Aftonbladet – 7 november 1870, sida 3

EPN VA, Mev UML VIVO VP SA p porten Mazelle (vägen till Strasbourg) öfverlemnas till de preussiska trupperna. Kl. 10 f. m. samma dag skola artillerioch ingeniörofficerare tillika med några underofficerare insläppas i nämnda fästen för att besätta krutmagasinerna och göra minorna oskadliga. . Art. 3. Vapnen, liksom härens hela materiel, bestående af fanor, örnar, kanoner, mitraljöser, hästar, krigskassan, härens tross, ammunition 0.8. v., skola i Metz och i fästena öfverlemnas till militärkommissioner, tillsatta af marskalk Bazaine, för att oförtöfvadt utlemnas till preussiska kommissioner. Trupperna skola, indelade i sina regementen eller kårer och i militärisk ordning, obeväpnade föras bort och uppställas på för hvarje särskild kår anvisad plats. Officerarne skola derifrån fritt återvända till det inre af det förskansade lägret eller till Metz på det vilkor, att de på hedersord förbinda sig till att icke lemna fästningen utan den preussiska kommendantens tillåtelse. Trupperna skola derefter af sina underofficerare föras till de ställen, der de bivuakera. Soldaterna få behålla sina tornistrar, effekter och kamperingssaker (tält, filtar, kokkärl o. 8. Vv.) Art. 4. Alla generaler och officerare jemte militära embetsmän af officers rang, hvilka på hedersord skriftligen förpligta sig att icke bära vapen mot Tyskland och att icke på något annat sätt motarbeta dess intressen, innan det nu pågående kriget blifvit afslutadt, skola icke göras till krigsfångar. De officerare och embetsmän, hvilka gå in på detta vilkor, få behålla sina vapen och sin enskitda egendom. Som ett erkännande af den tapperhet, hvarpå hären och garnisonstrupperna aflagt bevis under fälttåget, få de offi cerare, hvilka föredraga att gå i fångenskap, medtaga sina värjor eller sablar liksom alla sina personliga tillhörigheter. Art. 5. Militärläkarne skola utan undantag qvarstanna för att vårda de sårade. De skola behandlag i öfverensstämmelse med Genevekonventionen, hvilket äfven gäller om betjeningen i hospitalen. Art. 6. Detaljfrågor, hvilka förnämligast beträffa stadens intressen, afhandlas i ett härtill fogadt tillägg, hvilket skall ega samma giltighet som detta protokoll. Art. 7. Hvarje artikel, som kan framkalla tvifvelsmål, skall tolkas till franska bärens fördel. Gifvet i slottet Frescaty den 27 Oktober 1870. L. Jarras. Stiehle. 2. Generalorder n:o 12. Till Rheinarmön. Besegrade af hungersnöd, äro: vi tvungna att underkasta oss krigslagarne och; låta göra oss till krigsfångar. Vid olika tidpunk-; ter af vår krigshistoria hafva tappra soldater, som i kommenderades af Masscna, Kleber och Gouvion S:t Cyr, undergått samma öde, hvilket icke sätter ; ringaste fläck på den militäriska äran, då man,: som I, till den yttersta menskliga gräns ärorikt uppfyllt sin pligt. Allt, som på lojalt vis var möji ligt ati göra till undvikande af detta slut, har; blifvit försökt och kunde icke leda till målet. Att: ånyo företaga en yttersta ansträngning för att krossa fiendens befåstade linier, skulle, oaktadt er, tapperhet och uppoffrandet af tusentals mennisko; lif, som ännu kunna blifva till nytta för fådernes-! landet, varit utan gagn på grund af de vapen och. de öfverväldigande stridskrafter, som bevaka och skydda dessa linier. En storartad olycka skulle; ha blifvit följden deraf. Låtom oss visa 088 vär-: diga motgången, låtom oss respektera de hederliga öfverenskommelser, som blifvit ingångna, om ; vi önska att bli respekterade som vi förtjena. Låtom oss framför allt, i betraktande af denna ar-: m6es goda namn och rykte, afbålla oss från alla: mot disciplinen stridande handlingar, t. ex. för-. störiog af vapen och materiel, efter som enligt; krigsbruk fästningar och vapen skola återlemnas till Frankrike, då freden undertecknas. Då jag. nedlägger mitt befäl, är det mig en kär pligt att; för generalerna, officerarne och soldaterna uttala hela min tacksamhet för deras lojala bistånd, för! deras lysande tapperhet i fältslagen och för deras resignation i nöden, och det är med förkrossadt bjerta, som jag skiljes från er. Marskalken af Frankrike och general en chef Bazaine. LL Independant beledsagar dessa aktstycken i: med följande ord: I den grymma belägenhet, hvaruti vi befinna oss, böra vi förblifva lugna och värdiga. — Detta sorgliga slut, som ingen ville förutse, har kommit i sinom tid, likasom den af en skicklig spelare kastade bollen når målet på det förut beräknade ögonblicket. Ja, i brist på fosterlandskärlek, har ni haft slughet; ni har väl beräknat afstånden, ni har slogt spunnit den snara, i hvilken vi borde falla. Ni har vaggat oss till sömns med fagrad ord, späckade med goda löften. Väl speladt, mäster Macchiavelli; ni har uppfört er såsom en värdig lärjunge till deane store man: ni ville herrska, och för att kunna göra det, måste man förställa sig. Metz-lejonet visade sina klor; ni ville begagna lena medel, pi affilade det tänderna och klorna. Parande ironien med förräderiet, skymfar ni dem ni sålt. Orden heder, fädernesland, mod äro i er mun en skymf; ni har hjertat allt för lågt ned i kroppen för att kunna fatta dessa känslor. Men pi har glömt en sak: förräderiets bröd är bittert, och Judas skändliga guld har en benägenhet att glida ur händerna. De hvilkas planer ni tjenat skola derför ej akta or högre. Vi skola åtminstone fråga er med hvilka löften man betalat Frankrikes skam. På ett anvat ställe yttrar samma tidning: Kspitulationen är undertecknad af Bazaine; skamnten är fullbordad, och armån, förrådd, beröfvad hästar och artilleri, kan icke längre försvara sin ära. — Frankrike! Rikta icke några förebråelser mot armön; som slagits med hjeltemod och som fordrade att få kämpa till sista stunden. Det är dig sjelf du måste anklaga för våra olyckor; det är dina fordva representanters servila och med mutor förvärfvade röster, som förberedt dessa olyckor genom att i spetsen för alla våra törvaltningsgrenar, alla statskorporationer, föredraga uslingar, män utan grundsatser, som icke trodde på någon känsla för rätt och heder, och som -skrattade åt devisen på deras egna krasehanerpade bröst: våra och fosterland! De sågo deruti ingenting annat, än en årlig inkomst af några hundra francs.v — — — Nog med illusioner! Nog med lögver! Franska armån har blifvit såld och förrådd. Hon är olycklig, men ej vanärad. En af de mest framstående invånarne i Metz, Bouchotte, som för de stora tjenster han gjort staden under belägringen blifvit den 18 af Razaine erbjuden hederstegionen, svarade; Jag vill icke mottaga en utmärkelse af den hand som undertecknat Metz kapitulation.s I Independant innehåller vidare följande redogörelse för ett muntligt meddelande som cheferna för de särskilda brigaderna den 19 Okt. gifvit sina officerare ach som omedelbart efter dess uppläsande blifvit af flera bland de senare skriftligen ur minnet uppsatt och kollationeradt: Mina herrar! Jag har af divisionsgeneralen och marskalken öfverbefälhafvaren fått i uppdrag att möra er bekanta med vigtiga händelser som