Hvad som satte kronan på hans ära var den fris, han 1812 utförde för det påfliga sommarpalatset på Monte Cavallo, der Napoleon skulle mottagas. Med en sinnrik allusion på den store eröfraren, som snart skulle hålla sitt intåg i verldens hufvudstad, modellerade Thorvaldsen på otroligt kort tid sitt Alexanders triumftåg. Då frisen i Juli 1812 uppsattes framkallade den hos alla ännu större beundran än något af bhäns förra arbeten väckt och förskaffade honom, till och med bland italienarne, tillnamnet Basreliefens fader. Bland hans mest berömda arbeten från samma tid och i samma riktniog skola vi vidare blott nämvpa Natten och Dagen och det herrliga Priamus och Achilles,, som beställdes i marmor af hertigen af Bedfort och jemte Achilles och Brisdis finnesi Woburn Abbey. Det var naturligt, att fäderneslandet önskade att återse en son, som hade utbredt dess ära så vidt öfver jorden; äfven hos konstnären sjelf hade önskan attåterse hemmet blitvit allt mera liflig. Nya beställninsar tvungo honom dock ständigt att uppskjuta resan från den ena sommaren till den andra. Slutligen blef det allvar af. I Juli 1819 lempade han Rom och mottogs med jubel i sin födelsestad i Oktober samma år. Efter ett års vistelse i Kjöbenhavn, hvaronder han fick iden till den plastiska dekorationen af Frue Kirken, som pu gör denna kyrka till en af de intressantaste i Europa, återvände han till Rom och blef på resan dit föremål för hedersbötygalser af alla de kejsare och furstar, med hvilka han kom i beröring. : År etter år växte nu Thorvaldssng ryktbarhet. Hans namn blef snart det populäraste konstnärsnamn i Italien och hans 2teter den mest besökta; unga konstnärer slöto sig kriog honom och bildade sig efter honom; från alla verldens kanter strömizade beställaingar, utmärkelsetecken och hedersbevisningar till honom; men ingen som såg denna anspråkslösa och frimod:ga konstnär arbeta outtröttligt på sina verk, drömde om att det var den verldsberömda man, om hvars vänskap farstarne täflade och som sjelfva påfven be