Aftonbladet – 6 oktober 1870, sida 3

C8e på en dag eper tva kan se, upptatta och tillegna sig ens det allra nödvändigaste af den djupgående lifsverksamhet, som utvecklar sig i den danska folkhögskolan och i sammanhang dermed i det danska folket. — Norrmännen inse detta och hvart man kommer i Danmark träffar man derföre på norrmän och norskor, som tillbringa vintereller vårterminen i folkhögskolorna. Från och med den norska folkskoleläraren till och med bonddrängen ser man på lärobänkarne. Hvarföre aldrig någon svensk? — Språket behöfver icke vara något hinder, ty innan en vecka är man fullt hemmastadd dermed. — Kostnaden behöfver det icke heller, ty den är så ringa, blott 22 rdr i månaden för undervisning, kost och bostad. Och väljer man en af de närmast belägna, t. ex. Marielyst vid Kjöbenhavn, så göra resomkostnaderna ingen nämnbar tillökning. — Det kan med Iskenbar rätt invändas att vi ja äro lyckliga nog att sjelfva hafva folkhögskolor och således ej behöfva söka dem i Danmark. Men, likavisst som norrmännen, hvilka hafva både fler och äldre folkhögskolor än vi, behöfva besöka Danmark såsom folkhögskolans: moderland, lika vigtigt är detta också för oss: — I Danmark har denna litsrörelse, så betydelsefull under vår tid, som ju är folkfrihetens och folkupplysningens, uppkommit och der har den samlat erfarenhet, alltunder det den utvecklat sig till en märkvärdig grad. Derhar den också redan börjat bära frukter på samma gång som den hunnit införlifva sig med folket i dess helhet. Den är der en lifsyttring af det danska folket, såsom folk, ej en tillfällig kraftansträngning af en eller flera individer. Detta gör att man der finner folkhögskolan i dess ursprunglighet på samma gårg som i dess högsta hittills uppnådda fulländning, ja, att man i och genom densamma lär känna det danska folket och dess utveckling. Jag tror derföre att det är af högsta vigt för hvarje folkets vän, som redan börjat eller möjligen skulle komma att egna sig åt dess tjenst, att resa dit ut, slå sig ner vid en folkhögskola för längre tid och söka sätta sig grundligt in uti dess natur, dess uppfattning af den allmänt menskliga och särskildt nordiska lifsutvecklingen, dess uppfattning af de. dermed sammanhängande statsförhållanden och slutligen, men derför icke minst, af kristendomslifvet. Detta ville jag på det enträgnaste anbefalla åt hvarje folkets vän. — Ja, res ut, res till Marielyst, Wallekilde eller Askov och blif stilla der ett halft år om Du är man, och är Du qvinna, så blif der. de tre vårmånaderna, sitt på skolbänkarne, hör, lär och lef med lärare och kamrater och kom så hem och låt Sverige i en mindre elle större mån få godt utaf hvad jag är viss Du medför från vårt broderfolk -på andra sidan Sundet. Vare sig herreman eller bonde, hvar: och en, och helt visst icke minst den sednare, skulle komma hem med en rik, skörd från en sådan skoltid. Är Danmark, såsom jag nyss läst i en svensk historia af en allmänt ansedd författare, det land der lifvet, upplysningen och friheten gjort de största framstegen, sålönar det sig nog för de unga män som skola lefva och verka i det största af nordens trenne länder, i Sverige, såsom medborgare, lärare, riksdagsmän m. m. att resa dit och se lifvet, upplysnins gen, friheten, sådant. det der blomstrår och af-ett litet folk gör ett friboret, hjertligt och starkt folk. Betänk detta, ni unga bönder, och resen ut på längre eller kortare tid. I skolen hos de danska och norska männen, vare sig bönder eller icke, finna ett gästvänhgt emottagande och snart goda, trofasta vänner. Bland folkhögskolorna känner jag bäst Marielyst och rekommenderar den på det högsta. Den börjar i första dagarne af November och räcker till slotet af April för karlar, från början af Maj. till den sista Juli för qvinnor. Betalvingen är, såsom ofvan är sagdt, 22 rdr rmt i månaden. Läroämnena äro de vid folkhögskolorna vanliga, och tiden indelas sålunda att efter den gemensamma morgonpsalmen håller föreståndaren från 8—9 ett föredrag, de första månaderna antingen öfver sånger, folksägner, t. ex. Volsungasagor, Holger Danskes saga 0. m. d. eller öfver hvarjehanda sociala ämnen, såsom bondeståndets ställning under olika tider, den danska statsförfattningens historia. o. m. d. Endast måndagen är ett undantag härifrån, ty då går han samtalsvis igenom de gamla ordspråken, hvilka såsom ett uttryck af den nordiska folknaturen, hafva den allra största betydelse. Vi kunna dernti som ien spegel se hvad våra fäder voro, och vi böra och kunna blifva, — Efter jul begagnas åter denna -morgontimma till att. gå igenom den nordiska mytologien samt en. dag i veckan litteraturhistoria. . Från 9 till 10 läses högt af goda författare. 10—10 22 är ett uppehåll. 1072—11 är skönskrifning. 11—12, berättas Danmarks bistoria. 12 ätes middag ochj man har ledigt till kl. 2. 2—3 berättas verldshistoria. 3—4 rättskrifning. 4—5 uppehåll. 5—6 geografiundervisning. 6—7 räkning. På mellantiderna har man tillfälle att läsa goda böcker samt genom samtal med lärare och kamrater få vidare upplysning om ett och annat, ja, hvarjehanda vigtiga frågor behandlas under ordentliga diskussioner, lärorika i alla afseenden. Närheten till Kjöbenhavn bereder derjemte tillfälle .att se dess rika museer. Genom -brefvexling med före. ståndaren vinnas närmare upplysningar och hans adress är: : Högskoleföreståndare QCarl Grove, Kjöbenhavn; Stora Vibenshus Marie lyst. Bland de öfriga folkhögskolorna vill jag endast nämna Wallekilde, på Seelar?, gamt Askov och. Testrup på Jutland. Många fler vore säkert värda att rekorsmendera, men jag känner dem icke och vill icke gifva mina landsmän anvisning på något som jag icke är säker-på vara riktigt godt. Af allt hjerta rekommenderar jag deremot de ofvannämnda, och kan detta med så mycket mer skäl som jag sjelf varit längre tid på en af dem samt anser det för en lycka och heder att kunna teckna mig såsom å En svensk elev i en dansk olkhögskola. September 1870. FoFkigskola Telegrafanderrättelser.