Aftonbladet – 25 oktober 1870, sida 2

ARE VISE DIULLU Bf AVE oo ig, att di kän befiras: — Throndbjem—Sundsvalls-jernvä2en. Då de undersökningar, som sedan början af Juli på statens bekostnad pågått för utstakandet af denn2 jernväg genom Jemtland och Medelpad, snart komma att i sin helhet afslutas, yttrar Jemtlands Tidning; äro vii illfälle meddela några närmare detaljer öi denna vidsträckta undersökning, som från riksgränsen till Torpshammar i Medelpad nu är fullt färdig och omfattar en längd af något öfver 27!, mil. Efter att vid riksgränsen mot Norge, något sö der om den s. k. Skurdalsporten, hafva vidtagit i den från Throndbjem utefter Stördalselfven af norrinöbnen utstakade ieravägen, går linien upp genom ett i fjellryggen varande pägs i baflig Tiktning till nybygget Klockan vid Ånnsjön och vidare i fnkrs vordlig riktning öfver Vallen, Tångböle och Rennberg fram till Åre-elfven, hvilket vattendrag, framflytande vid Åreskutans fot, följes utefter södra stranden under dess vidare lopp genom Åreoch Lithensjöarne till närheten af Mörsills kyrka, dec vattendraget passeras och linien i ostlig riktning fortgättes söder om Mattmars kyrka, öfver Trångsviken, Ytterån samt Näskotts kyrka till Indalselfven, som passeras något norr om landsvägsbrön tid Kroktm. Från derna puskt tager linien en sydostlig rikt: niog, följande Storsjöns strand till Östersund och neå till Liiivikens gästgifvaregård; vidare i närheten af nya landsvägen till Pilegrimstad och utefter Auvikssjöns strand norr om Refsunds kyrka till Gällön, der den befintliga sjöviken passeras vid sidan af landsvägebron. Härifrån gårlinien !, mil öster om GOrithnäs gästgifvaregård ned till Bräcko kyrka, samt efter Ben-, Flattringoch D3sjöarne till Ljungans vattendrag, som öfvergåå bä got vester om Borgsjön; följer derefter Borgsjöns strand och passerar för andra gången Ljungan vid dess utlopp ur nämnde sjö, hvarefter linien slutligen, följande sistnämnda elfs norra strand, cirka !, mil vester om Torpshammar anknyter sig till den söderifrån kommande, från Storvik å Gefle— Falu-banan utgående, äfvenledes på statens bekostnad verkstöllda jernvägsutstakningen. Från Torpshammär fortsätter linfen utefter Ljungan och Stöder sjön till Sundsvall: . Lokslen för denna emellan riksgrånsen othk Torjis: hammar utstakade jernväg lårer i allmänhet vard ganska gynnsam, och äro, med undantag af de lera större vattendrag som icke kunna undvikas, få punkter förekommande, der några mera betydsnde och dyrbara arbeten kräfvss för jernvägens framdragande. Bergsprängninvgar förekomma sparsamt och hufvudsakligast vid riksgränsen samt vid Anviken. Lutningsoch stigningsförhållandena ställa sig äfven, relativt till de kuperade och fjellsprängda landskap, hvilka här äro ifråga, fördelaktiga, beröende detta mycket derpå att vattendragen, som hafva en för jernvägens sträckning gynnsam riktning, i allmänhet kuinat följas: Ing? stigniogar förekomma skarpare än 1 på 60, oci dessa å jemförelsevis korta sträckor, och inga kur vor under 800 fots radier, varande dessas anta högst ringa, då i allmänhet radier af 1000 fot ock deröfver kunna användas. Högsta punkten som vid passerandet af fjell ryggen emellan Sverige och Norge uppnås är be lägen c:a , mil från riksgränsen på svenska sidan och bestiger sig höjden å detta ställe till 2019 fo: öfver bafvets vattenyta, bvadan således denna ä den högst öfver bafvet belägna jernväg som Sverige hittills blifvit utstaliad. Ledningen af denra undersökning, sötu verk: ställts på den kosta tiden af 3 månader, hai varit uppdregen åt kaptenen Hj. Virgin, bi trädd af ingeniöreraa löjtnant Dahlen, Borg ström, Janson, Sievers och Strid, hvilka hr no äåtervändt till hafvudstaden för utarbe Jtandet af kostnadsförslag och ritningar öfve den utstakade jernvägen.