Article Image
ökte under Hans arbete. I Rom var han så känd och aktad af alla, som om han varit påfven. Då hans ädla, imponerande sestalt gick på Roms gator bugade sig alla ör honom och det anseende han ätnjöt bland sin medbröder i konsten var så stort, att då jag en gång samtalade med den utmärkte svenske vildhuggaren Fogelberg om den nyare konsten — yttrade denne om Thorvaldsen: Öfver honom stå blott Kristus och apostjarne. Hansproduktivitet tycktes ej hafva några gränser. Öfver hela Europa spriddes hans verk och hvart en fesande från Danmark kommer skall han på torg och squarer, kyrkor och mus6er finna herrliga minnesmärken af sin mest ryktbare landsman. Men ju mer hans namnkunnighet: tilltog, ju mer hela Europa sökte tillegna sig den sällsynte mästaren, desto mer dansk blef han i hjertat, desto mer lefvande kände han, att han hade en skuld att afbetala till detta lilla land, der ban vari född och derhan önt skade att häns stoft skulle gömmas. Under sitt långa konstnärelit häde hän icke blott förvärfvat sig ära utan äfven rikedom, och hans lilla boning i Rom inneslöt dyrbara samlingar af taflor, ädelstenar och fornsaker. Hans största skatt var dock hans egna verk och dem ville han lemna åt sitt fädernesland Danmark, som vid hans begratning pik, som D:ermest Slegtning, Permest — såsom en skald träffande sagt — skulle såsom närmaste slägting också taga arf efter honom och hvilket bättre arf kunde han väl lemna det än dessa verk, genom hvilka han, såsom fordom Tycho Brahe, hade höjt sitt fosterlands namn till stjernorna? : År 1828 ojorde han de första inledande stegen till realiserandet af denna tanke och 1830 skref hn sitt testamente. Ryktet härom väckte stora förhoppningar hos konungen af Baiern, som gerna hade sett sitt nya Athenriktadt med dessa ovärderliga skatter, men isynnerhet väckte det glädje i Kjöbenhavn, der man og anade testamentets innebåll; dock förflöto ännu flera år utan att något afgörande steg skedds, tills det slutligen lyckades det patriotiska geheimerådet Collins rastlösa sträfvanden att framkalla detta. År 1837 lät

18 november 1870, sida 2

Thumbnail