BLANDADE ÄMNEN. Från det cernorade Paris skrifver Daily News korrespondent bland annat följande: I hvarje stor stad finnes alltid mycken nöd och elände; ehuru man tror, att hjelp här gifves till alla, som behöfva det, fruktar jag att många svälta till följd af denna förkärlek för klassificering, som är Frankrikes förderf. Efter min klena wåltid tog jag en promenad utmed kajerna vid floden, med YVestomac så legåre som mr Olliviers hjerta; då jag såg en qvinna luta sig öfver bröstvärnet. Hon vände gig om, då jag gick förbi, och lyktskenet från Tuilerieporten föll på hennes ansigte. Det var hederligt och godt, men så fåradt af sorger, så ytterligt hopplöst, att jag stannade för att fråga om hon var sjuk. Endaet matt och bungrig,, svarade hon; jag har gått hela dagen och har inte ätit sedan i går. Jag tog henne med mig till ett caf6 och gaf henne något bröd och kaffe och hon berättade mig då sin higtoria. Hon var en bondflicka från Franche comtå och hade kommit tyl Paris, hvarest hon fått sysselsättning som sömmerska i ett större modeetablissement, men vid belägringens början hade kon blifvit afskedad och sedandess förgäfves sökt arbete. Dagen förut hade hon efter långa umbäranden gifvit ut sin sista sou och då jag såg henne, bade hon kommit ned till floden, utsvulten och utmattad, för att kas!a sig i den. -Men vattnet syntes så kallt, jag vågade inte, sade hon. Så talade parisergrisetten, så olika den muntra tanklösa varelsen i franska romanen, som lefver i en vindskupa med blommor i fönstret, är omhuldad af en student och förtjenar nog på några timmar för att tillbringa återstoden af veckan med dans och skämt och sång. Då jag lyssnade till henne, blygdes jag att jag beklagat mig öfver min kovappa måltid. Denna stackars flickas olyckliga, bhoppjösa belägenhet dela många af hennes klass j dag. Men hafva de väl rätt att beklaga sig? Är ej konung Wiihelm himmelens verktyg och strider han ej för en helig sak? Att konungar skola strida och sömmerskor gråta är sakernas naturliga ordning. Fransmän och fraosyskor förtjena att massakreras och svältas till döds, om de äro så från förståndet, att de våga knota mot sönderstycknin gen af sitt land och ej förstå, huru väl och rätt det är, att deras landsmän i Elsass förvandlas i tyska undersåter. — Pater Clareta, exdrottning Isabellas beryktade biktfader, afied den 24 Okt. i klostret Font Froidie nära Narbonne i Frankrike.