Aftonbladet – 10 november 1870, sida 4

— Menniskoslagt och hästslagt. Det krig, som nu rasar, skall (anmärker G. H. T.) bland andra inflytelser på det sociala lifvet sannolikt äfven hafva den, att införa förbrukningen af hästkött i många menniskors lefnadsvanor. Befolkningen i Metz har fått vänja sig fullständigt dervid, och ordningen är nu kommen till Paris. För hvarje dag ökas antalet af nedslagtade hästar, och der voro för kort tid sedan ej mindre än 26 slagtarbodar utesintande för hästkött. Fit särskildt sällskap, Societ hippophagique, sprider bland befolkningen upplysningar om aästköttets goda egenskaper, hvilka uppgifvas af dem, som öfvervunnit sin fördom mot detta kött, vara öfverlägsna 0xköttets. Särskildt anföres, att den soppa, som kokats på hästkött, är finare, saftigare och nyttigare för den ömtåliga matsmältningen än någon annan. Det är ett anmärkningvärdt faktum, att ingen sedvänja kostade de kristna missionärerna i Norden större svårighet att besegra, än ätandet af hästkött. Men när denna sed omsider gifvit vika för en fördom och motvilja mot förtärandet af detta husdjurs kött, bar det blifvit lika svårt, om ej svårare att återkomma till den urgamla seden. Så hafva ofantliga mängder af dyrbara födoämnen gått för menniskorna förlorade, och så har det ädla djar, från hvars kött man vändt sig med afsmak, och hvars slagtande länge betraktats såsom ett vanhederligt yrke, blifvit utsvultet och vanvårdadt, der under andra förhållanden egenven skulle hafva beredt detsamma en bättre vård. Det vore eget nog, om kriget skulle, såsom det synes, göra mera för den gamla fördömens besegrande, än alla skrifter och allt tal, som härom förekommit. — Chicagos mor. Nyligen blef i Chicago enkan. efter en öfverste J. A. Kinzie, den egentlige grundläggaren af Chicago, förd till sitt sista hvilorum, Enkan, som var blott 58 år gammal, kallades Chicagos mor, och hade med sin man bebott det första huset på den plats der staden nu ligger. Hon önskade få lefva så länge att hon finge se Chicago bli en stad om 500,000 invånare, men en apotekares försumlighet satte sitt veto deremot, han gaf henne nemligen morfin i stället för Kinapiller. — Ångaren City of Boston. Times meddelar, att en butelj flutit i land på vestkusten af England och hvarigonom man erhåller åtminstone någon upplysning rörande den så länge saknade ångaren City of Boston. I lördags 8 dagar anträffades nemligen vid Cranstock Sand en korkad butelj, i hvilken lågo fyra begagnade brefkuverter, å hvilka voro med blyerts skrifna några ord och namn. På en pap erslapp står: Evan Evans, vi äro förlorade. I en annan: City of Boston, vi sjunka, Gud vare med ossbs De andra inskrifterna voro på gaeliska. Buteljen såg ut att ha legat flera månader uti vatten. Times meddelar dock detta under reservation; någon dålig skämtare kunde ju ba utkastat buteljen. — Anfall af vildsvin. Staden Stanislau i Galizien har, enligt Spazer Tagespost, för koit tid sedan råkat ut för ett anfall af en svärm vildsvin, hvilka på morgonen en dag i slutet af sist). Oktober rusade in:i staden, vräkte omkull en med virke lastad vagn, beto flera menniskor och skingrade sig först då man började skjuta i högen. Tre stycken fäildes, ett vildsvin förirrade sig in i ett hus, der det lefvande fångades. Resten af djuren undkom på andra sidan af staden ute på fria fältet och spridde sig i angränsande byar. TI grefve Borkowskis park beto djuren ibjäl en liten flicka.