Aftonbladet – 28 oktober 1870, sida 3

ären. Också påstås, att sedan många år tillbaka har så mycket fågel icke varit synpå Marstrandskusten, som under denna t. — Ångfartyget Cambrias skeppsbrott. De engelska tidningarne meddela underrättelser om ett fruktansvärdt skeppsbrott, åtföljdt af en sorglig förlust af menniskolif. Ångfartyget Cambria, kommande från Nordamerika, tillhörande Anchorliniens ångare och fördt af kapten Carnahan, förolyckades natten till onsdagen den 19 Okt. utanför Donegal på Irländska kusten. Hvarje lefvande varelse ombord fann sin död i vågorna, med undantag af en enda man, en fördäckspassagerare vid namn MGartland. Hans berättelse om händelsen, till hvilken man först ej ville sätta tro, men hvilken sedermera tyvärr befannits alltför sann, lyder som följer: Cambria, som gick för både segel och ånga, sköt skarp fart, stötte omkring kl. 11 nämnde natt, under en våldsam storm och regnby, på Inistrahulls klippa och började genast fyllas af vatten. Det blef snart tydligt att fartyget fått en fruktansvärd läcka; elden i ångpannans ugnar släcktes, besättning och passagerare rusade upp på däck och order gäfvos att nedfira räddningsbåtarne. Fyra Låtar utsattes; i en af dessa nedsteg MGartland jemte femton andra passagerare. Båtarne drefvo hastigt från vraket och åtskildes snart i mörkret; MGartland kan derföre icke säga hvad som blifvit af de trenne anedr2; de hafva emellertid sedermera blifvit sorgfälligt eftersökta, men utan att något spår af dem anträffate. Den båt, i hvilken han fått plats, kantrade nästan genast och utkastade sin besättning i hafvet; emellertid lyckades han att åter få tagirelingen, hvarefter han afsvimmade; när han återfick medvetandet, fann han sig ävnu alltjemt tasthållande båtkanten, och då han lyckats komma upp i båten, fann han ntsträckt på dess botten liket af ett fruntimmer, klädt i svart siden, Han försökte återkalla henne till lif, men förgäfves; i den öppna båten kringkastades han derefter af vågorna till fram på morgonen, då han lyckligen upptogs af skonerten Enterprise,. — Cambria, som var ett nytt, utmärkt vackert skrofångfartyg af jern af 2000 tons drägtighet och försedt med en 400 hästars maskin, hade afseglat från Newyork den 8 dennes och hade haft en särdeles gnabb resa. — Såvidt nu kan utrönas, uppgick antalet af dess besättnipg och passagerare till omkring 170 personer. Inistrahull, hvarest skeppsbrottet egde rum, är en högst farlig klippa, ett stycke utanför kusten, och är försedd med en skarpt lysande fyr. I den i Times meddelade passagerarelistan finner man namnen C. Pedersen med destinatien till Kjöbenhavn, Th. Hansen till Kristiansand, J: Gullichsen, H. Hansen, Aug. Janson till Kristiania och C. A. Fablbach till Göteborg. — De frivilliga söndagsoch afton: skolorna för arbetsklassens barn i Stoerholm afslutade med Maj månad läsåret 1869—1870. Efter D. B. meddelas följande om dessa skolors verksamhet: Skolornas antal ha varit 10, deraf 5 söndags-, 3 hvardagsoch 2 lappskolor. Undervisningen har omfattat samma läroämnen som föregående år eller i söndagsskolorna kristendomskunskap med särskilda klasser för läsbarnen, hvilkas antal varit ganska stort, i hvardagsskolorna innanläsning, skrifning och rättstafning, samt för mera försigkomna muntlig undervisning igeografi och svensk historia. De fria föredragen i allmänt bildande ämnen, hvartill en början gjordes föregående läsår, ha under innevarande oftare förekommit och visat sig särdeles lämpliga för dessa slags skolor. Man har genom dem sökt inverka på lärjungarne i religiöst, sedligt och ekonomiskt afseende. Sparkassorna, hvilka äro ställda i samband med hvardagsskolorna, ha emottagit lärjungarnes besparingar; goda och lärorika böcker ha blifvit af dem medtagna i hemmen till egen och de hemmavarandes glädje; med ett ord, man har sökt med de krafter, hvaröfver skolorna förfoga att efter bästa insigt göra mesta möjliga nytta. Att undervisningen hvarken kan vara så väl ordnad eller omfattande som i folkskolan är naturligt, dels derföre att lärarekrafterna ofta ombytas, dels derföre att skoltiden är inskränkt till 2 timmar i veckan. Också sysselsätter man sig ej med andra läroämnen än de, hvilks äro oundgängliga för hvarje menniska, nemligen läsning, skrifning och räkaing. Inga andra lärjungar mottagas i hvardagsskolorna än de, hvilka ej kunna i folkskolorna. Redan vid 10—11 år tagas arnen ur skolan för att! efterse hemmavarande småsyskon eller för att sjelfva komma i tjenst: godt är då, att skolor finnas, hvilka emottaga såana för hvilka all annan skolgång är omöjlig. I söndagsskolornå deremot emottagas folkskolebarn; tilloppet af dem är mycket stort och skulle vara än större, om det ej vore stor brist på goda lärarinnekrafter. Genom giftermål eller bortflyttping från Stockholm har den första goda stammen mycket medtagits. De personer, hvilka skulle ega tid och lust att deltaga i de frivilliga skoiornas verksamhet och derigenom bidraga til! upplysning och förljufvande af de barns lif, hvilka vid unga år nödgas försörja sig sjelfva, kunna anmäla sig hos direktriserna inom hvarje särskild skola. Bättre kan ingen använda tid och kunskaper. An RR An re Antal LärLäraskolor. — jungar. rinnor. Klara 4. 347. 36. Jacobs och Johannis. 1. 120. 11. Nicolai... 2. 100. 7. 10. 1047. 3 — Sjukvårdskrendem. Sedan K. M:t beviljat förste bataljonsläkaren vid Lifgardet tilll. häst, dr E. M. Edholm, tjenstledighet under tvenne månaders tid, har, på grund af erhållna generalorder, sundhetskollegium förordnat dr G. Beckman att under samma tid såsom extra läkare bestrida sjukvården vid ifrågavarande lifgarde. ÅK gvårdsstyrelsen har, uppå gjord framställning, förordnat distriktsläkaren i Göteborg A. Wallin att tillsvidare bestrida läkarebefattningen vid straff-fängelset ä Nya varfvet derstädes. ar. ,; aAumehlaslka ham 4ill atadalälara