Aftonbladet – 1 oktober 1870, sida 3

Sj RluReH Delort, det Ot.ac Iranska iI0lereg mentet, som hade kommit till Mulhouse få latt försvara staden, hade likaledes dragit sig J tillbaka för den öfverlägsna fiendtliga styrkan. Badensarne började i hast afväpna befolkningen, men lyckades häri endast ofullständigt. All jernvägsmateriel hade fransmännen u. Håtit föra till Belfort. De på vägen till denrIna fästning belägna jernbanbroarne sprängdes i Jaf badensarne, som emellertid mycket snart ja nödgades draga sig tillbaka. Innevånarne i 3 Mulhouse hade nemligen i hast underrättat g I besättningen i Belfort om de badensiska trupe I pernas antal och uppmanat den att skynda till hjelp. Ett bref, hvari denna plan omtan ) lades, blef uppsnappadt af en tysk tjensteflicka i ) hvilken meddelade general Keller underrättelse tl om saken. Följden häraf blef, att baden1, sarne i bast utrymde staden, i det att de 2 medtogo en million francs i krigskontribution. S Kort efter den fiendtliga styrkans uppbrott, -J anlände 10,000 man reguliera franska trupelper och mobilgardister, hvilka tågade mot -) Breisach, då de icke kunde hinna upp badensarne. Befolknvingen i Mulhouse reste sig nu — enligt en korrespondens till Neue freie Presse — mot de i staden boende tyskarne, som fingo hårdt böta för den utskritna rmillionen. Många af dem flydde öfver Rhein och måste under flykten utgifva sig för schweizare för att undvika missbandling af den uppretade landtbefolkningen. I allmänhet försäkrar korrespondenten, att innevånarne i Elsass hysa ett gränslöst hat till tyskarne och icke tvifla på de franska vapnens slutliga seger. Neue freie Presse klandrar general Keller, emedan denne företagit stöftåg till Mulhouse och andra ställen för att utskrifva stora penningkontributioner. — Tidningen jemför till och med Keller med den bekante röfvaren Rinaldo Rinaldini och yttrar, att den badensiske generalen bär ansvaret för, om några af de i Mulhouse bo ende tyskarne skulle blifva skjutna af I stadens befolkning. kilo mee ne fe BRP tt Metz. En af Times speciella korrespondenter, som uppehåller sig i tyska lägret vid Metz, upplyser i ett bref af den 20 September, att Bazaine verkligen genom en underjordisk telegrafledning stätt i förbindelse med Strasbourg, hvilken telegraflinie först långt efter slagen vid Metz blifvit upptäckt och förstörd af tyskarne. Korrespondenten berättar äfven att Bazaine genom dylika ledningar stått i förbindelse med Thionviile, Longvy, Montmedy och Sedan. För att föra preussarne bakom ljuset, lät marskalken, på samma gång han stod i förbindelse med Mac Mabhon, i Mosellefloden utkasta flaskor med ioneliggande depescher, hvilka voro afsedda att falla i preussarnes händer. Flaskorna blefvo också verkligen uppfångade, då tyskarne idettal. ändamål utlagt nät tvärsöfver floden. Det lär ej hafva fattats mycket, att tyskarne låtit narra sig af derss innehåll, och det skall endast hafva varit-general Moltke, som genomdrifvit, att krigsoperationerna fullföljts enligt den mellan honom, kronprinsen och geperal Blumenthal uppgjorda planen, utan att något afseende fästes vid dei flaskorna funna depeschernas innehåll. Om det utfall vid Courcelles, som Bazaine företog samtidigt med slagen vid Sedan, berättar korrespondenten, att striden började kl. 10 på aftonen och varade till kl. 1, hvare:ter den fortsattes följande morgon från daggryningen inemot kl. 11 f. m. Fransmännen skola hafva lidit betydliga förluster under de två dagarnes strider, derföre att de nödgades på en lång sträcka storma fram emot preussarnes betäckta ställningar. Preussarne hade sitt telegrafväsende utanför Metz så väl ordnadt, att de under loppet af en qvarts timma kunde sammandraga 8000 man hvar som helst, och den engelska korrespondenten säger sig ha varit vitne till, att inom 28 minuter en styrka af 22,000 man af-alla vapenslag blifvit färdig att framrycka i fronten af ställningen. En brefskrifvare till Kölnische Zeitung säger sig från trovärdig källa, hafva erfarit, att då för några dagar sedan en tysk officer underhandlade med marskalk Bazaine om upphörandet af det alldeles onyttiga skjutandet melian förposterna (hvarom också en öfverenskommelse blifvit afslutad) yttrade marskalken under samtalets gång rättfram, att det var för kejsaren, som han sökte hålla fästningen och bevara armen och att han icke hade det ringaste att skaffa med republiken. Lilla kriget. I Nordd. Allg. Zeitung läses: Tyvärr visa de lägre folkklasserna icke öfverallt samma lugna hällning. Uppretade genom brist på arbete och förvärf, låta de af förlupna eller qvarblifna Jiniesoldater, af mobilgardister, hvilkas inkallande genom ockupation blifvit förhindradt, och af friskaror, detta utskum af en frivillig milis, som förvexlar öppet krig med plundring och lönmord, förleda sig till fiendtligheter mot de tyska soldaterna. Vi hafva redan haft några sådana fall att berätta. I närbeten af hufvudstaden i departementet Seine-et-Marne, Melun, kom det den 16 September till en formlig drabbning mellan frivilliga ekarpskyttar och baierska trupper. Ett band af mer än 700 man hade skockat sig tillsammans för att öfverfalla några mot Melun framskjutna baierska detachementer. Tvenne kompanier jägare och några kanoner kommo de anfallna till hjelp. Det blef dem lätt att bortföra i fångenskap den illa organiserade fiendtliga truppen efter en förlust af många dödade och sårade Nära S:t Germain stötte vi i dag på ett tåg af fjorton fångar, som under baiersk eskort skulle aflemnas till nästa posteriog. De voro anklagade för att ha skjutit på preussiska dragoner. Trej af dem voro frivilliga skarpskyttar i den vanliga drägten: svart ylleblus, svarta vida byxor af samma ämne, blått skärp om lifvet, grå kamascher och snörda balfstöflar. De öfriga delinqventerna voro af civilt stånd så när som på en man, som bar 3:dje zuavregementets uniform. Den sistnämnde påstod sig för hunger hafva lemnat Paris. De andra beskyllde honom för att hafva förledt dem till strid mot tyskarne. Han var en medelålders f. d. soldat. Det intryck denna djupt sjunkna milis gör kan icke vara annat än motbjudande. mn — RN NA ch OM mA vm ARN 0 s Förvaltningen i de ocktperade provingerna. Om organisationen af förvaltningen i de ockuperade franska landskaperna telegraferas från Miiochen till National-Zeitung: Det är Pseussens afsigt att gifva alla de franska departementer, som redan äro eller komma att blifva ockuperade, men hvilka icke äro ämnade att införlifvas med Tyskland, en gemensam provisorisk regering, i spetsen för hvilken storhertigen af Mecklenburg-Schwerin skall ställas... Denna underrättelse har dock icke blifvit bekräftad af direkta meddelanden. som erhållits från Berlin: likväl heter