Aftonbladet – 9 november 1870, sida 3

h Iles, jd pi frå . J Argentenil som från Chatou, hvilket sistnämnda ä den punkt, der S:t Germain-jernvägen går öfve a I Seinen omkring 2?, mil vester om fort Valerier a loch hvarest preussarne sägas ha en befäst post ; I likasom äfven vid Carriores S:t Denis halfväg mellan Chatou och Houilles. si Tre preussiska redutter, tillsluta fort Valerien halfös landfäste — nemligen vid S:t Cloud på e höjd af 283 fot öfver Seinen i öster; Bougival redutten vid Seinen i vester och redutten vi Garches, belägen midt emellan dessa båda på e! höjd, som reser sig 422 fot öfver floden. Enkor respondent i Marseilles påstår, att Valerien do mineras af de tyska batterierna vid S:t Cloud och Söyvres samt af redutten vid Garches (Garches höjden är endast 21 fot lägre än Valerien, och de: franska Rapport militaire för den 11 Okt. vorätta! att fort Valerien, batteriet vid Molemart (beläge alldeles midt emot Suresnes på högra stranden a Seinen tätt invid Boulogneskogen) samt en kanon båt vid Suresnes underhöllo en häftig eld mot de preussiska verken i S:t Cloud. Detta tyckes vars de franska och preussiska verks nuvarande skick hvilka ligga på eller dominera Valeriens och Ge nevilliergs landttunga. da Fransmännen hade försökt fylla den lucka, som 3 fanns i den yttre fästningskordongen mellan Valötten ww. I88y, genom redutterna (hvilka preusgare tögg IrEn uma.) vid Monotretout och Sövresg, båda belägna (Ikasötn Varer.20) På den höjdsträckvivg, som följer Seinen8 venstra mand. En kor respondent intygar, att fransfrännen pu tomligen väl fyllt dörna lucka med en rad af verk, som ar anlagt på flodeig motgatta (högra) strand. Af dessa verk har jag redati tämnt det hordligaste, Molemart, beläget på Seinens högra strand alldeles rfbidt emot Suresnes och Fort Valerien. En korrespondent nämner särskildt ytterligare tre, nemligen ett vid Boulogne alldeles midt för Montretout; ett annat vid Billancöttrt midt för Sövres och ett tredje strax utanför Point dt Jour, och ickg långt från det sistnämnda, men på flodens andra Strand finns ett femte verk — ett ofantligt verk — säger batt — från hvilket tricoloren svåjar, har uppstått nära Issy, och om arbete och befästningar kunde rädda Paris, behöfver ingen frans man hysa någon fruktan för sin Älskade stads. Fästet Issy är således icke längre enstaka mot vester. Det kar Sfven upplysts, att byarne Issy, Vanvres och Montröägo ha blifvit förstärkta med jordverk. Alla dessa redutte? ärö utap tvifvel mycket skickligt anlagda och sånrölfkt armerade med mycket svåra kanoner, ty cirkeljernbanän gör det lätt att hopa de kraftigaste kanonerna på de omedelbart hoöade punkterna; men de ligga alla lågt, och kunna på nära håll öfverskådas från den höjdsträckning, som följer Seivens venstra strand mellan S:t Cloud och Chatillon, och på hvilken ja preussiska redutterna och batterierna äro förlagda. Det höjd; brarpå reåutterna och batterierna på venstra stranden ligga öfver Beinens yta, är följande: Mont Valerien 445 fot; Montretout 273 fot, S:t Cloud 244 fot, Sövres 303 fot, redutten vid Pellevue 244 fot, Meudon 409 fot, Clamart (eröfrad redutt vid Monlin-la-Tour) 448 fot (3 fot hö: gre än föstet Valgrien och nära en engelsk mil närmafå Stadens inedelptnkt), Chatillon 442 fot och omkring 1!, iitil längre i öster om höjderna ofsanför byn Bagneux, ob fot. Härifrån sänker sig marken brant till Bricvre-ån, omkring 1 mil öster om Bagneux, hvilken å, som flyter från 5öder till norr genom en slingrande ravin med branta bäddar af omkring 250 fots djup delar de fem fästenä södef om Paris i en vestra och en östra grupp, den förra bestående af fästena Issy, Vanvres fo Montrouge, den senarg Af fästena Bicetre och NY: ; Menudons, Clamarts, Chatillons och Bagietxs höjd äro utskjutande åsar från den platå (i medeltal 431 fot öfver Seinen), hvilkensträcker sig från grannskapet ät Versgjlles M nära Sceaux, och dessa fästen, hvilka alla ligga 191 fot, öfver Seinen, äro till större delen uppföfrds på dessa åsar lägre ned