Aftonbladet – 28 oktober 1870, sida 3

derstädes utnämnt och förordaat med. lic. A. B Thulin. K. M:t har beviljat förste bataljonsläkaren vi Lifregementets dragonkår, dr C. J. Holmström tjenstledighet under en tid af 3 månader. (Dp. 4.) — Såsom sökande till den efter förre in nehafvarens död ledigblifna stadsläkaretjensten Carlstad, hafva till magistraten ingifvits ansöknin gar från följande personer, nemligen: med. lic. J. Larsson; med. lic. A. O. Schröder; t. f. stadslä karen i Upsala T. Brunnberg; t. f. stadsläkaren i Oskarshamn J. A. Forslund; med, lic. J. A. Brandt: samt med. lic. E. W. Erhardt. — Utställning ef gödboskap och mejeriprodukter egde rum i Göteborg uti den vanliga lokalen i skjutsinrättningen. Antalet af de utställda kreaturen var ej så talrikt, som vid de föregående utställningarne. Deremot företedde mejeriprodukterna en vacker och rikhbaltig samling af säväl smör som Cheddarost och de utsedda prisdomrarne gåfvo det utlåtande: att den exponerade osten i allmänhet företedde en jemn och god tillverkning samt visar ett fortgående framåtskridande. Prisutdelningen försiggick vid middagstiden och förrättades af grefve Hugo Hamilton. — Mristioenstad—Hessleholms Jern väg inbringade för September månad 10,267 rdr 96 öre. Trafikinkomst samma månad sistlidne år 9384 rår 9 öre. — Borås jermväg. Trafiken under nästl. September månad har inbragt 11,135 rdr 80 öre. Samma månad förlidet år inbragte 9586 rdr 43 öre. — Götetorgs UtskömkningsaktieboIngs nettobehållning för utskänkningsåret 1 Okt. 1869—1 Oktober 1870 har utgjort något mer än 110,000 rdr utöfver den erlagda skatten 86,000 rår. Stadskassan kowmer följaktligen för detta år, genom utskänkningsrättigheternas öfverlåtande på bolaget, i åtnjutande af en totalinkomst af 196,000 rdr, hvilket belopp med 13,000 rår öfverstiger de 183.000 rår, som det i början af 1868 bildade enskilda, till största delen af f. d. värdsbusidkare bestående, bolag erbjöd sig att för samma rättigheter erltgga. ) G. H. T. .— Från fängvårdsstyrelsen har P. T. till införande bekommit nedanstående skrifvelse: Med anledning af dei flera tidningar meddelade uppgifter om större oordningar och våldsamheter af fångarne uader eldsvådan å Malmö citadell den 4 sistl. Sept., hafva rapporter till chefen för fångvården i riket blifvit afgifna dels af kommendanten å Malmö slott, majoren frih. Stackelberg, och dels af kaptenea vid Södra skånska infanteriregementet A. U. Collin, hvilken, såsom befälhafvare för den af nämnda regemente inkommenderade truppstyrka, vid hinder för kommendanten, stun-: dom företrädde hans ställe; och utvisa dessa rapporter, att tidniogarnes uppgifter öfverdrifvit förhållandet. Frih. Stackelberg upplyser nemiigen: a) att, såvidt af bållna undersökniovgar hittills kunnat utrörag, elden icke blifvit anla Ag grand af någon förut uppgjord plan att bereda fåsgårne tillfälle till rymnior, samt att beller inga försök dertill under elåsvådan blifvit gjorda; b) att större delen af fångpersonalen, som, med tillbjelp af det till cirka 300 man uppgående inom fängelset använda stadens sprutmarskap, erhållit icke obetydligt qvantum bränvin och derigenom blifvit berusude, visserligen voro högljudda och särdeles obenägna att underkasta sig af dem fordrad lydnad, men att intet hvarken enskildt, ännu mindre allmänt våld blifvit begånget, hvarföre beller icke något bajonettanfall blifvit mot dem anbefallt eller behöfts användas; en, sedan vid skymvingen de 2 vid släckningen kunde användas, ansetts kunnaj uti. qvarstående norra längans lokaler, såsom kyrkan, ullspinneriet m. m. inrymmas, blifvit der inlogerade, någon tid derefter dessa uppbröto dörrarne till nämnda lokaler och begåfvo gig ned på borggården, men att sådant enligt mia öfsertygelse skett endast under förskräckelse för att blifva innebrända, då elden, som vid tiden för fångarnes inlogering tycktes fullt begränsad, omkring 8-tiden åter uppflammade i vegtra längan under blåst och med starkt sken, men dock snart åter blef dämpad; cn öfvertygelse, gom bestyrkeas deraf, att ingen som helst oordning eller försök att vidare komma undan af dem föröfvades, och att de, sedan-man efter ett par timmars tid blef fullt herre öfver elden; sjelfmant återgingo till dessa provisoriskt inrättade logementer.. Kapten Collins rapport upplyser väl, att enskilda individer under elåsvädan betett sig uppstudsigt och näsvist, men instämmer deri att allmännare eller större oordninzar under eldsvådan icke blifvit af fångarne begångna, samt tillägger rörande förhållandet under transporten från Malmö af de med jernväg derifrån under militäreskort afsända 148 fångarne: att fångarne trots tillsägelse visat sig oroliga, pockande och högljudda; att då, under vägen mellan Finnerödja och Elgarås statioDer, större och mindre trästycken blefvo utkastade från en af vagnarne, denna vid undersökning, då tåget stoppades, befannits ej värre skadad, än att den för transporten kunde fortfarrade användas, och att sedan upphofsmannen, Fredriksson, erhållit sträng och ailvariig tillrättavisning, och öfriga i vagnen inhysta fångar blifvit underrättade om, att order var gifven att gon gifva eld på vagnen, såvida ringaste spår af dylikt våld åter visade sig, förhöll de sig stilla under återstående delen af resan, Stockholm den 26 Okt. 1870. C. BR. Ulfsazx, K. fångvårdsstyrelsens sekreterare.