Article Image
dens annalkande förstöra alla telegrafapparater. Skådespelet från banan är sönderslitande; till höger och till venster, på stora landsvägen till Orleans, som går parallelt med jernvägen ser man långa rader af färror, åtföljda af kreaturshjordar och lastade med jordbruksalster och husgerådssaker. Hela byar utvandra: i vagnarne bland halmen ser man små barn, arma gråtande qvinnor, gubbar, sjuka. I Etampes väntade man hvarje ögonblick preussarnes ankomst. Etampes är under vanliga förhållanden provinsen Beauces kornbod, men man har nu haft sig angeläget att skicka hela skörden spanmål och mjöl till Paris eller till trakten bakom Loire. Orltansbolagets materiel har skickats till Tours. Bron vid Orleans är underminerad. -Jernvägsbron vid Vierzon likaledes. Olyckligtvis finnes det för närvarande mycket litet vatten i Loire, men man räknar att de senaste dagarnes regn skall gifva denna flod sitt vanliga vattenflöde. Från Metz. Darmstädter Zeitung för den 15 berättar: Beskjutningen af Metz började i fredags afton under en ytterst häftig storm; det ymniga regnet bar bortsköljt jorden från grafvarne, och de nu obetäskta liken sprida en vidrig stark. Bland 2 reo0dexa trupperna framför Metz råder, euligt preussarnes egen utsago, fortfarande betydlig sjuklighet; isynnerhet rasa tyfus och rödsot. framkallade genom det våta och kalla vädret samt den uppI blötta mark, på hvilken trupperna: måste bivuakera under bar himmel. Lasaretten i städerna omkring Metz äro upptagna endast af sådana sjuka, hvaremot de sårade ha måst lemna rum, och äro de flyttade närmare intill eller till och med in i Tyskland. Kriegs-Zeitung medger att de tyska trupperna hittills ha lidit lika mycket af detl! T nästan oupphörliga regnvädret som af fransmännen. Under rubriken Krigsfärder af Julius von l: Wickede läses i Kölnische Zeitung följande: Jag kommer nyss från Metz, der jag besökt en stor del af våra kring fästningen liggande truppers läger. Metz är nu fullkomligt inneslutet af oss; öfverallt, der fransmännen kunde hafva någon möjlighet att bryta sig igenom, uppkastades skansar, som äro armerade med groft artilleri, anlades förhuggningar, spärrades vägarne, med ett ord bereddes fienden alla möjliga finder. Vår arm6 under prins Fredrik Carl, bestående af 6 armåkårer, noemligen: 1:sta, 2:dra, 3:dje, 7:de, 8:de och 10:de, upprättade under tiden stora barackläger, i hvilka den redan kan logera ganska beqvämt, och då äfven tillförseln från den närbelägna jernvägsgstationen Pont å Mousson. sker temligen regelbundet och riktigt, så kunna vi gerna vänta tills det behagar marskalk Bazaine med de 99 till 95,000 man stridsdugliga trupper, som han ännu torde hafva stående i Metz, att gifva sig åt oss på nåd och onåd. En genombrytning från hans sida, skulle också en sådan företagas med förtviflans mod, torde nu bestämdt höra till omöjligheterna. Har marskalk Bazaine den 16 och 18 Augusti, då positionernas fördel afejordt låg på hans sida och vi voro de anfallande, fransmännen deremot hade att försvara sig på branta höjder, icke förmått uppnå sitt mål, utan nödgata vika tillbaka, så skall detta nu så mycket mer blifva fallet. Rollerna hafva ändrat sig vid Metz, vi preussare vilja icke mer vara angriparne, utan för ombytes skull nu äfven en gång försöka oss i den lättare rollen af försvarare. Detta kostar oss nu ojemfäörligt mindre uppoffringar, ty om vi stå bakom jordvallar och andra betäckningar öeh lugnt kunna låta fransmännen nälkas, så skola våra tändnålsgevärs säkerhet och vära soldaters goda öfning göra desto större nytta, medan vi