Aftonbladet – 5 november 1870, sida 3

LITTERATUR TIDNING. Innehåll: Atterbom. Litterära karakteristiker. — Generalkarta öfver Sverige, uttifven af topograpske kåren. — Frommel, Framtidens kyrka. Litterära karakteristiker af P.D. A. Atterbom Förra och senare bandet. (Örebro A Bohlin 1870). En om svenska vitterheten högt förtjent firma har medelst tvenne starka oktavband änyo gjort sig påmint hos vännerna af Attervoms författarskap. Det är denna gång ej hittills outgifna manuskripter, som framläggas i tryck — såsom förhållandet varit med Poesiens historia m. m., men de tidningar och tidskrifter — hufvudsakligen Phosphoros och Svenska Litteraturföreningens tid. ning, hvari dessa karakteristiker ursprungligen förekommit — äro numera så litet tillgängliga, att svenska allmänheten stannar i stor förbindelse hos såväl förläggaren, hr Abr. Bohlin, som hos utgifvaren, hr E. W. Lindad. Silfverstolpe, Valerias, Hammarsköld, Stagnelius, Almqvist, Runeberg med flera äro här af Arterbom utförligt behandlade, och äfven der lilsaren icke obetiogadt kan instämma i författarens domslut ega dock dessa uppsatser sitt stora intresse såsom vitnesbörd om Atterboms egen utvecklivgshistoria, Den banala jargonen och det ungdomliga öfvermodet, som så ofta och så bjert framträda i Phosphoros, lemna småningom plats för konstdomarens lugnare och oväldigare blick, Man kan i detta afseende jemföra hans skoniogslösa kritik af Valerius (i Phosphoros, 1812) med hans recension af Leopolds samlade skritter (i Svenska Litteraturföreningens tidning 1833). Båda recensionerna äro tilläfventyrs i sak lika berättigade, men i form himmels-! vidt skilda. Att an dylik förändring skulle inträda vid mognare år, är ju för ötrigt helt naturligt. men sammanställningen kan dock vara intressant nog, Med synnerlig förkärlek har Atterbom egnat sig åt analysen af C. J. L. Almqvists skaldesnille, lätt förklarligt, alldenstund Almvist ju var Sveriges nyromantiker par pråförence, den ende som i begåfning kunde fallt mäta sig med själsfränder af första rangen såväl i Tyskland som i Frankrike. Ile faciet! tänkte Atterbom och flera med honom, hvilkas slatviska henndran slutligen till en ytferlig grad gaf sig luft i Upsalatidskriften 08. Redan de ifrågavarande recensionerna af Atterbom visa dock till hvilken grad man lät dupera sig af allt som stod att läsa i Törnrosens bok, En novell af så tvifvelaktigt värde som Columbine eller Ilistorien om dufvan från Skåne, nära beslägtad med det skabrösa brefvet Från Leonard, erhåller af Atterbsim de amplaste vitsord icke mindre för sin upphöjda och sant kristliga moral än för sitt poetiska behag. Columbinen — heter det — är ett slags Magdalena, en ung och skön hotgörerska, men som återfår jordlifvets glädje i förädladt, i sånt skick o. 8. v. Den gäckande ironi, som var Almqvists nota characteristica, överensstämde alltför litet med Atterbows fromma och ckoastlade natur, hvadan en alldeles ske? uppfattning som oftast gör sig gällande. Lyckligast synes osa kritiken af Drottningens juvelamycken och Ramido Marinesco, den der framkallade on häftig matkritik af O. ÅA. Hash urg (några år ort Almqvista ycklige rival vid profesIOratllmn ing i Land), hvarpå Atterbom i sin ordning utförligt svarar, särskildt bemötande anfallet på Göthe och på nyromantiken. Med anledving af Israel Hvassers bok: Om äktenskapet (älven!edes riktad mot Almqvist) uppträder Atterbom några år derefter ånyo till Göthes försvar. Dessa här intagna polemiska uppsatser skola säkert läsas med stort nöje ännu i dag, och i allmänhet våga vi förutsäga att samlingen af de Atterbomska karakteristikerna tvifvelsutan kommer att vinna en talrik publik. Generalkarta öfver Sverige, utgifven af topografiska kåren år 1870. Södra delen. Denna karta kommer att utgöras af tre blad, af hviika det sydligaste nu är utkommet och upptager trakten ända till strax norr om IUbsala och Arvika. Såväl i Öster