Aftonbladet – 17 november 1870, sida 4

— Jönköpings fästningsverk. I Jönköpings Tidning låses: Icke efter ett föregående bombardement med kulor och krut skola dessa murar ramla, utan i enlighet med stadsfullmäktiges beslut, och utan annan protest än en fredlig reservation till. protokollet af ett fåtal, som ansett att den gamla bastionen, kostnadsfritt, bort ramla nå sig sjelf; så skrifver Jönköpings Tidning och tillägger : Inom förloppet af ett år skall alltså! hvarje minne af Jönköpings befästning vara försvunnet — saknad af ingen, om ej af skolungdomen, hvars krigiska lekar ej vidare skola lifvas genom anfall och försvar af de nu utdömda.stenmassorna. Uppfördt under en tid, då de båda Götalanden, det östra och vestra, styrdes af särskilda regenter, samt beläget nära intill den fordna riksgränsen mot Danmark, måste fästet ofta varit utsatt för fiendtliga anfall; dock, med undantag af nåFö krigiska bedrifter under folkungaväldet, då ästet en gång öfverrumplades, och en annan gång, då fienden med oförrättadt ärende måste återvända, har historien icke förvarat minnet af några belägringar eller utkämpade strider, men väl af att fästets kommendant, då det hotades af danskarne, två gånger låtit afbränna staden. Alla de olyckor som drabbat Jönköping, svårare än någon annan stad, stå tillsammans med dess befästning, ty stadens väl och ve har alltid underordnats fästningens. Såsom en stödjepunkt för fienden; motiverades stadens senaste förflyttning, ås sin nuvarande. plats; och flyttningen anbefalldes af Carl den nionde, i en ordersskrifvelse den 19 April 1611, i korthet sålunda: Slottet kan ej skydda staden der den nu ligger, och till och med en skälm kan der sticka elden på honom, derför skola de i staden bo flytta deras hus på sanden å andra sidan bron, der mossen inkommer, så att de hafva Wettern på ena sidan, Munksjön och moraset på den andra. Och vele vi ej hafva mer än en gata, den de kunna sticka och bygga husen på :båda sidor med torget midt i, och kan man sedermera låta grafva utur Vettern och in i moraset, att marken må blifva fast.. Följderna af denna stadens förflyttning midt i ett kärr visade sig snart. Få år efter stadens anläggning alstrade dess osunda läge en pestsmitta så våldsam, att som orden i en den tidens urkund lyda: Magistraten detta år ej kunde hålla sammanträde, medan invånarne flyktat åt alla hålls; och åter några tiotal år derefter måste hofrätten för pestsmitta hålla sina sessioner i Ulricehamn; att icke nämna året 1834, då äfven alla stadens invånare som kunde flytta bort, och då visserligen är antecknadt, att en sjundedelaf befolkningen utdog, men i sjelfva verket hvar tredje menniska föll ett offer för smittan, af dem som måste eller hade mod att qvarstanna. Stadens trångt bebygda qvarter, en följd af dess befästning, ha alltid blottställt den för stora och härjande eldsvådor. En gång har den helt och hållet afbrunnit, och flera gänger större eller mindre delar, utan att någon förändring i byggnadssättet förr än på sista ti den egt rum. Jönköpings sanka och vattensjuka grund är derjemte underkastad periodiskt återkommande ötversvämningar; och man var, innan jernvägen skyddande kom mellan, jemväl utsatt för inbrott af sjön Vettern. Det är icke en dikt, att Jönköping, likt ett annat Venedig, färdats öfver sina torg och gator i båt; eller att, då en ursinnig nordanstorm piskat Vetterns vågor, dessa genom att undergräfva husens grundvalar kommit tvåvåningsbyggnader att bokstafligen kullbyttera i sjön. Då vi således direkt eller indirekt måste tillskrifva fästningsverken, ej: allenast de olyckor som äro öfverståndna, utan ock dem som möjligen återstå i följd af stadens sanka, osunda och