Aftonbladet – 16 november 1870, sida 3

Telografunderrättelser. (Genom svenska telegrambyrån.) Newyotk den 14 Nov: Erligt tvicgram fråa Havena af den J2 dennes har en strid egt tum mallen prevestska koronbåton etecr, keptenlöjtnast Kzorr, och iranske svisgårgaren Bouvet, I Bvilken den sistsämnde blef hetydiigt skadad och flydde fn f Hivanas hamn, förföljd af Meteor. På Moisor var förlusten två döda och en sårad. Tourzg dax 15 Nov. En af Thiers förföttad pot rörande utderkardlivgarne med Bismarck om yeperstilleståndet her blifvit öfverlemnåd till stormakternas, Tarkiatg och Spaniens sändebud. -Dat hetar 1 devskemea: Bismearcsr reserverade sig möt de zoutrtla makternag Inblåcdnirg, men uttälide dock sitt erkäriinde sf bsgkickningers ändamål, nemligen ett vepenttilleständ, för att sörs slat på blodsutgjutslzen och genomfria val möjliggöra kopstituerandet af en regelmässig -16Z0Hog med hvilken man kunde islåta sig i giltiga uddörlkendlingat. Cs sBismårck arspelaåda på den förra regeripgen, som i Kassel iycktes antöga en Dy skepnad. Thiers svarade, ätt det för alltid vore slut med denna regeriog. . Bismerok regorverade sig mot hvarje inbjandaingt Frenkrikes tars angelägonheOf fr RR 8 FE Den första konferensen sfhandlade v:raktigheten af vapenstilleståndet, v3lfriheten 1 de af Trakland ockuperade provinsorna, armeernas Ppositfoner under vaonhvilan och provianteriögen af de beägrade platserna, eynnerliken Paris. Bismarck tycktes ioka i dessa punkter finna några odfvervinnerliga hinder. Thiers ansåg efter denna konferens, att en PE OO i alla punkter vore möjlig. j varjo dag egde två konförenser rum. Varsktighaten af Vsapenstilleståndat .bestämdes till 25 drgsr — Detsanimå skule på intet Sätt prejudicere frågan om Elgass och Lothringew, men Bismarck framhöli, att i dessa landsdelar inger Vvalagitation flögs ega rum. — De skule komsss att representeras afnotabler som blefve designerade uten inverkan :f de tyska myadighetersa. I donna puskt kom mar Ötverens. Frågan om proviantericgen ble? sf Bismaick öjveriemaad åt militärmyndigheterza och iöranleåde till -en början ingen väsentlig differens. I konferensen den 3 Nov. kom Thiers till insigt om, att provianteringsfrågan korime att blifva den egentliga fuadamentalirågan. . Bismarck fordrade ott wilitäriskt vederlsg, ft. ex. ott af fåstenaä framför Porse. Thisrs yttrade, sit vägrandet af Paris provisntoring skulle förkorta dess. motständ en -måvad; att begära ett ar fästena Skulle vara detfömma som att begäre Paris murar. Sedan noten emförgä!t Thiers samtal med Jales Fav:e samt att underhandlingarae blefvo afbrutna och att franska regeringon vågrada att förstaga val utan vapenstillestind, slutar den sålunda: De fcutrala makterna må vu bedöma, om mån har följt deras råd Oss drabbar iagen förebråg!ge. Jag har gjort alla I möjliga aasträvgningar för ait atervinna åt fäderneslandst fredses, välsignelser, hvilka det-har förlor:t genom fel hos en rsgering, hvars existens helt och hållet var Frankrikes fol, Ditta fel är onekilgen stort, och att Bii iaxd gilvor sig en sådan regering och å: deng:mmea Öfvorlömnar 2isa Oden utan någon kontroll, ;kan knappt godtgöras. Bräöggel dön 15 Nov: Utrikesministern har i anledning af en intorpoliation