JUFHUNADUC, SVIN val UUS URUUDIDR VOIP KUUU medgifva: under sjilfförsvarets hårda nödvän dighet. ERIGET Sedan den femtonde tyska armekåren un der general ven der Tana den 1l:te besat Orleans, ryckte den, eller en ster del deraf redan dagen derpå möt Chateaudun, en stat vid jernvägen från Tours till Paris, som vic Arpajon inmynnar i den stora sydbanan Expeditionen synes närmast haft till syfte att sätta sig i besittning af denna bibana som förbinder Beauces fruktbara slätter mec hafvudstaden och i hög grad underlätta transporten af proviant från denna Frankrikes kornbod till tyska lägret. Men fransmännen ha ej heller å sin sida varlt blinda för betydelsen af denna position, och ett telegram från Tours underrättar 0s8 i dag, att et troligen från denna stad utgången del af Loirearmön i förgår anfallit tyskarne i Chateaudun och efter en tio timmars strid lyckats fördrifva dem derutur. Från en annan del af den nu mera så vidsträckta krigsteatern äro underrättelserna ej så goda. Den fjortonde armekåren under general Werder, om hvars destination mot Lyon ej mera synes vara något tvifvel, hrr efter oupphörliga smärre fäåktningar med spridda frikårer, satt sig i besittning ej blott af Epinal, utan äfven af Vesoul och stod i tisdags utanför Dijon, hvars beskjutande börjat. Han har således krivggått Belfort, från hvars inzeslutande han således tillsvidare synes vilja afstå. Ett annat af dagens telegrammer underrättar oss att general Bourbaki begitvit sig till Lille. Den nordarmeå, öfver hvilken han fått befälet, utgöres således förmodligen af de i gränsfästningarne mot Belgien förlagda garnisonerna, jemte mobiloch nationalgarderna i dessa trakter. Att organisera dessa elementer till en ny arme, blir nu hans uppgitt. Här behöfves äfven en kraftig och ertaren ledare af försvaret, ty dessa Frankrikes nordligaste provinser hotas i hvart ögonblick att bli afskurna fr n det öfriga landet af den armekår (den 13:e) som under storhertigen af Mecklenburg äri långsam anmarsch mot norden, medan den på samma gång drifver ett provianteringsarbete för armen I största skala. Från Paris förspörjes iogenting nytt. Tyskarna hålla sig fortfarande på defensiven. En ligt ett telegram från Berlin skola de dock nu fulländat uppställandet af sitt positionsartilleri och de öfriga förberedelserna till fästenas beskjutande, och teleerammet tillägger, att de sannolikt under nästa vecka, om ej förr, komma att öppna sin eld. Paris fästen underhålla emellertid en liflig kanonad, och det är säkerligen dennas verkningar det är att tillskrifva att Ppreussarne nödgats utrymma flera af de positioner de efter den 195eptember, som bekant den dag då inneslutningen började, intagit utanför Paris, Några större strider, som skull: haft ett sådant utrymmande till följd. synas deremot ej egt rum. Huru besvärliga de franska frikårerna börjat blifva för fienden äfven i närheten at Paris synes deraf, att dst mellan Paris och Fontainebleau belägna Melun blifvit efter en lycklig strid besatt ef en sådan skara. Uizsigterna för Par!s försvar. Ett nummer af Gaulois, som lyckligt utsmugglats genom de preussiska linierna, innehåller utdrag ur en vid Paris-armen anställd officers dagbok, hvari han ej blott redogör för den dagliga gången af händelserna, utan äfven nedskrifver sina tankar om möjligheten för Paris att hålla sig. Låtom oss, skritver han, lugnt och utan illusion, utan froktan och utan förhäfvelse, undersöka. öfver hvilka medel vi i detta krig ha att förfoga, hvilket vårt läge är, och huru vi på det lämpligaste skola begagna våra bjelpkällor för att gå med seger ur striden.. Och han fortfar: Vi vilja först studera den fiendtliga armåns ställning. Vi medgifva, att vi icke en gång approximativt känna hans styrka, vi ha hört talas om 350,000, vi ba hört talas om 500,000. Om man blott talar om den omkring Paris liggande armens effektiva styrka, så tro vi, att den senare summan är för högt tilltagen. Om vi taga de trupper med i räkningen, hvilka behöfvas för att blokera Bazaine i Metz, för att belägra de fasta platserna, för att bevaka armöernas båda förbindelselinier fråa gränsen ända till Paris, så tro vi, att vi icke misstaga oss, om vi uppskatta den oss inneslutande fiendens antal till 400,000 man. Största delen af dessa stridskrafter befinner sig utan tvifvel vester om hufvudstaden mellan Saint Denis och Versailles samt mellan Versailles och Meudon. Öster om dessa talrika kårer hålla imponerande massor ställningar besatta, hvilka ännu äro på ett afständ af 8 till 10 kilomåtres från våra detacherade fästens linier, under det att framskjutna poster närmare innesluta och vaksamt observera: oss. På nästan alla punkter, så berätta rekognosceringarne, har fienden snlagt fältverk för att betrsgga sig mot ötverrumplingar. Om våra ströfkårer närma sig för mycket, draga fältvakterna sig tillbaka till dessa verk, hvarefter snart talrikare, hatigt till den hotade punkten fråmskickade trupper tvinga de våra att vända om. Hvilken slutsats skall man draga af detta fiendens sätt att gå ill våga? Vi tro, att man deraf kan sluta till ett ff de två: antiog.n väntar den preussiska armen verkligen sitt ännu icke ankomna belägringsartil