Aftonbladet – 3 oktober 1870, sida 2

STOCKHOLM den 3 Oktober. 7 Den vigtigaste nyheten från Frankrike ib ig är, att regeringen i Tours beslutit attlla u till en konstituerande församling verkli-g: n skola företagas och ega rum den 16 Oklo ber, således på den först dertill bestämda gen. Som man erinrar sig, blefvo dessa ., medan man ännu hoppades på fredsunorhandlingarnas snara öppnande, framflytde till den 2 Oktober, men derefter, sedan essa förhoppningar visat sig fruktlösa, uppsjutna på obestämd tid. Attregeringen nu, et oaktadt, återupptagit sitt första beslut, ar säkerligen mindre sin grund deruti, att edsutsigter yppat sig, än i det behof hon lltmera måste känna af en sådan församngs stöd. I preussiska högqvarteret, der an fortfarande vidhåller sitt påstående, att trider skola egt rum på Paris gator den 24 ch .25, vill man nu veta att anledningen till essa strider skall varit missnöje öfver vaons uppskjutande. Underrättelsen förefaller ock temligen apokryfisk, äfven derför att m ett sådant missnöje verkligen skulle ha ppat sig, det måste ha varit bland den deen af nationalgardet som utgöres af boureoisien, men att denna skulle gifvit ett såant föredöme af anarki hör väl till det orimSä. I Lyon synes en förbättring ha inträdt i tällningen. Den röda fanan har blifvit nedagen och lemnat rum för den trefärgade. Jenna förändring är att tillskrifva de nya communalval som der egt rum och som från kommunens styrelse aflägsnat de mest exalerade. Det socialistiska partiet är dock fortarande mycket starkt. I förstaden CroixRousse ha cheferna för alla möjliga socialitiska sekter funnit en fristad. Man träffar ler prof af alla skolor: ikarister, fourierister, kommunister m. fl. Den från Paris olyckligt bekante general Cluseret har ankommit till Lyon och äfven här börjat sitt uppviglingsarbete, men blifvit af de nya myndigheterna med prefekten Challemel-L acour i spetsen häktad. Etter misslyckandet af underhandlingarna med Jules Favre visar sig i den preussiska diplomatien åter en böjelse att göra det napoleonska regentskapet. gällande -vid den blifvande freden. Uppslaget härtill har. gifvits på Wilhelmshöhe, och ett telegram från London vet berätta, att bonapartistiska underhandlare föreslagit konuog Wilhelm att man i Napoleons. och regentskapets namn skulle utfärda befallning till Bazaine i Metz och Uhrich i Strasbourg att uppgifva fästningarna, i fall Preussen vill inga fred med den bonapartistiska regeringen. Förslaget skall ej ha blifvit afböjdt af konungen. I Brässel befinna sig ej få bonapärtistiska flyktingar och agenter, hvilka tyckas disponera ötver mycket penningar och umgås med planen till en imperialistisk invasion i Frankrike genom Nord-departementet. Sitt högqvarter ha de i Mons, i hvars grannskap prinsessan Mathilde skall bebo ett slott samt ha en generalstab af tidningsskrifvare och en skara af Pietriska polisagenter, under det att kejsarinnan Eugenie ämnar slå sig ned i Londons grannskap ochderorganisera ett slags Tnileries-kabinett. Bland hennes handtlangare i det franska Nord-departementet nämner man isynnerhet f. d. ministern Pinard: De bonspartistiska agenterna påstå på offentliga ställen i Brissel och Mons, att de stå i förbindelse med Berlin och vänta instruktioner derifrån: Så snart belägringen eller uthungringen af Paris gjort några framsteg, skola de i Nord-departementet tillställa en agitation, som i kejsardömets namn skall begära fred och tyskt skydd mot det demagogiska och röda krigspartiet. Bonapartisterna räkna på, att tyska trupper i flera år skola ockupera franska städer. Kejsaren skall begäras tillbaka af den franska nationens rättmätige representanter; under skydd af de tyska bajonetterna skall ett folkbeslut sätta den bonapartistiska restaurationen i verket, på det att Napoleon III eller IV eller Eugenie må utföra fredens och ordningens program. Dylika djerfheter väcka i Brissel, såsom det berättas derifrån, en obeskriflig harm. Från London berättas, att ex-kejsarinnan Enugenie och. bennes son begifvit sig från Hastings i grefskapet Kent till slottet Camden, der hon för framtiden ämnar uppslå sina bopålar. Redan en månad före kriget var ett rykte i omlopp, att kejsaren i detta grefskap köpt. ett stort. gods. . Man förlorade sig i gissningar om detta köp, och man antog såsom sannolikast, att den kejserlige prinsen skulle vistas der för sin helsas skull. Camden-Place i grannskapet af Chisle-hurst är en at de vackraste nejder i Kent, som är Englands trädgård. Denna köping ligger några mil från Tunbridge-Wells, dess luft är stärkande, och helsokällorna derstädes ypperliga. Slottet ligger midt i en lummig park, som gränsar till kommunen Chislehurst. Köpingen består af mer eller mindre anspråksfulla villor; en mängd qväkare äro bosatta der. Slottet bar fått sitt namn efter den ryktbare historikern och antiqvariern Camden, som der skref sinå berömda Annaler från drottning Elisabeths regering och der afled år 1623. Ropet.i den tyska pressen att Tyskland vid ett blifvande fredsslut ej kan nöja sig med något mindre än hela Elsass och hela Lothringen är ännu mycket stärkt, men dock ej så enstämmigt som nyss vär fallet. Viha redan omtalat, huru Kölnische Zeitung gjort sig till organ för en åsigt som blir allt allmännare, att man ej bör tänka på att med Tyskland införlifva den rent franska delen af Tothrinoen. dor Metz äfven ligoer och som MMMM LK äg ft rn