Aftonbladet – 15 oktober 1870, sida 3

Iristiskt för engelsmän att söka komma san(ningen på spåren. Jag ber nu att få bifoga några bestämda beskyllningar, som innebållas i ett bref från Orleans af den 2 Okt. och hvilka blifvit offentliggjorda i Tours: Preussarne, som spridt sig i trakten omkring Pithiviers, plundrade två landtgårdar, tillhörande familjen Fougeron, Chateau des Essarts och Chateau de la Folie; de plundrade Chateau de Salvin, tillhörande hr Deslaillette, likaledes det af hr Ramars fils bebodda slott, medtagande till och med hans skjortor. Efter hvar och en af dessa plundringar ålade de jordbrukarne i trakten att anskaffa transportmedel för att bortföra rofvet, hvilket, förutom alla födoämnen, som funnos i buset, bestod af linne, gilfver, ur och alla föremål af värde. I Arthenay plundrade de jemväl alla hus som blifvit öfvergifna. Jag kunde fylla flera spalter med uppgifter af detta slag, men det skulle till ingenting tjena. Det ofvanstående är mycket hestämdt och noggrannt och förtjenar onekligen stt vederläggas. Kronprinsen af Preussen har namn om sig att vara en godhjertad, human och ridderlig iman,-som icke älskar kriget och ööskar att föra det med så mycken mildhet söm möjligt. Må Han sända två eller tre officerare, till hvilka ban har fullt förtroende, för att besöka de slott, som bär ofvan uppgitvits ha blifvit plundrade tika ekoningslöst som hade det varit i gamle Tillys dagar. Måhända borde han låta en engelsk journalist af dem, som fätt tillträde till hans arme, medfölja för att omtala hvad han erfor. Verlden skulle då blifva i tillfälle satt döma antingen de tyskå goldaterna äro röfvare eller de: franska -författarne äro lögnare. Jag bifogar följande utdrag ur Moniteur Universel för i dag: Vi erfara just nyss, att preussarne, med tillhjelp af ett ofantligt antal kärror, gjort fullkomligt rent hus på slottet i COmpiegne. Icke en gardin finnes qvar, icke en bronspjes, icke en statue. Såsom man serjäro dessa röfvarebragder förträffligt organiserade. y Antingen detta är sannt eiler falskt måste atan tvifvel snart blifva kändt. Det kan svårligen vara med preussiska kungens samtycke som man låter Frankrike på detta sätt : betala gästfriheten på Wilbelmshöhe. I Frankfurter Zeitung för den 4. Okt. skrifves om det i trakten af Nancy nu utbrutna guerillakriget: I förgår egde åter en fäktning rum i trakten af Baccarat mellan våra trupper och franska friskaror. De väpnade banden uppgingo till en styrka äf 5—600 man. De våra, som voro underlägsna till antal, kunde icke göra dem stridig besittningen af denna ort. Om mMördandet 8f gensdarmen i Flavignoy har jag redan berättat. Samma dag öfverfölls ett hus i staden Vezelise, uti hvilket 5 gensdarmer lågo.i qvarter; två sårades och alla bortsläpades. På båda orterna blefvo de hus, der detta skedde, nedbrända. Vederbörande mairer, en del af kommunalrådet och dessutom från hvardera orten två såsom gisslan tagna personer i en ålder af 14 till 15 år blefvo i går bragta hit jemte liket af den i Fiavigny mördade fältgensdarimen. Om icke inom en viss termin ogerningsmänoen bli utlevererade så skola kommunalembetsmännen och de såsom gisslan tagna (alltså gossar eiler flickor!) bli skjutna och de ifrågavarande orterna fullständigt -uppbrända. Flavigny har dessutom -fätt sig pålagd en kontribution af 50000 francs till den mördade gensdarmens enka (bån var föröfrigt icke gift). Gensdarmerna. höra samtligen till 8:de brigaden. i Kölnische Zeitung berättar, att för en skada 2 som Hattetid blifvit gjord på jernvägssträck-l, ningen mellan Epernay och Chalons, har sta-t den : Chalons fått sig ådörhöt att betalald 20,000francs böter, -H ; I Ställningen i Lyon. 5 I n ST Rn Aa mer PS få TN RA RSTHAT JA ped Den Timeskorrespondent; hvars äfventyr i r Lyon vi för ett paår dagar sedan omtalade, bar i hemlighet qvarstapnat i hämnde stad, ehuru--han af polisen. blifvit uppmanad att lemna den, emedan myndigheterna ej kundelg ansvara för hans säkerhet. I ett nytt bref, dateradt den 4 Okt., lemnar han nu en ganska mörk skildring af ställningen i staden. Får man tro denna framställning, så äro de röda, i sjelfva verket redan herrar öfveri 8 I h e k situationen, ehuru just medvetandet derom jd likasom tryckningen af den tyska armensja närhet för ögönblicket håller dem lugna. Men det lugn, som nu råder, anser korrespong denten dock endast såsom lugnet före stor-)s, men, och-han säger sig icke kunna inse huru a Frankrike skall kunna undgå en revolution.k Erfarenheten skall utvisa, menar korrespon-i denten,-om icke möjligen det revolutionära ; partiets nuvarande framgång kommer att visa. sig vara en snara för detsamma och fram-jsi kalla oenighet bland ledarne; men emellertid ts! är det deras politik att sätta sig i besittning h af så mycket Vapen och ammunition söm möjligt och att söka förhindra att dessa falla ? i deras fienders händer. På detta sätt äro de fullkomligt herrar öfver organisationen af nationalgardet; medlemmarne af bourgeoisien, som tillsammans med.dem äro enrollerade ii zZ denna kår, har ingenting att säga i afseende å dess ledning eller i afseende å ammuni-N tionsutdelningen. De ,röda dela ut dåliga I a patroner åt dem, som de misstänka och be-d hålla de goda för sig sjelfva. De bevakaå prefekten och myndigheterna på Hötel delo Ville, och anordna tjenstgöringen på sådantre sätt, att den klass, som de aisky, aldrig skall! h ett kritiskt ögonblick inneha positioner,!T som kunde sätta: deras egen öfvermakt i!a ara. Då en stor delat dem tjenat i armån, aj yesitta de en viss militärisk förmåga, som! el pourgeoisien, hvilken städse köpt legokarlar te ör sig, icke eger. Vissa nationalgardesba-!m aljoner — de från La Oroix Rousse och La lsi nillotigre t. ex. — bestå uteslutande aft nän,tillhörande den revolutionära klassen,lst ch de äro bättre beväpnade än de bataljoner, !tr som tillhöra öfriga stadedalar, vida bättre bt xercerade och ärö i besittning af ett egetitj ummunitionsförråd, somde bemäktigadesig IP: amma dag som republiken utropades, och!m om de ännu bibehålla. Då ha jemväl be-så sagnat tiden för att skaffa sig anhängare: ge land de i Lyon liggande trupperha; bland er wilka disciplihen står på mycket svaga uj ötter, och den esprit de corps, som borde tå innas, ersättes af en känsla af broderskap ned det sämsta afskum af befolkningen. Några SÅ SN tj ärder till försvar från de ho