Aftonbladet – 19 oktober 1870, sida 3

aj och fö hända aldrig att tänka på hvad som seda p I skulle ida mig. L Lördagen den 10 mot middagstiden under det ja höll på att äta middag hördes ett förskräcklig dån ofvanför mig; jag skyndade till trappan för at se efter hvilka skador som förorsakats efter all san f I nolikhet af en bomb, som fallit ned i mitt hus. Jag t stannade liksom träffad af åskan: nedgången til källaren vartillstoppad af murtegel, huset hade stör tat tillsammans och jag var lefvande begrafven Jag kan ej beskrifva de tankar som löpte rund: Ii mitt hufvud under första timmen af min fången Iskap, jag öfverfölls af raseri, som efterträddes a Jen allmän afmattning. Småningom återkom jag til mig sjelf, ty jag må erkänna att jag alldeles för I lorat hufvudet; jag samlade mina tankar och jag ville påminna mig att jag under dagens lopp buri IT i ned i källaren en fotogenlampa. Jag styrde tref: t I vande mina steg till den möbel, på hvilken jag 8 I trodde att jag ställt den och Gudskelof! der fann ij den. Att tända lampan var ett ögonblicks verk I Då först kunde jag riktigt uppfatta min verkliga ; belägenhet: allt omkring mig var blott rösen; trap)l pan fånns ej mer; jag kunde ej göra mig några illusioner vidare: huset hade störtat in och denna 1 I källare skulle blifva min graf. Att rödja undan åt trappan till, tycktes vara min enda väg till rädd: ? I ning. Med förtviflans styrka började jag detta arbete. I Vid hvarje tegel jag bar undan kommo flera ram I lande ned, murbruk gick sönder oupphörligt och ) ljag var hvarje ögonblick i fara attbegrafvas un: der sten och grus. Till råga på olyckan slocknade I min lampa af brist på olja och jag befann mig idet djupaste mörker. Jag blef alldeles utom mig. Jag tltänkte på min hustru och mina barn och jag hade Å i längre mod att fortsätta detta arbete, vid hvars Islut jag förutsåg blott döden, en förfärlig död, den ) Iförfärligaste kanske mån kan tänka sig. I Men jag tog ihop med arbetet igen med ny kraft; jag hyste ej något hopp vidare; men sjelfbevarelIsens instinkt höll mig uppe och jag röjde undan Imed ett slags raseri. Det var, tyckte jag, i två )hela dagar jag hade arbetat, då plötsligt hvalfvet Igaf efter och ramlade in, tegelstenar slogo ned på mitt hufvud och jag afsvimmade. Hur länge fe låg utan att återfå sansen; kan jag ej säga. är ljag öppnade ögonen såg jag ett hål ofvanför mitt Ihufvud; stjernor tindrade på himlen; det var natt. ) Jag led förfärliga plågor, jag vågade dock ej göra en rörelse, af fruktan att framkalla ett nytt ras af stenar. Jag afvaktade dagens inbrytande Jmed en dödande otålighet. Från det ögonblick jag förmådde göra mig full reda för min belägenhet återvände hoppet i mitt bröst; jag staplade upp stenar i en stor hög, jag klängde mig upp pf en utskjutande bjelke och jag hissade mig slutigen upp ur denna källare, som höll på att blifva min graf. När jag var uppkommen derur öfverfölls jag ånyo af vanmakt. När jag återkom till mig sjelf, kröp jag fram bland ruinerna af mitt hem och jag gret länge och bitterligen. Jag hade tillbringat fyra dygn i denna källare; jag hade gått dit ned utan att ha ett grått hårstrå på mitt hufvud, nu är jag. alldeles gråhårig, jag har dessa fyra dygn åldrats mer än på tjugu Hvad mina magasiner beträffar, så voro de nedbrunna. Jag hade trälat under tio år för att kunna bereda mig och min familj ett anspråkslöst välstånd, jag emotsåg för mig och min hustru en Iycklig och bekymmerfri ålderdom; men nu blir et att börja om på nytt och jag kan ej se annat än att fattigdomen väntar oss på gamla dagar. Franska pansareskadern. Från Helgoland skrifves den 11 Okt. till Hamburger Nachrichten: Jag kan i dag för tredje gången berätta er om en fransk flottafdelnings ankomst. I dag mot middagen blef hon synlig i NNV. från Helgoland. För fulla segel kommo fartygen styrande