hittills alltiemt måst lida de största förlusterna, omedan vära soldater på öppna fältet varit uisattal för de franska chasdeporgovärens eld redan på 11 3 1200 stega ahrnd ö, tändnälsgoräret, föret, Inom 0 Å uy stog kan z försök JR VETA, -.arskalk Bazaines senaFub ocptember att bryta sig igenom avr att förena sig med marskalk Mac mahon, hvars tilltångatagande då ännu var honom obekant, har nogsamt bekräftat detta. Fransmännen kämpade med förtviflans mod. Deras gardesbataljoner stormade med bajonetten framåt med den berömligaste tapperhet, som man äfven hos fienden .måste ära och erkänna, och läto -slutligen, när deras led redan voro förfärligt glesnade, hellre krossa sig af de ostpreussiska grenadierernas kolfvar, än de veko; och allt detta oaktadt blef Bazaine med den största förlust tillbakakastad, sedan vi i döda och sårade icke hade förlorat mer än 600 man. Ändå alltid nog stor uppoffring, det är sannt, men dock en ojemförligt ringare förlust än i blodbadet vid Gravelotte den 18 Augusti, som kostade oss omkring 20.000 man. Så hafva vi nu det egendomliga skådespelet, att randtomkring Metz improviseras liksom en andra fästning, som halft omsluter den förra och gör det för alla der inne befintliga hardt när omöjligt att bryta sig ut. Och trots allt detta tror jag ändå icke, att marskalk Bazaine skall gifva sig, förrän den allra yttersta nöd och den gräsligaste hunger tvinga honom dertill. Han är till skaplynnet en rå, lidelsefull, girig menniska, raka motsatsen till den belefvade, oegennyttige, ädle marskalk Mac Mahon, som hörde till de få verkligt ridderliga karakterer och verkliga gentlemän, som voro till finnandes bland det andra kejsardömets högre generaler, men tillika en mycket modig och beslutsam soldat, med mycken talang och en jernfast viljekraft. Marskalk Bazaine bar börjat sin militära bana som simpel trumslagare och bar endast sig sjelf, sin fasta vilja och sin talang att tacka för hvad han blifvit. Han hyser den ärelystnaden att ännu en gång spela en roll i Frankrike, kanske att blifva dess diktator — om icke rentaf kejsare, och han vet, att detta icke kan lyckas med mindre, än att han nu försvarar sig i Metz, så länge det finnes någon möjhghet dertill. Om staden och så och så många tusen soldater och invånare dervid gå förlorade, torde fasligt litet bekymra vår marskalk, om blott hans gloire militaire fullkomligt räddas. rn iv FE KM u ne kt rt KA RE LL NT TA Belägringen af Bitche. Från lägret vid Bitche meddelar Der Speiersche Anzeiger; På morgonen den 11 dennes, kl. halt 6, öppnade de baierska batterierna en särdeles lilig eld mot fästningens citadell, och lyckades man tillfoga de der befintliga byggnaderna betydlig skada. Den 13 kastades de första bramdgrenaterna in i staden, just i närheten af den vid fästningens fot liggande kyrkan, och redan en half timme derefter uppstego väldiga eldkärfvar mot himlen. Eldhafvet utbredde sig mer och mer, så att omkring kl. 7 stodo kanske 50—60 hus i lågor. Citadellet förhöll sig under denna aktion alldeles stilia, medan vi hela natten underhöllo en jemn eld. Vid daggryningen hesköto fransmännen oss med några bomber och granater. I går under å ömse sidor pågående ganska häftig eld infann sig en parlamertär:; han hade i uppdrag att söka förmå I vår detachementskommendant, öfverste Kohlermann, att bevilja invånarne fritt aftåg ur staden. Man gaf dock paärlamentärgn ett afslående svar, och sedan dess skjätes återigen å hörligt på staden och fästningen. år al st består. endast i 2 döda: och 4 sårade.x l I Det lilla kriget,

23 september 1870, sida 3

Thumbnail