eller på ett afstånd af 5400 till 6009 fot från de bergstoppar, som dominera dem. De båda fästena Bicetre och Ivry, belägna öster om ån Viövre och på den balfö, som ligger meljan denfia och Seinen, äro ej omedelbart hotade, emedan de försvatas af en yttre grupp af redutter i grannskapet af Villejuif. Detina halfö kommer sannolikt att spela en vigtig roll i belägringen: När anfallet begynner, skall det sannolikt bli bett för de preussiska batterierna vid Meudon och Clamart, ty de skola bli skott-tafla för en dubbel, om 6j trödtibbel eld från fästena och förskansningarne samt möjligen från redutter mellan dem båda; de måste vara svårt bevårade för att kunna stå på sig i en sådan strid, och det af mycket möjligt, att de för en tid skola bli bragta till tystnad, såsom fransmännens kanoner blefvo under de första dagarnes anfall mot Sebastopol. De franska försvarstetken äro armerade med groft artilleri, i jemförelse med hbvilltet de franska och engelska anonörna vid Sebastopol (eliuttr de under belägringel åköts bort 67,0)0 tons krat och jern) voro idel leksaker. Det skall bli den. fest storartade artilleristrid, som utkämpats, sitsedar djefvulen, enligt Milton, uppfann groft artilleri: Jag har förut anmärkt, att den södra terrängen mellan Seinen, der den flyter in i och der den löper Ut tr staden, är delad i två olika delar genom Bitvre-åns favine på. många ställan 250 fot djup); den ostligaste at dessa delar — hvilken skulle kunna kallas Villejuif-halför — innesluter fästena Bicetre och Ivry, och jag nämnde, att dessa fästen ej äro omedelbart hotade, så till vida, som de för närvarande skyddas af en yttre linie af redutter, som cträcka sig tvärs öfver halfön (från Biövre till Seine) något mer än en engelsk mil söder om dem; det vestligaste af dessa båda fästen, Bicetre, ligger 270 fot öfver Seinens yta och är således det högst belägna af alla de södra fästena. Fästet Ivry ligger jemförelsevis lågt, endast 118 fot öfver Seinen, och det domineras med 142 fot på ett afstånd af omkring 1, eng. mil af Villejuif-höjden, som nu kiönes af en fransk redutt. Jag nämnde också, att denna Villejuif-halfö tyckeg komma att spela en vigtig roll i belägringen. En korrespondent skrifver om densamma den 5 Okt., att -fransmännen inneha en kilformig ås unåer Montronge-lkanonernag skottlinie (och äfven under skottlinien för Bicåtre och Ivry), hvilken skjuter fram i den tyska linien vid Villejuif, men det finnes utvägar att göra den oskadlig,, ochi ett senare bref talar han om den synnerliga verksamhet, som fransmännen utveckla för att anlägga jordverk på detta håll. Ett af dessa — Villejuifverket — beskrifves såsom en mycket stark och dsträckt redutt. Trochu Adagalögger särskiiav tresse att befästa denna halfö. Militärrapporten r den 11 dennes berättar, att general Trochu föregående dagen visiterat verken vid Moulin Saguet (? Sequet), Villejuif och Hautes Bruydres och funnit dem vara i utmärkt försvarsskick Fidniogen tillägger: Vi ha besatt hr Millauds hus d Cachan (en liten by i Bievre-ravinen, strax ester om Viliejuif). Från den en och en half mil långa förskansning, som utgör dess norra gräns, löpa fyra störa vägar h en jernbana in på denna halfö, hvilken derre kan tjena till en armås utfallsport; och dessa gar föra till ett förskansadt läger, som skjuter ram i de tyska linierna, starkt försvaradt af fäen och redutter och på ett afstånd af mindre än yra eng. mil flankerande ryggen på de tyska batrna vid Clamart-Meudon, i hvilket läger Trochus 1ela fältv-armt kan koncentreras under natten för tt med samlad styrka anfalla de tyska batterierna dagningen. När den aktiva afdelningepv af belägringen beryoner, och Trochu öfvergifvit overksamhetstakiken, skola vi sannolikt få höra talas om denna Villejuif-halfö, och tecken antyda redan, att så snart hans fältkanoner äro i ordning och hans ältarmå tillräckligt organiserad, är det hans afsigt tt adoptera handlingspartiets program hvad utall i stor skala beträff: Tyskarne tyckas ha OO OO OO OM ERP PO OT PM FF I