ned mot ön, lade sig på 6 mils afstånd för ankar och gjorde Big klara till strid, i det de nedtogo sina rår och stänger m. m. Fram på eftermiddagen eldade de på, och kl. 5 låg hela eskadern efär tre mil vester om Helgoland, men styrde derefter mera vesterut och låg vid mörkrets inbrott 4 mil från ön. Eskadern består af 10 fartyg, deribland mycket svåra pansarskepp, tre korvetter och en avisoångare. Bland pansarskeppen göra sig isynnerhet två bemärkta genom. sin storlek. Båda äro baggskepp och nästan af samma storlek som König Wilhelm. Från det ena af dem svajar. amiralflagan. Hvad flottiljens afsigt är, är naturligtvis ej ft att säga. Att börja en ny blokad kan väl svårligen : vara dess plan, ty fartygen skulle under den framåtskridna årstiden få en hård stridl att utkämpa mot stormarne; i Nordsjön. Ett kort ströftåg synes ej heller ligga i planen, ty då hade ej behöfts att samtliga fartygen gjort sig färdiga till strid. Denna omständighet synes snarare häntyda derpå, att eskadern ämnar göra någon punkt å tyska Nordsjökusten ett besök, och om detta Ha fallet, skola vi väl med det första få veta. Messager du Midi innehåller en detaljerad berättelse af en fransk marinofficer om en sjöstrid utanför Dänkirchen, som skulle haft till följd, att en preussisk pansarfregatt om 34 kanoner blifvit tagen. Luftballongen I krigets tjenst. Journal officiel för den 3 Okt. skrifver i detta ämne; ball t I dag ha fem passagerareballonger för poststyrelsens räkning uppsändts från olika delar af Paris, medförande omkring 100 kilogrammer depescher. Ingen har till den stund vi skrifva detta nedfallit inom de preussiska linierna. Det var alla de gamla ballonger som funnos i Paris, hvilka, för ätt kunna-uppsä ndas, förut undergått nödvändig feparation. tillhöra postverket, som inköpt dem. Emellertid tillverkar man nya såväl för postsom telegrafverkets räkning. Fem passagefareballonger, om 2000 kubikmftres omfång, ha blifvit bestälda af hr Eugene Godard, som bkall med det allra första leverera dem. Nya beställhingar skola göras i män af behof. . På Inftseglare är ingen hrist. De ha i stort ankal erbjudit sina tjepster. rr Duruof, Mangin, Jules Godard, Gaston öch Albert Tissandier ha redan afrest, och de öfriga afvakta med otålighet sin tur. En luftseglareskola håller på att bilda sig som lofvar gifva elever, på hvilka man kan lita. Detta om passagerarballonger. Hvad de ballonger beträffar som endast föra bref, har man redan uppskickat en. Man skulle afsändt flera, om ej vinden mojnat af. Två posttjenstemän äro stationerade vid Godards fabrik för att der mottaga de från posien skickade brefpackorna och öfvervaka deras expedierande, så skort vinden tilläter att uppskickå en brefballäng. Fa komitå af vetenskapsmän och embetsmän sammanträder I dag hos generalpostdirektören för att granska de nya förslagen rörande den aörostatiska: brefbefordringen och de förbättringar som kunna göras i detta transportmedel, Den bekante luftsegseglaren Nadar har förbundit sig att på egen bekostnad leverera reeringep en fullt utrustad och bemannad ballong i Veckan. Tyskarne tyckas nu vilja följa det franska Cxemp et och äfven försöka sig som luftseglare. I ett fältpostbret, dateradt Arriencourt den 6 Ökt,, meddelas nemligen följande. underrättelser: I går afton och i natt ba vi herbergerat öfverbefälhafvaren för den tyska fältluftseglingen., ingeniörlöjtnanten Joesten från Köln. Han medför en stor ballong, som för att fyllas behöfver 30 centner zinkoch 100 centner svafvelsyra. Han kommer från Strasbourg och begifver sig till Patis. Under hans befäl står ett med 10 thaler om dagen aflönadt biträde åt luftseglaren Öoxyell. Denne bar äfven konstruerat ballongen. Ballangen bar föröfrigt blott två gånger stigit PPP den ena. gången i Bischweller 1100 fot högt på prof och derefter utanför Strasbourg för att observera l