Sympatierna för Frankrike i Nordamerika. Från Norra Amerika ingå nu efterhand underrättelser om storartade demonstrationer till förmån för Frankrike. Så egde den 22 Sept. ett storartadt meeting, för uttalande af franska sympatier, rum i Farwell Hall uti Chicago. Tidvingarne på platsen beräkna antalet deltagare till 10,000, och i tåget dit deltogo öfver 6000 menniskor, deraf två tredjedelar utgjordes af fransmän, svenskar, irländare, norrmän, polackar m. fl. De öfriga voro amerikanare och ett icke ringa antal tyska demokrater. Mötet öppnades med utförandet af flera nationella musikstycken, hvarefter talen begynte från platformen, hvarifrån amerikanska, franska, svenska, norska, danska, italienska och irländska flaggor svajade. Den förste talaren var en mister Coolbaugh; han uttalade de varmaste sympatier för den franska republiken, tillönskande den framgång, samt att äfven Preussen, Österrike, Italien må få bjuta välgerningen af republikanska institutioner. General Hasbrouck Davis beklagade, att den gamla tyska fanan. af år 1848 ej var tillhands. Han beundrade tyskarnes kultur, men ej Preussen och dess militärdespotism. Man talar om despotismen ,uti Frankrike i fråga om pressens frihet. Ar 1868 undertrycktes 98 tidningar i Preussen och 7 förföljdes af styrelsen. Skall Danmarks öde bli Frankrikes? så frågade talaren-och kunde ej förstå, hur någon frisinnad tysk och fram. förallt någon amerikanare, kunde beundra Preussens politik. Hvad Preussen åsyftar är territoriel utvidgniog; det vill, sedan det styckat Polen, i grund undertrycka det republikanska Frankrike. — Efter generalens med starkt bifall helsade tal spelades marseljäsen. Andra talare augrepo monarkien såsom en modererad despotism; Mr Wirt Derter menade, att först när konungadömet går under, träder menskligheten upp. 3 Eno adress från. guvernör Palmer slutade så här: Må fred snart upprättas samt tyskar och fransmän bli vänner, förbundna medelst en gemensam republikansk frihet. Flera talare framhöllo att striden ej gälde Tysklands enhet, utan frihet eller despotism. Mr Asey, esq., yttrade bland annat: Medan den vise mannen, Bismarck, intrigerade mot nationernas frihet och kungen fäktade för att krossa den, beredde sig alla kontinentens folk på att strida derför och göra den till en makt I veriden,; han menade, att tyskarne sjelfva skulle lära sig se, hvilken roll de spelade i detta krig; att de vore endast redskap i en konungs hand att nedslå. den republikanska friheten; att konuog Wilhelm endast nyttjar orden tysk enhet såsom medel att få dem att strida för hans egna cesariska syften 0. 8 v. Tal. fordrade ej. blott sympati, utan verk och: handling för den nya franska republiken. De resolutioner, som slutligen enhälligt antogos, uttalade det varmaste deltagande för Frankrikes och den franska republikens sak. En åf dem lydde som följer: