Aftonbladet – 6 oktober 1870, sida 2

— Svenska slöjdföreningen sammanträdde i går afton. Berättelsen öfver föreniogens verksamhet under tiden från sednaste sammanträdet upplästes och inhemtades af densamma att föreningens styrelse till husslöjdens uppmuntran utdelat belöningar till, bland andra, hr Toll på Fiskeså i Närtuna och skräddaren Sundin i Röö socken, den förre med 5 specier för konstruktion och tillverkning af halmpressar och den sednare 2 specier för gjord uppfinning af halmklyfvare. Dessa effekter tillhandahållas hos k. sekreteraren G. Silfverstolpe på Näs i Röö socken af detta län till ett pris af 3 rdr 50 öre för pressarne och 2 rdr satsen för halmklyfvarne. Härefter tillkännagafs att professor Dietrichson lofvat att fortfarande hålla afgiftsfria föreläsningar från och med söndagen den 6 November om konstens tillämpning på industrien. Ornamentsbildhuggaren C. Ahlbern, hvilken med understöd af föreningen under sgistlidne Juni. månad besökt industriutställningen i Petersburg, lemnade en upplysande och intressant redogörelse öfver densamma, särskilt den del deraf, som tillhörde konstindustrien. Det första, som vid inträdet i det stora expositionspalatset tilldragit sig hr A:s uppmärksamhet, var otställningen af den ryska porslinstillverkningen. Denna kunde dock ej, hvad konstnärlig och smakfull behandling samt godt fabrikat beträffar, mäta sig me Gustafsbergs eller Rörstrands. Deremot stode konstindustrien i flera andra afseenden högre i Petersburg än i Sverige — ett förhållande som talaren bland annat tillskref deh stora mängd utländska konstnärer, som, lockade af de fördelaktiga anbuden från de ryska industriidkarne, valt Petersburg till sin vistelseort. Den förmögnare delen af den ryska nationen använde nemligen ofantliga kapital till inköp af lyxartiklar och satte derigepom dessas tillverkare i stånd att utbetala höga arvoden åt sina biträden. Bland de brancher, i hvilka den ryska industrien intager ett framstående rum, är ciseleringskonsten, isynnerhet beträffande silfverarbeten. Häri öfverträffas de af ingen annan nation i verlden. Prägliogen af mynt och medaljer har äfven