Aftonbladet – 15 november 1870, sida 2

la tatens jernvägar hafva sin fördel vid att frakta col för billigt pris, då de derigenom få så myccet större återfrakt till exportorterna af förädlad rara. Malm tål ej heller i allmänhet omlastniog, ty lels fördyras transporten derå, dels förloras icke å obetydligt i vigt genom söndersmulnving. Arikeln tackjern till och med förlorar högst betydligt i vigt genom omlastning, deraf har jag för egen del en bestämd erfarenhet. Jag tror mig hafva visat, att bergslagsbanorna behöfva företrädesvis en tuog materiel och i förhållande derefter öfverbyggnad, för att både sommar och vinter för billigt pris kunna fortskaffa många och stora tåg af tungt gods. Skulle emellertid riksdagen fordra någon förändriog i byggnadssättet för att derigenom vinna en besparing, så vore det, efter min uppfattning, den största olycka för jernindustritn, om denna besparing skedde på bekostnad af spårvidden, då denna ej utan orimliga kostnader kan förändras. En lättare öfverbyggnad till den breda spårvidden vore säkerligen i sådant fall att föredraga, ty den kan dock utan att alltför mycket rubba det hela vtbytas mot en tyngre, då trafiken det fordrar. Af hvad jag här förut haft äran antyda, är min uppfattning, att ett smalspårigt bansystem med lätt öfverbyggnad och de lutningsförhållanden, som staten vid sina jernvägar hitintills tillämpat, nemligen 1 : 100, är otillräckligt för att ;bestrida den blifvande trafiken på den ifrågavarande jernbanan och då densamma derjemte har till ändamål att sammanbinda statens bana vid Upsala med Gefle —Falubanan vid Storvik, hvilka banor hafva lika spårvidd, så skulle, om nu ifrågasatta bana byggdes smalspårig, omlastning egå rum både vid Upsala och vid Storvik, hvilket skulle fordra en så enormt stor materiel af vagnar, såväl å statens och Gefle—Dala bredspåriga banor som å denna nu ifrågasatta smalspåriga,: att kostnaden för dessa med deras underhåll snart skulle upptaga en betydlig del af besparingen på anläggningskostnaden. Jag tvekar derför ej att uttala den bestämda åsigt, att, särdeles för bergsoch bru! ndteringens bästa och med afseende på den stora trafik, som är att förvänta på Upsala—Storviks-banan,jfortsättningen af Norra stambanan från Upsala öfver Sala, Krylbo till Storvik bör byggas med samma spårvidd och om möjligt med samma tunga öfverbyggnad och materiel som öfriga statsbanor. — Sjukvårdskärendem. Till förste stadsläkare i Mariestad har bliffit utnämnd förste bataljonsläkaren J. L. Hedlund. Stadsläkaren i Ulricehamn G. Ljungberg har, på egen begäran, erhållit afsked från nämnde befattning. Å förslag till läkaretjensten vid lasarettet i Strengnäs hafva af direktionen blifvit: uppförde: i första rummet stadsläkaren derstädes Seth Hellström (med förord) och i andra rummet med. lie. E. W. Erhardt. — WVattemhöjdem i Mälaren, från slusströskeln räknad, var i dag kl. 8 på morgonen, 14 fot 1,5-tum och i Saltsjön 13 fot 6 tum. Vi samma tid var vattnets temperatur 5 grader. — Svemska jögareförbunmdets tidskrifts 3:dje bäfte för innevarande år, försedt med en väl utförd, koloreråd plansch, fra ställande en Skrik-örn; innehåller följande uppsatser: Lifflands jagt och vildafvek; Utfärd till Saltholmen; Om ett konstgjordt storkbo; Böhmiska jagtförförhållanden; Betraktelser öfver jagtförhållanden i Wasa län; Jagtminnen och iakttagelser; Om ejderfågelns ekonomiska nytta; Äro alia djurens handlingar blott instinkt; Vårjagten å morkullor; TJagten i Billingen 1870; Kustpiparen; Hvarjehanda Jom gevär; Domesticering af ejderfågel m. m. — Em sparbanmksierlittming för Bohus läns regementes korporaler och manskap har; skrifves det från Uddevallå, kommit till stånd, sedan regementschefen, frih. G. W. Fleetwood, den 11 sistl. Oktober antagit och fastställt reglemente I för densamma. — Enligt detta är ändamålet med I sparbanksinrättningen att bereda från regementet afgående korporaler och soldater en lättnad att på ålderdomen försörja sig, genom användandet af det kapital med upplupen ränta, som de af sina löner under tjenstetiden hopsamlat, samt att, då i tjenst varande, manskap aflider, försätta enkan och barn i tillfälle att lättare förskaffa sig utkomst. — Det första lokomotivet rullade fram på Nässjö — Oscarshamns jernvägen sistlidne onsdag, då döt hela eftermiddagen gick fram och tillbaka från Oscarshamn och det ; mil från staden belägna Forsshult, åtföljdt af vagnar, lastade med rails, hvilka oförtöfvadt skola utläggas åt. Sjöslätt från Möckhult. Många af stadens invåvare hade hvarje gång lokomotivet kom och gick, infunnit sig vid jernvögen för att åse detta af inl gen förut här sedda skådespel. Lokomotivet lärer Inu dagligen komma att vara i verksamhet för att Ifrån Forsshult föra grusvagnar långs den i,det I närmaste fördigterrasserade linien Öscarshamn— Sjöslätt.: (0: 2) — Skeppsbyggeri I Oscarshamn. Kölen till ytterligare en Angbåt af trä på jernspant sträcktes för fjorton dagar södan på skeppsvarfvet vid mekaniska verkstaden. Vid norra varfvet, der en konsul NN: Wijkström tillhörig skonert i det nårmaste stär färdigbyggd, sträcktes helt nyligen kölen till ärmu en skonert, till hvilken spant redan äro uppsätta: — Dessutom kommer ä nämnda varf oförtöfvadt köl att sträckas till ett skonertskepp, och äro köl och spant dertill förarbetade. Detta fartyg kommer att byggas för handelsfirman A. Lundgren komp., fabrikör ÅA. W. Castegren och sjökapten J. E. Hagström. — Örtvergifvet fartyg. Preussiska barkskeppet William, hemma i Swineminde och fördt af kapten I. C. Freese. som sedan krigets utbrott legat upplagdt här i Stockholm, men efter franska Plokadens ti phörande i Östersjön blifvit befraktadt med. tackjern till Stettin, efter : att skeppet afgått härifrån den 25 sistl. Oktober, på höjden af Öland blifvit öfvergifvet af besättninge,n sedan fartyget förut blifvit svårt läck. Besättningen, som blifvit landsatt i Kjöbenhavn, har sig icke bekant hvilket öde som träffat fartyget. — Jagtem I Skåne. Som bevis på den I nytta, som den nya jagtstadgan åstadkommit, anI för Sn.-P:n att på Ellinge gård nyligen under några få timmars klappjagt nedlades 34 harar, 3 räfvar och 1 råbock. : fer — En ovanligt stor stil fångades i grannskapet af Kalmar på vanligt sillgart natten till i fredags af fyrmästaren Olsson : Den vägde ett skålp. 37 ort samt höll en längd af 12 decimaltum. I omkrets höll den 7 dec.-tum och i genomskår-, ning från sida till sida 1!, tum. Detta kan man,. säger tidningen Kalmar, kalla en verklig storsill; och måtte den, tillägger tidningen, vara ett förebud för storsillens återkomst till östra Sveriges kuster, sedan större stimm af denna fisksort för många hundra år sedan upphört att visa sig der.