tätbygda beskaffenhet, så må vi fröjdas att dessa ruiner höra till det Jönköping som går, och att den tid ör förbi, då ett maktspråk gällde för mer än en hel stads välfärd, och dess invånares i generationer. : Det är svårt att göra sig en föreställning om den stadsdels utseende, som; mot andan det kungliga reskriptet, uppfördes i och omkring fästningsverken; lättare är deremot att fö:eställa sig huru den numera kommer att se ut. Alla fråmätgåenda samhällen hafva en gemensam1et; det som gäller för ett, gäller för dem alla. Luft och ljus äro: deras lif, prydlighet och snygget deras åtrå och.det praktiskt nyttiga deras träfvan. — En londonsk dimma. , Från London skrif fer G. H.-T:s korrespondent den 11 November: onsdags hade vi här en stark dimma och under atten föll den första snön. Londons dimmor tunna indelas. i tre klasser med åtskilliga grader. )en allmänvaste är ljusgrå, aldrig hvit, och kan mellanåt vara ganska obehaglig, huru sällan stöande för trafiken. Sällsyntare äro de mörkgula ch svarta dimmorna. Den mörkgula, med en tjock tmosfer, som man tycker sig kunna skära med: nif och som fastnar i halsen, förekommer lyckgtvis i ofta, och sedan år 1857. har den i sin ögsta fullkomlighet endast visat rig 3 eller 4 gån er. Onsdagsdimman var af den svårta klassen, om förvandlar dagen till den mörkaste natt, men . nder Hvilken man ändock kan skönja husen. på ndra sidan af gatan. Den består egentligen i en unkelhet eller rökig luft och är derför på långt är hvarken så besvärlig eller så farlig som den oncentrerade mörkgula dimman. Olycksfall föekommo i onsdags endast på floden. På spannålsbörsen, som alltid hälles midt på dagen och erför ej är försedd med gas, kunde högst få afirer uppgöras Några okynnemakare försökte att kaffa ljus i saken medelst omkringkastande af jölprofver och afbrännande af svärmare; man oade sig dermed en stund och gick sin väg. — Häststöldepidemi i Ryssland; Den mordrandsepidemi, -som för ett par år sedan rasade i yssland, har nu fått till efterträdare en icke minre besynnerlig farsot. I några delar af Ryssland afva nemligen häststölder antagit så kolossala imensioner, att de hota befolkningens välstånd. ;n längre artikel i den officiella ryska tidningen eddelar, att i:28 guvernementer — från de vestga guvenementen bafva uppgifter ej ingått — af et enropeiska Ryssland hafva 17,797 häststölder ;irekommit under åren 1864, 1865 och 1866, hvarsenom 26,159 hästar gått förlorade för sina rättätiga egare. Under samma tid bar man gripit 366 hästtjufvar och återskaffat 7340 stulna hästar t sina rätte egare. I aderton fall har man uppickt hela band, hvilka sysselsätta sig med hästjöld. Den främsta platsen i detta bänseende inga guvernementen Sjamara och Orenburg; det ;rstnämnda har att uppvisa 2034, det sistnämnda 115 häststölder. I det inre Ryssland sysselsätta g företrädesvis ziguenare med denna födkrok; i renburg och angränsande guvernementer bedrif28 den äfven flitigt af dervarande icke-ryssar. nt. — Vacker plägsed. Från Lillkyro.i Finland rifves den 18 Okt.: Under sistlidne vecka föregs åter vid vår kyrka den sedvanliga trädplanringen. Här är nemligen den vackra plägsed tagen, att de skriftskolebarn, hvilka under somaren första gången admitterås till Herrans h. ittvard, under följande höst i kyrkogården planra ett träd, björk eller rönn, till minne af sin rsta nattvardsgång. Sålunda är vår kyrkogård dan: på iore sidan rundtom omgifven af träd. I och med aller förefinnas redan derinom. Men der. denna höst planterades träden ej mera inom an utom kyrkogårdsbägnaden, för ätt rundtomring densamma bilda en dubbelrad af träd. Håndelsunderrättelser. Telermrammer. LM OM tt CR EE JR Dä ER OR AK KR FR L BR