— Nerriken. Från Malmö skrifves: Himlen erbjöd i måndags afton en utomordentligt praktfull anblick. Efter en mulen och regnig dag hade det på eftermiddagen börjat klarna och om aftonen framtindrade stjernorna genora rågra här och der på firmamentet dröjande strömoiln. Plötsligt, omkring kl. 8, uppsteg ett norrsken, starkare än man här i mannaminne kan erinra sig, vid horisonten och sträckte sig upp till zenitb; dess sken, som vexlade från det djupaste karmosinrödt till den skäraste rosa, utbredde sig genom de spridda strömolnens reflex öfver den öfriga delen af himlahvalfvet och snart tycktes detta stå i ett haf af Jågor. En mängd menniskor hade samlat sig utomhus för att betrakta det storartade naturskådespelet, som under några timmar fortfor att utveckla sin sällsamma prakt. :