Aftonbladet – 5 november 1870, sida 3

mm ERT SUV. ES alla AD SPRIG AL Uyg Topografiska kårens verksamhet på detta Il fält i nyaste tider kan icke nog framhållas, I men man måste äfven nämna att såväl det I geologiska kartverket som jernvägsstyrelsen 211 detta afseende lemnat kartan goda bidrag. Kartans höjdteckning är särdeles fin och t tydlig samt framförallt anlagd med så laIgom styrka att den ej bortskymmer andra t föremål, hvilket ofta är händelsen just Jå de vackraste topografiska kartor, allt för den kära effektens skull. En sådan terräng upplyst af noggranna och väl anbragta höjdsiffror gifver en lätt fattad och tydlig förestälning om landets höjdförhållanden, och den nu ifrågavarande kartan kommer att skingra många häfdvunna oriktiga föreställningar om vårt lands topografi — Så finner man såsom prof att Ekesjö, af gammalt den högsta staden i södra Sverige och belägen på toppen af Smålandshöjden, ligger 716 fot öfver hafvet, då deremot Falköping vid jernvägsstationen ligger 727 fot högt. Strax öster om Ulricehamn finner man en höjd till 1220 fot. Denna höjd (cGaltåsen,?) torde vara den högsta ännu afvägda i södra Sverige, och Taberg är endast 983 fot. I Skåne finner man många höjdpunkter öfver 600 fot. I bergslagen vid Filipstad, Linde och Nora finner man ganska låga höjdsiffror, bland hvilka de högsta äro omkring 800 fot och en enda 1006. Hvad är då detta emot den i Knallbygden liggande Galtåsen? Som vi nu endast talat om de högsta trakterna på kartan, så torde man finna att Svea och Göta land svårligen kunna kallas bergland utan små-vågiga slättland. , ., Ännu fattas dock mycket höjdsiffror på här kartlagda område, ty hela stora sträckor äro ännu att anse såsom i detta hänseende okända. Kunde medel gifvas till utvidgande af de särdeles omsorgsfullt och plaomässigt utförda afvägningarne, så skulle dessa medel ej vara förspilda utan af stort gagn. Dessa höjdsiffror ega nämligen icke I blott stort värde i och för sig, utan de gifva I derjemte verkligt värde åt den vackra höjdJteckning, hvarmed alla lands kartor fyllas fjoch hvilken utan sådana höjdsiffror i sjelfva d verket utgör föga mer än en dyrbar illustration, åtminstone för en större allmänhet, På kartan äro länsoch häradsgränser uppJtagne, men endast de senare äro färglagde. IPå en karta färglade jag på försök alla häradsgränserne, men i avseende till den lilla Iskalan blet kartan derigenom om icke fal, itminstone vida mindre vacker än förut. I tydlighet vann hon dock mycket, synnerliast om man har behof af att se härads-inelningen och vill ha nytta af det goda sätt, hvarpå häradens namn äro utmärkta. Derföre skulle det måhända icke skada att särskildt sälja exemplar med färglagde häradsgränser. Detta vore så mycket mer af nöden, som man icke utan att vara ötvad kartritare kan utan förelagdt mönster säkert färglägga nämnde gränser, Den goda smak och det lagom, som onekligen utmärker kartan i alla atseenden, gör sig äfven gällande ifråga om ortnamn, hvilka äro lagom tätt utsatta och väl anbragta, så att man till och med af namnens olika täthet kan uppskatta folkrikheten. Det är också den utmärkte svenske gravören C. 8. Wennersten som graverat namnen. Terrängen, också väl graverad, såvidt jag kan bedöma det, är af en underofficer vid kåren, herr N. P. Pettersson. I senare tider ha nämligen flere unge svenskar vid topografiska kåren utbildats till koppargravörer och uppnått hög skicklighet, Såsom en småsak kan anmärkas, att kartans rubrik, likasom alla andra rubriker å topografiska kårens kartor, har en viss anstrykning af gammalmodighet, hvilken icke torde stämma alldeles öfverens med nu herskande smak i denna väg. Utan att vilja bannlysa s. k. slängar från en kort rabrik, kunna vi dock hvarken fiona det vackert eller af behofvet påkalladt att korsa öfver ett sådant ord som generalkarta med en spiral. Då föredraga vi det gamla sättet att rita ett så kalladt nämndemans-i, om alängar nödvändigt skola vara med, Onekligen är denna del af kartritningskonsten underordnad och föga förtjent af allmän granskning, men alldeles utan vigt är den icke, och å sjökartekontorets kartor finner man den mer tidsenligt förenklad. Kartans pris är 4 rdr. Detta pris är enligt mångas åsigt för högt, synnerligast i förhållande till priset på kårens bladkartor. Förmodligen har man bestämt sig efter priset på kårens länskartor, hvilka också kosta, tror jag, 4 rdr bladet samt ha omkring dabbelt så stor åtgång som de hälften billigare bladkartorna, Den nu ifrågavarande kartan är dock af sådan säregen beskaffenhet, att hon ej kan jemföras med kårens förut omnämnda kartor, synnerligast ej i kommersielt hänseende. För att uppfylla sitt ändamål och kunna spridas i folkskolor och bland allmogen samt derigenom äfven bäst gagna den kår som upprättat henne, skulle hon nämli-gen säljas till ytterst lågt pris. Hon är utan tvifvel mäktig en vidsträckt spridning, emedan hon är ej oumbärlig men ytterst nyttig. Ett pris som ej mycket öfverstege Ppappersvärdet skulle kunna gifva större inkomst än det nu bestämda priset. Dessutom tror jag att ett offentligt verk i det stora hela hushållar bäst både för sig och allmänheten, om det vid utgifvande af ett så utmärkt godt och så väl behöfligt verk som det nu ifrågavarande alldeles icke tänker på att förskaffa det all. männa någon inkomst, Denna grundsats tyckes åtminstone ha gjort sig på ett klokt sätt gällande vid försäljning af bladkartorna, och om möjligen någon missräkning i detta af. seende ofördelaktigt inverkat på general-karans pris, torde hennes beskaffenhet att vara ner allmänt behöflig icke desto mindre medvifva en prisnedsättning, hvars första frukter olofve allmänhetens tacksamhet och en större behållning i längden, Generalkartan blir follständig i tre blad. Den nu utkomna delen har från början bearpetats långsemt, men i senare tid med nästan eber tig rastlöshet, hvarom kårens öfriga tätt utkommande noggranna arbeten bära de mest ojäfaktiga vitnesbörd. Man kan alltså hoppas att i en ej allt för långt aflägsen framtid få se den väl behöfliga fortsättningen på generalkartan, hvilken kommer att omfatta ännu mer okända trakter och lemna n å Dn r 8 D 0 0 t h t t d 3 I d b