarlemnade besättningen, i god ordning tillbaka till Toury, en jernvägsstation på linien Orleans—Etampes och den andra stationen i ordningen norr Artenay. Här blef han stilla den 10 utan att på något sätt oroas eller förföljas af fienden. Äfven franst männen höllo sig den 10 stilla i den en gång a iotagna ställningen, hvadan man kan anse,lyv att marschen till Paris undsättning, som enä dast i det fall kunde haft någon utsigt tilllo framgång, att den företogs före truppernas k vid Metz ankomst under prins Fredrik Carl, icke bedrefs med nödig energi. De franskalb truppernas enda rörelse den 10 var de-lv tacherandet af en kär för att åter begättak Orleans, hvilket de, såsom förut är pämnåt,l? fonno utrymdt af bairarne. Såsom den enda ; trof, hvilken vid striden den 9 föll i fransmännens händer, kap man anse tillfångatagandet af en baiersk ammunitionskelonn, hvilken gått vilse och kommit ifrån den bestämda vägen. Vid denna kolonn befgnno sig äfven tvenne reservkanonper, Emellertid stå våra tropper vid Toury, der sannolikt redan i dag storhertigen af Mecklenburg skulle öfvertaga öfverbefälet öfver baierska kåren och 17:e och 22:a divisionen såväl som öfver de förenade kavalleridivisionerna. Åt denne har det nu blitvit öfverlemnadt att antingen straxt gripa till offensiven eller ännu några dagar oppehålla fransmännen för att afvakta ankorrsten af en del af Metzarmen, som på fle a vägar är i antågande och af hvilka tåterna af af armekåren redan i går anländt i nejden af Melun och Fontainebleau, Eo fur omkring Paris befästningar. Vi fortsätta den skildring af en korrespondent till Times, hvaraf vi i förgår meddelade början. Vi lemnade honom på Avenue de Nevilly, på väg till Courbevoie. Han skrif-k ver vidare; ät Litet längre fram mötte jag en beriden rekogna-d sceringstrupp, som återvände till Paris trött och r som det syntes nedslagen med en ambulansvagn ilj6 eftertruppen med en eller två sårade. Då jagle kom staden närmare, fann jag att alla husen ärol si öfsergifna utom på vissa strategiska punkter, derb soldater ingvarterats, gamt att deras väggar ärolb enombrutna och fönstren fyllda med satdsäckar,F Sidogatorna äro dessutom starkt barrikaderade medn D gatstenar, naturligtvis med öppningar lemnade attmn skjuta genom. En hög barrikad af grofsva timmer-b stockar har äfven blifvit uppförd tvärsöfver hufvudti vägen med lagom rum lemnadt för ett åkdon att!r nassoera Vid vttoersta ändan af avenven omedelVv