Aftonbladet – 16 november 1870, sida 3

let åt nationalgardet öfverlemnat omsorgen om regeringens befriande. Sekundehef för staben är general Foy, högste befälhafvare öfver artilleriet general. Guyo, chef för ingeniörkåren general Chabaud La Tour och generalintendent general Wolf. Den officiösa Provincial-Correspondenz .bekräftar nu, att man i det tyska högqvarteret beslutit sig för att skrida till ett bombardement-af Paris, Ordern till dess begynnande skulle dock först då gifvas, när man med afseende på de inre förhållandena i Paris fanne ögonblicket passande. Orsaken till uppskofvet är dock troligen endast att söka -deruti, att man-ännu-på långt när ej är färdig med sina förberedelser, Detta dröjsmål, säger N. Freie Presse, skäll föröfrigt ej öfverraska någon som -vet, huru storariede förberedelserna måste vara för att beskjota en jättefästning sådan som Paris, De vanliga belägringskanonerna , förslå ,dertill ej; man mäste anlita dessa ofantliga pjeser ar betydande kaliber som gå en halt gåvg till så långt som de förra. De sex veckorva ha förnämligast blifvit använda till transporten af dessa grofva stycken och dertill hörande ammunition. Kanonerna uppställdes i parker, ammunitionen upplades i magasicer, och först nyligen synes man ha börjat -ånläggandet af. batterier, hvilket äfven fordrar betydande förarbeten, såsom tillverkaude af fåskiner, skanskorgar, sandräckar, bjelkbäddar till underlag-o. s.iv. Först när båtteöriavläggningen är färdig, kan man börja med uppställandet af de svåra kanoöcrda. Äfven detta är, isynnerhet under fiendens eld, ett mödosamt och långvarigt arDete. . Il vad. som i hög. grad bidragit att fördröja. och -försvåra dd tyska belägringsarbetena ötanför, Paris är, att genom, broarnas. och tuanelarnas förstörande af fransmännen den ga jernvägen endast kunnat -begagnas till ånteuil, 4 a 5 mil från Paris, hvarifrån delägringsmaterielen måst fortskaffas på vanliga åkdon. Isynnerhet har återställandet af jernvägstunneln invid Nanteuil förorsakat tyskarna mycket: arbete. Den var dock nära, återställd i farbart skict, då den 7:e genom: ett ras tunneln:åter sammaustörtade och alla utsigter till dess begagnande -tillintetgjordes. Man måste nu i kället taga ihop med att bygga en rrovisionel jernväg omkring berget. Men för detta arbete åtgår en tid af minst åtta. veckor. Iavånarna i byarna omkring Paris, som vid tyskarnas an:yckande flydde till skogarna, ha, lockade af fredsryktena, börjat komma tillbaka till sina hem. Den anblick dessa ölyckliga erbjuda skildsas.på följande sätt.af en korrespondent fn Kölnische Zeitung q Man ser de flyktade familjerna i långa.tåg. pål. vägarna utmed Seine och Marne, med högt i vär dret-Packade vagnar, på hvilka de släpa sitt hus-: geråd tillbaka till sina byar. Dearmamenniskorna måste till största delen legat görida i skogarna och lidit mycket. De komma nu åter fram i dagsljuset medysina.kittlar och grytor, bord;.stolar, skåp och sängar. En get, en åsna och. en häst åtfölja hästan hvarje hushåll, och vid sidan af vagnen hänger merendels en stor bur med ka-! niner, som tjena dem till föda. Detstackars folkets yttre är ofta i högsta grad beklagansvärdt. Deras kläder äro stela af smuts, ofta öfverdragna med en letskorpa,: då de i de fuktiga skogarna aldrig aflagt dem; deras fötter äro omlindade med trasor, deras af vädret brynta ansigten ofta ziguenarlika, och med vild, skygg blick undvika de.de tyska söldaterna, när de möta dem på landsvägen. O-u de lidanden de franska krigsfångarne från Metz haft att utstå under marschen till Tyskland skrifver Triersche Zeitung, en stidning som ej kan misstänkas för partiskhet för fransmännen : Landtmäns somi dag från nejdensaf Bit-; burg besöka häfvarande veckomarknad, berätta, att ännu i dag på morgonen öfverallt vid vitgen lågo fångar, som qvarstannat af transporterna förliden, natt. Många ;jemrade sig och qvedo liksom döende, under det södra lågo orörliga. Gripne af medlidande, sökte landtmännen med sin: proviant vederqvicka de sjuka och tröstader dem med det! Hoppet att de i alla händelser snart medelst reqvirerade -åkdon -skullebefordras vidare. Från Eifel cirkulera gräsliga berättelser om de-der genomtågande franska krigsfångarnes tillstånd, berättelser hvilkas detaljer det skulle vara alltför motbjudande att återgifva. Det väg söir de: olyckligar tilltryggalaktgenom Eifely försäkrar oss:en högst:trovärdig män, betecknas af lik. Ofta träffar man pa hvart tretionde eller femtionde steg en död eller döende vid vägkanten. Ofta ligga de äfvem stillsammans -högtals. JNågontia så tröstlöst, som åsynen af denna skara hvilken, matt och krafblög, släpar. sig fram, och någonting så förskräckligt som de spår hon qvarlemmar,5kan knappast: den franska armen på sin flykt från Ryssland hafva företett. I Myndigheterna och de enskilda gitva all den I bjelp som .står i deras förmåga, ,men denna på är alltför stor. Fe ee Följderna af Metz belägring skildras af Echo du Luxembourg i en oändligt dyster dager. Trakten Omkring Metz, skrifver den nämnda tidningen, ärför tjugu år i grund förhärjad; vingårdarna äro till största delen förstörda och kunna på 6. år ej e.någon, afkastning; allt vin i byarna är utdrucket eller förderfvadt. Der de truktansvärda striderna den 14, 16, 18, 26 Augusti och 1 September råsade äro all bostäder och trädgårdar förstörda; de vackra alleerna omkring Metz, som prydde vägarna, äro helt och hållet eller till större delen nedhuggna. Alla de vackra anläggningarna, alla de täcka landtställena i trakten omkring Metz äro jemnade med marken och deras planteringar nedhuggna. De vackra bondgårdarna S:t Ladre och S:t Thibeaut äro nedbrända, slotten Mercy.le Haut, Montoy, Colombey, Peltre m. I. ligga i ruis ner. ). Nordtyska förbundet, säger en BerlintidI ning, har hittills skickat nära 700,000 man -l öfver . Frankrikes gränser. -Dertill komma I ytterligare de sydtyska staternas armeer, och lännn talas alltjemt om nya truppsändningar, .nya armeformationer. Armöns underhåll kostade i början af kriget dagligen en milliod -thaler;. sedermera har --behofvet. naturligtvis t I stigit med det ökade antalet. -Kriget har sI nu varat i nära, fyra månader. Och desså äro ändock de minsta offren. Först de när: mast följande åren skola fullt viss hvilken -I skada nationalvälståndet tagit. Hvem för; mår härför bjuda ett skadestånd ? ; wa KF ÄLIl amnidt araat Strachkanro 2sammane