utseende. KRIGET. Orl6ang. Om den strategiska betydelsen af denna stads besättande af tyskarne skrifver N. Freie Presses militärförfattare: Den afgörande striden omkring Orleans har icke länge låtit vänta på sig. Den strid, som den 10 Okt; började omkriog denna stad och den vigtiga flodöfvergångspunkten, fortsattes den 11, och Orleans stormades af tyskarne. Den strategiska följden af denna nya seger är högst vigtig. Ett nytt reqvisitionsområde är öppnadt för den tyska armån, och kärnan af de trupper, som man kallade Loirearmån, splittrad. :Den nöd, som uppenbarligen under de senaste dagarne var rådande i den tyska krigshären utanför Paris, torde nu vara afbjelpt. Det rika, fruktbara Beauce, detta landtbrukarnes ideal, ligger öppet för segraren; han kan nu skicka ut sina reqvisitionskolonner på Loires båda stränder och i Orleans hopa törråd af alla slag. Belägrarne af Paris torde våra temligen betryggade till och med under hela vintern för återkomsten af sådana förHällanden, som under de senaste dagarne varit rådande utanför Paris. Besittningen af Örleang — denna monseigneur Dupanloups stad., med sina många kloster, pastorater och öfriga andliga stiftelser, med sina många, af oförsonliga legitimistiska familjer bebodda palatser — är redan såsom säte för det franska presterskapets och den gammalfranska adelns rikedom af oskattbart värde för den tyska armen. Penningar och ofantliga förråd af lifsmedel af alla slag skola der säkerligen anträffas. Men dessotom kan den tyska armån i Orleans bjelpa upp sig äfven i andra afseendeö.. Stora fabriker för trikotvaror och filtar, de dervärande qvarnarne, bränvinsbrännerierna, vinkäilarpe, garfverierna 0. s. v. kunna komplettera mycket; som fattas den tyska armån. För reqvisitlonsströftågen slutligen äro icke blott Beatuces rika fält på Loires högra strand, utan äfven sjelfva floddalen uppåt och nedåt fallkomhgt öppnade för tyskarne. Söder om Orleans skola de tyska reqvisitionskolonnerna väl icke framtränga, ty här ligger Solognes för ofruktbarhet och såsom härd för feberoch andra. sjukdomar bekanta hed-. och skogstrakt, hvilken är liksom enkom skapad för de frivilliga skarpskyttartå. Nästa följd af Orleans besättande af de tyska tröp perna skall bli denna för den tyska armens utanför Paris förplägning och säkerhet så vigtiga flodöfvergångspurkts befästande. Efter den vinst, som för den tyska armån uppstått genom eröfringen af Orleans, kan den förust uppskattas, som drabbat fransmännen i moraliskt och materielt afseende. Men detta oberäknadt, är den förlust oersättlig, som Frankrike lidit genom splittrandet af Loirearmån, dennaikärna, omkring hvilken de öfriga stridskrafterna skulle gruppera sig. Vi ha redan några gånger anmärkt, att det måste betraktas minst sagdt såsom en oklokhet af det franska armåbefälet att genom strider, för hvilkas framgång, då de alltid måste mtkämpas med öfverlägsna tyska trupper, icke ringaste utsigt förefanns, upprifva de wid Loire samt i Rhonetrakten dessutom sparsamt. sig samlande stridskrafterna; Hade man på den franska sidan i tid sett sig före, befästat Orleans och, så länge man ännu var för svag att företaga något med utsigt till framgång, inskränkt sig till donna stads försvar, så skulle en möjlighet ha tunnits att mellan Loire och Cher samla en armå, som man mn edlig hade kunnat göra stridsoch ratio ig. Nå sedan I öire-armön, hvilken enligt en isk källa räknade öfver 40,000 man, är så godt som tilliötetgjord eller åtminstone moraliskt. krossad, nu står vägen öppen för den preussiska armen äfven till Tours, regeringens säte, och äfvenså, hvilket åtminstone i militäriskt afseende har ojemförligt mycket mer att betyda, vägen till Bourges, Frankrikes hufvadartilleridepöt. — Följden häraf skall bli, att Iokalregeringen sua,. Y4l skall fly och Boarges derefter hotas af preussarne. Denna stad är väl befäst med fältverk, men ännu icke armerad; det oaktadt torde den komma att försvaras af fransmännen. Om striden vid Orleans, har. man ännu endast få detaljer. På den tyska sidan deltogo den 1:a baierska armåkåren samt den 22:a preussiska divisionen (11:e armekåren), äfvensom de båda preussiska kavalleridivisionerna prins Albert och grefve Stolberg, således ungefär 50,000 man. Sformningen af sjelfva Orleans torde ha kostat betydliga offer, emedan stadens norra del består at gamla, massiva hus och de få ingångarne nästan uteslatande bildas af trånga, krokiga ator. Orleans sjelf ligger, såsom bekant är på högra stränded af Loire: En hvälfd stenbro å tio peläfe leder öfver den här 333 mötres Breda oden till den midt emot liggande förstaden Saint-Marean, hvilken, beläged på båda sidor om den till Bourges pående landsvägen, till större delen består af enstaka hus