Aftonbladet – 19 oktober 1870, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. En märkvärdig profetia. Åtskilliga märkvärdiga gamla pröfetior hafva på senare tider framdragits, såsom syftande på den närvarande ställningen i Franktike.. Mäster Pierre Turrel, en filosofisk-astrolog, gjorde på sin tid åtskilliga sådana, i hvilka han talade om dens lif som skulle rädda Frankrike, Den märkvärdigaste af alla, är emellertid profetian i Blois, såsom den kallas, och som gjordes år 1808 af en Ursulinernunna, som förespådde svåra uppståndelser i Blois år 1848 och 1870. Hvad som ger ett särdeles intresse åt dessa förutsägelser är, att en del af profetian rörande år 1848 verkligen slog in. Constitutionnel, som offentliggör dokumentet, anmärker att detta förklarar dess :stora namnkunnighet på platsen, Det vore i Frankrikes intresse önskligt, att äfven den senare delen måtte lika mycket slå in, ty sedan nunnan förespått svåra uppståndelser i Frankrike år 1870, förutsäger hon i likhet med astrologen, ankomsten af Frankrikes räddare, tilläggende, att landet icke väntade honom. Åtskilliga punkter i denna profetia äro egendomliga nog, då man erinrar sig dess ålder. De stora olyckorna skola börja efter medlet af Juli (krigsförklaringen skedde också ungefär vid denna tid) och före vinskörden. De skola särskildt komma att i vidsträckt mån drabba hufvudstaden, der det blir en förfärlig strid och -ett ohyggligt slagtande. Både goda och onda kommpaa att falla: i striden, ty alla män bli kallade att deltaga deruti, endast då gamla slippa undan. Detta slår in på Gambettas cirkulär. Tiden, till läggerhon, blir kort, ty männen komma tillbaka föratt auta vinskörden.. Under: tiden erhålla inga nyheter annat än genom enskilda bref. Tre kurirer skola anlända till Blois. Den första skall förkunna att: allt är förloradt, den andra skall hafva för mycket brådtom för att stanna, och den tredje, som kommer med eld och vatten (yli en med jernbantåg) medför goda nyheter. Ett Te Deum kommer att sjungas, sådant som man förr aldrig hört maken till, men det blir inte för honom som je frrade förstr, utan för den räddare, som blifvit Frankrike beskärd, Prinsen skall icke sara der Man sköll bege sig ut och söka honom, och edan han uppstigit på tronen, skall Frankrike i tivgo år vara fredligt och lyckligt, — En elak finne. Vår korrespondent i Norrtelje skrifver: En arbetare Forssman, hvilken biträdt -maskinisten vidhärvarande badinrättning, afled i onsdagsmorgon på lasarettet till följd en så kallad finne nära ena ögat, hvilken han sönderrifvit, hvarigenom uppkom svår inflammatioi som slutligen avgrep hjernan, så att mannen afle: inom loppet af 4 timmar. Den aflidne var förli. den sommar i fara att blifva innebränd uti badinrättningen, der han en afton hade insomnat i ett rum invid ångmaskinen, under.:det eld från ängs pannan börjat antända en vägg i badhuset, men räddades då af en annan etare, som sent aftonen återvände dit och genast varseblef faran, -—Otrons töljder. De sista dagarnes belige, med andra ord mormonerna, hade den Y d:s ott. slagg kyrkomöte i London. En hel mängd apostlar och äldste voro församlade och. höllo tal, som. de otrogne tidningsreferenternp tyckte vara långa och än mer tråkiga. Det märkligaste talet hölls af hr John Jaeques, gom förklarade sig kän1a den egentliga orsaken till fransmännens neder. ag I kriget, Hades kejsaren omfattat mormonisnön och frasska folket följt hans föredöme, så IkullG Frankrike otvifvelaktigt ha besegrat tyskar 10. Dessa senare skola i sin ordning få stryk af