Aftonbladet – 14 november 1870, sida 3

Jmen, sagronaefen vid lifgardet till häs IG. F. A. Boy: . Majoren Otto Taube lemnade härefter er intressånt redogörelse för krigskonstens ut veckling i senare tider och fästade dervic till en början uppmärksamheten på företeel. serna under nu pågående, för Frankrike 8 olyckliga krig, som redan orsakat detta lanc så oerhörda förluster, i det att omkring 90,000 man stupåt på slagfälten och 300,00( man; bortförts i fångenskap, ibland desse statschefen, 4 marskalkar, 140 generaler öCt 10,000 officerare. Orsäkerna till denna utgång ansåg talaren ligga långt tillbåka i tiden och ega en lika mycket social som militärisk natur och i förra afseendet bero på en större intelligens, en större viljekraft och en större laglydighet hos det tyika än hos det franska folket — denna större andliga kraft skulle ovilkorligen skapa ett bättre material för hären. Blånd de militära orsakerna fästades en särdeles vigt vid: den tyska armåorganisationen, som förpligtade hvarje medborgare till krigstjenst, och som inrynide ett väl. ordnadt förstärkhingsoch reservsystem, Härtill komma truppens praktiska utveckling, befälets bildning; generalstabens organisation, från hvilken en ständig utflyttning -till armen eger: rum, samt en sträng disciplit och-en större skjutfärdighet och slutligen den öfverlägsna strategiska ledningen. FE motsats härtill anfördes såsom orsak till Frankrikes motgångar: friköpningsrätten, tingaktningen för lagen (en följd af ständiga revolutioner), generalstabens organisation, der ingen utflyttning till armån eger rum, äfvensom att vid böfälets befordringar hufvudsakligt afseende fästats. på tapperheten, men ej: så mycket. vid officerarnes kunskaper. I taktiskt afseende fästades uppmärksamheter på preussarnes utmärkta användande af sitt artilleri och vidare -på de stora tjenster kavalleriet lemnat, i synnörhet vid rekognosceringarne och bevakningstjensten, hvilken användning af detta vapen fransmännen ej förstått att tillgodogöra sig, samtslutligen på den större smidigheten-i reussarnes: sätt att röra sig på fältet. Det jemförelsevis-mindre inflytande fransmännens bättre gevär och deras kulsprutor utöfvat på krigets gång ansåg talaren deremot bevisa, at ej mäterielen uta mannen utgör den förnämsta faktorn i striderna. Talaren kom till följande slutsatser, dels att ett lands armeorganisation borde vara så elastisk i afseende på styrkan, att denna kunde rättag efter inträdande förhålan-! den, så. att åtminstone-3. procent af befolkningen sKullg kunda såmlasi ordnade ro-: tar och led, om behöfvet så kräfde, dels att denna organisåtion lemnar en oafbrutentillgång till öfvade reserver och vidare att deti skall vära hvarje medborgares oyilkorliga) pligt icke alletast att personligen försvara sitt land utan ock att härtill-göra sig-skick iig — det-får-således -ej tillåtas deförmögne att undandraga sig personlig krigstjatfet och detta vore: i ännu högre: grad gällande! för ett!litet och fåttigt iand än ettstott och mäktigt, ty deraf beror detta -mindre lands! tillvaro såsom sjelfständig stat SluthigerYedogjordes för hvåd under? det förflatda året inom: vårt länd blifvit -gjordt för höjändet af armåns krigsduglighet, såsotti utgifvandet: af ett nytt förslag till exercisreglemente för infanteriet, timmermänneds öfningår öch underbefälsskolornss utveckling. Mycket återstår dock att önska i afseende på utbildningöt och främst en förlävgdötrimgstid för evaringen och Stöfte träppsammandragningar. Utän dessa senäre törblir vår arme i ett ständigt rekryttillstånd; de olika trupp-. slagen få ingen vana vatt röra sig tillsammäns,och de-högtebefälhafvaärne och staberna förblifva näsfan främmande för större massors förande såväl under strid som marsch. j An ;) Härefter: afgäf föredraganden för artilleriet majoren af Klercker en berättelse för: det märkligaste, som inom detta väpen under året förekommit. Om Hvad förde sjukvården i fält öch Hvåd som hittills kunnat inhemtas avgående densamma under nu pågående krig, lermnade mealgdet Wistrand en utförligare redogörelse. Nell Fear Grefve Hårmnilton nedlade sit befattning sasom akademiens. styresman med ett längre, sakrikt, värdigt och formfulländadt utförande, som rörde sig öm det nu pågående kriget och beHandlade det iotryck. dötsamitö åstad kommit hos de utomistriden stående; de båda Krigförande iäkternås tillgångar i penningar och folk och en jemförelse med värt eget lands resurser i detta.hänseende; de krigtö-! rände armeernas-organisatiom och krigstukt: särhit den varning öch väckelse, :som-gZäi6fm detta förödande rig ställes på oss om alti göra, 0ss verkligt redo att försvara vår sjeltständighet. 5720 FE 174 Pope eng pe Innån upplösandet af sammankomsten tillkännagef grefve Hamilton att generalmajoren Nordensvah blifvit utsedd:till åkademiens styresman under nu började år. par vC MUSIK. Efter den första bekantskap med fröken Gra-