Aftonbladet – 4 oktober 1870, sida 3

de nya fästena med största ifver. Samma tidning säger: Från Lyon-armöen, i hvilken alla reserverna från Afrika skulle ingå och hvilken varit bestämd att operera i östra Frankrike, hafva redan detachement afsändts till Besangon och; Vogeserna. Möjligen är det dessa trupper i förening, med garnisonen i Belfort, som har förorsakat den badensiska general Kellers skyndsamma återtåg från Colmar och Malhouse. För öfrigt hafva redan badensiska tidningar påpekat de stora faror, som komma att hota Tyskland, i fall en duglig fransk general i spetsen för 60,000 man från Besangon och Belfort öfverginge Rhein vid Neuburg och inbröte i södra Baden och derifrån marscherade rakt på de försvarslösa sydtyska hufvudstäderna. Om man verkligen ämnat sända en tysk här i riktniog mot Lyon, vet man ännu ej med säkerhet, ty Times telegram från Carlsruhe af den 25 September — deri uppgifves att 140,000 preussare och 25,000 man sydtyskar pr jernväg befordrades till Mulhouse för att derifrån gå mot Belfort och Lyon — anses till och med af tyska tidningarne vara otillförlitligt. Emellertid är det ej osannolikt att en del af belägringsarmen vid Strasbourg, hvars styrka uppgifvi:s till 40,000 man, nu kommer att sändas söderut, för att hindra bildandet af tiya franskå ärmöer. Moiz. Om utfallen från Metz den 22 och 24 Sept. meddelar en -korrespondent till Weser Åeitudg följande! Utanför Metz den 22. Efter tre veckors lugn har Metz besättning åter gifvit tecken till lif. I dag på förmiddagen försökte bon ett utfall i ostlig riktning, hvars mål endast kunde vara fÖrnväl stationen CourcellesserNin och Pömilly ited deräs förråder. Ått det tillbakaslogs förstås af sig sjelft. Striden räckte likväl 5 timmar, räknadt från första kanonskottet till det sista. Nära kl. 11 började skjutandet från fästena 5:t Julien och Quelen — det förra som bekant beläget i nordost, det senare i sydost från Metz — och utstråcktes snart derefter till hela linien mellan, dessa båda fästen. Våra trupper hafva icke blifvit dem svaret skyldiga. Mellan kl. 1 och 2 var striden lifligast. Inemot kl. !,;2 hördes åtskilliga gevärssalvor: Derefter minskades kanonaden småningom, så att mellan kl 3 och 4 endast livar 3 eller 4 minut ett kott aflossadeå från fästena, tilldess inemot kl. elden alldeles upphörde. Utanför Metz den 24. På samma timme och samma ställen som elden i förgår eftermiddag upphörde; började den Åter i dag. Omkring kl. 4 hördes de första skotten från fort S:t Julien och snart derefter från fort Quelen. Derpå utvecklade sig på hela linien mellan dessa båda fästen (således öster om Metz) en liflig eld. Efter kl. 5 utbredde sig denna vidare i nordlig riktning. Från fort Julien försöktes i nordostlig riktning ett utfall, hvilket; att döma etter den lifiiga artilleristriden, var af mycket allvarsam beskaffenhet Från den redan genom striderna den 31 Aug. och 1 Sept. bekanta lilla skogen Grimont, som betäcker nordöstra sluttningen af kullen S:t Julien och ännu ligger i skydd af fästets kanoner, uppstiga stora meln af krutrök. Pe fehd-liga trupperna hade sfnbarligen företagit sitt anfall. från denna skog. Våra batterier spelade på samma ställen, der de den 31 Aug. och den 1 Sept. så segerrikt tillbakavisat anfallen, med en; våldsamhet som icke sted : efter de båda sistnämtida dägarnts. Från höjdpunkterna vid byarne Chieulles, Vany, Chbarly, Foilly och Servigny, hvilka här utgöra hufvudpositionerna för vårt artilleri, följde skott på skott. Striden räckte ända till mörkret och slutade på samma sätt som i förgår. På vår sida deltogo säväl i går som i förgär hufvudsakligen 1:a armekåren (general v. Manteuffel) och tredje regervlåfidtvårnsdivisionen (general v. Kummer) äfvensom 7:de armåkåren. Den på venstra Mosellestranden liggande 10:de armekåren allarmerades i går och ryckte in i sina stridspositioner men kom icke i striden. Fransmännen hafva efter våra officerares beräkningar företagit gåfdågens utfall med vid pass 30,000 man, men efter öppnandet af artillerielden på vår sida icke vågat sig längre utan dragit sig tillbe något resultat af striden kan derföre icke vara fråga, alldenstund man på vår sida ieke giek anfallavis tillväga mot de Tendtliga Bbällningatna. Enligt ett meddelande i Times har nu till begagnande för de tyska betägringstrupperna utanför Metz en telegrafledning blifvit inrättad, hvilken gör det möjligt att iborm en fjerdedels titire sammandraga 8000 man på hvilken punkt som helst vid Metz. Strasbourgs belägring. Det ver den 28 September 1681, som Louvois eröfrade Strasbourg, och den 28 Sept: 1870 svajade för första gången den tyska flaggan från Strasbourgs vallar. Norddcutsche Allgemeine Zeitung innehåller följande berät-! telse om belägringens gång till och med den 2 September: Strasbeurgs belbgring har varat i inalles 48 daar, från den 11 Augusti till den 27 September. rån den 11 till den 17 Augusti var BStrasbbutg endast cerneradt af en badtnsisk division. Det 14 Augusti fick generallöjtnant v. Werder öfverbefälet öfver den belägringskår, som skulle bildas framför Strasbourg och bestå af den badensiska divisionen, den 1:sta preussiska reservdivisionen; gardeslandtvärnsdivisione samt belägritgtättilleri och tekniska trupper. Till ölverbefälbafvare för samtliga belågriogsartilleriet utnämndes general v. Decker och till högste befälhafvande ingeniörofficer generalmajor v. Mertens, som redan gjort sig : känd vid belägringen af Dybböl och vid befäst ningen af Dresden och Kiel. Sedan kommendanten general Uhrieh flera gånger förgåfves blifvit uppmanad att kåpitulera under hotelse af bombardement, börjades den 24 Augusti, då de första belägringskanonerna hade ankommit, stadens beskjut: ning, som isynnerhet blef riktad mot kaserperna, magasinen, och andra allmänna byggnader. om: bardementet inställdes den 26 från kl. 4 på mörgonen till kl. 12 för ati på uppmaning at biskopen i Strasbourg afvakta, hvilken inverkan det kunde hafva haft på borgarne. Då i sådant hänseende intet resultat var vunnet, fortsattes skjutningen intill den 27 Augusti. Natten mellan den 29 och 30 Augusti öppnades den förste parallelen mot fästningens nordvestfront, Ötill 500 steg från de fiendtliga verken, utan någon förlust på vår sida. Redan natten mellan den 31 Augusti och den 1 September blefvo kommunikationerna till den andra parallelen utförda, och följande natten fullbordades den andra parallelen, 3till 400 steg från fästningen. Under nätterna från den 9 till den 11 September närmade man sig till den 3:dje parallelen; som till största delen fullbordades natten mellan den 11 och 12. Emellertid hade u kastandet af belägringsbatterier blifvit verkstäldt med största ifver och så till vida genomfördt, att man den 20 och 22 September kunde besätta lunetterna 53 och 52; det närmare framryckandet mot hufvudenceinten var sålunda fullbordadt. Den franska besättningens motstånd och uthållighet rhåste man från militärisk syopunkt låta vederfaras odeladt erkännande, osktadt sjelfva staden lidit mycket känbart under försvarets hårdvackenhet. — I en depesch till Agence Havas från Schlettstatt den 23 September försäkras för öfrigt, att endast 44 persvner blifvit dödade vid bombardementet. At gamma depesch synes, att republiken aka till sina artilleripositioner. Om l: