Aftonbladet – 1 oktober 1870, sida 3

r, ) derför, enär de trott sig kunna öfverlemn; rs) utförandet deraf åt sin i räkenskapsförin ) ötvade sekreterare och kammarkontoret, hvar e j chef åtagit sig att den förre deri handled: och kontrollera. Om, sådant oaktadt, oc! -Jehuru bemälde chef med revisorernas biträd dj genomgått hvarenda siffra i tabellerna, någo misstag skulle, vid det svåra företaget at -Itill jemförlighet sammanställa efter olik: il metoder förda räkenskaper, hafva insmugif I sig, så faller skulden dertill förnämligast på t)dem, som i så många år kunnat tolerera njett så förvirradt och nästan för bvart år vexlande räkenskapssätt, att till och med r nämndens egoa tjenstemän låta sig deraf förI villas. Utan tvitvel hade det varit i sin ordtj ning att drätselnämnden, som har en stor sj tjeostemannapersonal till sitt förfogande I) längesedan för stadens invånare framlagt en jemförelsetablå öfver Stockholms inkom r : r utgifter och skulder under olika tider; och -Jom revisorerna, med blott en tjensteman till . j sitt förfogande och upptagna af en svår re2 vision, icke lyckats få det första härtill gjorda I försök i allo fullkomligt, är det deck onekliil gen i hög grad upplysande öfver stadens fI nanser, helst de få anmärkningar som med tlfog kunna emot dem göras, icke verka den fl riogaste förändring i resultaterna, lika litet -jsom i behörigheten af de talrika anmärknin.garne i texten. Ett bevis på de svårigheter, som vid det förenämnda arbetet mött, är att I stadsfullmäktiges sekreterare, som för närvarande lärer vara sysselsatt med ett liknande I tabellarbete, icke, i anseende till oredan i jräkenskaperna och svårigheten att jemföra de olika årens stater m. m., lärer vågat I sträcka jemförelsen längre än till början af 1 1860-talet. Då nu revisorernas sekreterare sökte utföra jemförelsen ända till 1848, således för en tid af 20 år, inses lätt, huru många omflyttningar, hopslagningar och fördelningar af en mängd poster, hvarvid misstag lätt kunna begås, måste verkställas; men de som tilläfventyrs härvid skett hafva icke verkat någon förändring i sammorna och resultaterna; och hvad nämnden talat om miss-summering har hon sjelf nästan alltid straxt derefter återkallat, i det hon då uppifvit att felet legat i en underlåtenhet att införa en post eller ock en dubbelförivg. Det roligaste af allt är dock att den tabell, på I hvilken både nämnd och utskott förnämligast hängt upp sig, är meddelad revisorerna af en af de ordinarie tjenstemännen i nämndens eget kammarkontor, genomsedd och godkänd af kontorets chef och utan ringaste förändring, i original bilagd berättelsen! Om någon beskedlig menniska underrättat vederbörande härom, hade de visserligen icke gjort sig sådant besvär med anmärkningar mot denna stackars tabell; men dessa anmärkningar äro allt fall, trots den stora ansats, med hvilken de inledas, mycket ofarliga; ty de enda faktiska eller med något slags bevis beledsagade anmärkningar som göras, gälla blott sista året, 1868, och blott en del af uppgitterna derför, hvilka vederbörande anse bort vara borta, då ej lika beskaffade meddelats förra året. Lemnar man då dessa ur räkningen, så kan man ju ej förneka riktigheten af det öfriga; och skulle detta då intet bivisa? Jo, de angifva en förökning af stad räntebärande . skald sedan 1856 från 1,331,710 rår till 7,166,620 rdr. Tillägger man nu till sisträmnde summa den i kammarkontorets tabell införda post å 267,629 rdr, som ej drager ränta, och öfver hvars införande nämnden så högt klagar, så erhålles hela skuldsumman vid 1868 års slut. Detta är samma belopp (öretalet utelemnadt), som sid. 53 i revisionsberättelsen omnämnes. Man kan lika litet bestrida riktigheten :häraf som af de öfriga stora sifferresoltater, som af revisorerna framläggas. Nämnden skulle annars framlagt andra;! men detta har hon ej kunnat. För okunnigheten och liknöjdheten kan man, genom att med ansträngd flit uppsöka misstag eller inkonseqvenser uti smådetaljer, afleda uppmärksamhetea från det stora och väsentliga; men för enhvar tänkande står detta fast; och sådana fakta som de af rev. meddelade, att stadens utgifter stegrate från år 1855. då de utgjorde 1.313,804 rår till, år. 1868, 2,855,193 rdr kunna icke på dylikt sätt bortresonneras, lika litet som dessa, att budgeton för 1870 emot inkomster, till belopp af ezdast 2,640.947 rår, upptager utgifter till belopp af4.295,341 rår samt att staden inom 8 år upptagit lån till belopp af 8.500,000 rdr (hvaraf dock det senaste å 2 millioner ännu ej torde vara till ullo intaget. Till dessa uppgifter lägga rev. en mängd andra lika oförnekliga, såsom t. ex. att, enligt tab. pr 9, komimunalatskylle:na så stegrats, att ehuru ett relativt långt mindre belopp nu än förr inbetalas, samman af inflatna kommnnalutskylder blott från 1866 ill 1869 stigit från 896.876 till 1,382,544 rdr samt att antalet på rest förda debetscdlar unler samma tid stigit från 59,66 till 66.31 proceni af antalet utfärdade. Att alla de 42 apmärkniogarne mot I1:sta och 14 anmärkningarne mot 3:dje afdelningen eknile vara grundade lärer ej heller kunna påstås, helst itskottet sett sig nödsakadt att åtminstone ill en och annan tillstyrka bifall, Det faller ig då nästan djerft att söka insinuera, det evisorernes slatpåstående om nödvändigheten ich möjligheten af större sparsamhets använlande är fotad på svag och otillförlitlig grund,. Väl om så vore, och om ej allenast kammarontorete, utan äfven stadsfullmäktiges, at ev. återgifna siffror vore alldeles oriktiga! Vi finge väl då i nästa budget se mera an;enäma. Men det sorgliga är att fakta, stå var, men att man icke vill se dem och söer intala andra att de icke finnas. I händelse vederbörande beära ins. med var å dessa vördsamma erinringar, torde holäget upplysas, huruvida icke vises ledamöer af drätselnämnden, som äfven äro medrer. PET ) Besynnerligt år för öfrigt, att samma beslut uppgifves af nämnden sid. 112 vara fattadt är 1858 och af utskottet sid. 28, år 1869. Hvilketärnu det rätta eller äro båda oriktiga? På det häftigaste klandras att revisorerna upptagit för första afdelningen tjenstemän 272142 rdr 7 äre aflöning; men detta belopp återfinnes i det af afd. sjelf 8. 141 meddelade räkenshapsutdrag. Att derunder skall innefattas löner till andra än afdelningens tjenstemän synes icke. Utiutgiftsstaten för 1870 stör, till råga på otydligheten: Löner, arvoden 0. d. drätselnimndens första afdelning 663421: 30. Uti statom för 1867: står löner till drätselnämndens förata af delning 70 SOA rdr man ra manet