Aftonbladet – 8 oktober 1870, sida 4

SLANDADE ÄMNEN. Bekymmer inom modever!den. Modernas rike — det största af alla välden på denna planet — befinner sig i full upplösning. Det har förlorat först sin statschef och dernäst sin lagstiftande församling. Vi behöfva väl icke tillägga, att statschefen, som med glans fört dess spira i nära tjugu år, var kejsarinnan Eugenie; än mindre behöfva vi upplysa, att dess Jagstiftande församling var det sköna, ombytliga Paris. Frankrikes och modeverldens kejsarinna lefver i landsflyktens tillbakadragenhet. Paris är afskuret från den öfriga verlden, och de underrättelser, man pr lnftballong erhåller derifrån, ha helt annat att förtälja än om nya coiffurer och nya snitt på kläderna. Paris är nu ett fältläger mer än en stad; i sitt allvar, i sitt beslut att strida och dö är det väl skönare än det någonsin var, men denna skönhet är ej af det slag, som behöfver toaletten, för att upphöja sina behag. Således: full anarki inom modernas verld. Hon, som herrskade öfver klädningar och krinoliner med större maktfullkomlighet än hennes gemål öfver Frankrikes folk, är icke längre den föresyn, till hvilken Europas, Amerikas och Australiens dameverld kan blicka upp. Paris beau-monde, som gensom ett tyst plebiscit bekräftade hennes lagar, har försvunnit, der den icke döljer sig under soldatens rock ciler barmhertighetssysterns enkla skrud. Ilvem skall nu upptaga den fallna spiran? Det saknas icke tronpretendenter. Den som anser sig ba närmaste rätten till väldet är Brässel, som smickrar sig af att vara det lilla Paris.. Men skall verlden erkänva Brässelsom modernas drottning? En kinkig fråga, som Brässel gör allt för att få besvarad med ja. Så läser man i en belgisk tidning: Då man icke längre kan vänta nya ider (!) och elementer till nya moder från Paris, bör Brissel, ufan att synas anspråksfullt, kunna säga: det är jag, som skall föreskrifva lagarne och blifvå modeverldens medelpunkt åtminstone för de mnästkommande höstoch vintermånaderna. (Således blott en interimsregering.) En af våra förnämsta firmor, buset de Pachtere, har haft en ingifvelse (!), i sanning full af skarpsinne och takt. Hr de Pachtere har i egen persoa begifvit sig till Paris och hemtat derifrån de skickligaste och med säsongens förberedelser mest förtrogna faiseuserna derstädes. Des nya moden kommer således att födas och framträda i Brössel, ehuru den är gtuderad och planlagd i Paris. Hvilken snillrik tanke att sålunda åt Belgiens hufvudstad eröfra väldet öfver modernas verld! På samma gång har hr de Pacttere i sina verkstäder samlat de bästa pari siska arbeterskorna och de utmärktaste alstren af den parisiska mode-industrien, och de nya kostymerna äro redan föremål för det ihärdigaste och iptelligentaste begrundande., De, som icke ha för asigt att protestera mot den af br de Pachtere utförda st.tskuppen inom nodeveriden, veta således hvart de skola vända Big. (G. H. T.) — Hietzing vid Wien. Den gamle konungen Af Hannover år numera bosatt i byn eller köpin;ea Hietzing, såsom bekant. Namnet Hietzing har platsen, enligt ena legend, erhållit af följande inledning: År 1529 hade turkarne framträngt ända ill Wien och fattat posto söder om staden. Der stod en liten kyrka och i den en Maria-bild af trä, som hade en krona af guld på bufvudet. En turisk soldat sprängde dörren, störtade in i kyrkan ch stod just i begrepp att bryta lös kronin, då sud3 moder öppnade munnen och ropade ät hoom på nederösterrikisk dialekt: Häts eng! hätet euch). Turken lät kronan vara qvar på biltens hufvud, han öfvergick till kristendomen och VMef sedan en martyr för sin tro. Men till den illa kyrkan och till den undergörande Maria häts ng vandrade skaror af fromma pilgrimer och byn rböll sedermera namnet Hietzeng eller Hietzing. Rättelse: I gårdagsnuwmret 2:a sid., 1:a spalten, 5 stycket, :a raden står: freden, läs: fordran, På samma ida, 2:a spalten, 4:e stycket, 3:e raden står: behänförelse. bröfvelse, läs